Denna uppsats har som mål att undersöka hur begreppet slump har använts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera på själva begreppet, och inte fenomenet som sådant och använder mig därför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier. Slumpen berörs ofta i vår tid - både i det talade språket och i litteraturen – och begreppets användningsområde är ibland bredare – eller smalare – än dess egentliga mening, om det nu ens finns en sådan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benämning på det oförutsägbara.'' Mitt intresse för ämnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner på slumpen. Även i vår tid betyder slumpen något annat i matematisk mening än i folkmun. Tyke och Fortuna är två gestalter som fått bära lyckans, ödets och slumpens fenomen, men vad har hänt sedan dess? Vem har burit slumpens namn?

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lärare ser på problematiken kring internetmobbning på de skolor där de är verksamma. Denna studie granskar hur lärare upptäcker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frågan kring flickors och pojkars eventuella skillnader beträffande internetmobbning har berörts. Dessa frågor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ intervjustudie genomförts där fem olika lärare har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjumall. De slutsatser som har nåtts kring dessa frågor är att lärares primära sätt för att upptäcka internetmobbning är att elever berättar, antingen om sig själva eller om en kamrat som blivit utsatt.  Skolorna arbetar på flera olika sätt för att förebygga att internetmobbning uppstår, exempelvis genom att ha ett nära samarbete med eleverna med hjälp av trygghetsgrupper och elevsamtal men också med temadagar. Vidare har det framkommit att lärarna uppfattar det som att skolorna arbetar bra med att hantera uppmärksammade fall men att detta arbete bedrivs främst i individuell omfattning. Man kan i vissa fall även utläsa en önskan om en utökad kommunikation mellan skola och vårdnadshavarna. Vad gäller pojkar och flickors eventuella skillnader kring internetmobbning finner vi motsägelsefulla uppgifter. Detta mellan såväl enskilda lärares uppfattningar som mellan olika slutsatser av tidigare forskning.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögsk., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Umeå : University, 2003.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2007.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad- och hur aspekten av undervisningen i en naturförskola kopplat till natur och miljö. Observation och intervju har använts. Under observationerna togs utförliga anteckningar av uteaktiviteten. Genom intervjuerna har kunskap om hur lärarna upplever verksamheten erhållits liksom hur barnen upplever verksamheten samt sitt eget lärande. Resultat visar bland annat vikten av att ha ett fokuserat lärandeobjekt och att man som lärare utgår ifrån barnens erfarenhetsvärld. Att låta barnen undersöka och utforska med alla sinnen och utgå från deras erfarenhetsvärld påverkar både lärandets objekt och akt. Hur lärarna synliggör lärandeobjekten och hur de möter upp barnens tankar är också av stor vikt vid grundläggandet av en kunskap.</p>

No description available.

No description available.

Diss. Ronneby : Tekn. högsk., 2002.