<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen:</p><p>Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?</p><p>Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen.</p><p>Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.</p>

<p>Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.</p><p>Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen. De viktigaste avvikande punkterna är den mormonska kyrkans annorlunda världsuppfattning, syn på Gud och treenigheten.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.</p><p>Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.</p><p>Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.</p>

<p>I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.</p><p>Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.</p><p>Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.</p>

<p>I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.</p><p>För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen. Vidare visar studien att idrottsföreningarna inte gör så mycket för att knyta till sig dessa tjejer för att börja idrotta aktivt i en förening.</p>

<p>Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.</p><p>Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet. Mycket handlar i slutändan om människans och religionens anpassning till ett samhälle i förändring.</p>

<p>Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod. Resultatet visar att det som kan sägas vara typiskt för den fornnordiska divinationen är att völvorna hade högre status än sejdmännen, manliga völvor. Något annat som är typiskt och som kan ha ett samband med völvans högre status är den stav hon bär som därför kan tolkas som en maktsymbol.</p><p>Det finns paralleller till den fornnordiska divinationen i alla de religioner som tas upp i denna uppsats, dock verkar de flesta likheterna finnas i den keltiska och den samiska religionen gällande utförandet av divinationen och divinatörernas roller.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att genom fyra läroböcker i religionskunskap som används i årskurs 9 ta reda på vilket budskap bilderna i avsnitten om hinduism förmedlar till eleverna. Detta har gjorts med utgångspunkt i genus, där stor vikt lagts på könsfördelningen inom det religiösa livet.</p><p>Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är hur män respektive kvinnor skildras i bilderna. Vad säger de oss om könsfördelningen inom hinduismens religiösa liv? Hur förhåller sig bildmaterialet till den omgivande texten och till bildtexten?</p><p>Tidigare forskning har framförallt inriktat sig på islam och området kring hinduism är relativt outforskat. Undersökningen baserades på cirka 50 bilder från de valda läroböckerna och resultatet visar att det finns en majoritet av män på bilderna, dels när religiösa handlingar framställs, dels ur allmän utgångspunkt. Förslag på möjliga anledningar till detta har framförts.</p>

<p>Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor. Resultaten diskuterades sedan mot styrdokumentens riktlinjer och referenslitteratur. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att text- och bildmaterial i lärobokstexterna ofta domineras av ortodoxa män. Kvinnor samt reformjudendom får minimalt utrymme. Läroboksförfattarna utelämnar ofta information om kvinnor eller utvecklar den inte vidare. Inte sällan används tendentiösa bilder på ortodoxa män vid Västra muren i Jerusalem. Bilder på (ortodoxa) män sätts även i samband med frågor som vad är en människa och vem är jude.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.</p><p>Frågeställningar</p><ol><li>Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?</li><li>Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?</li><li>Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?</li></ol>