The aim of this work was to provide a comprehensive overview of the issues of economic development of Spain and its operation within the EC / EU.In the first chapter is mentioned basic information on the country. These data are important for understanding the circumstances that led to the integration of Spain into European structures. Then second chapter describes the negotiation process and the economic and political effects of enlargement of the EC.The third chapter contains information about the economic development of Spain before and after joining the EC. It also addresses the problem of unemployment, immigration and economic consequences of the current economic crisis.The last chapter is devoted to the role of Spain and its position on the most important issues of the integration process.

The graduation thesis is focused on the European Union structural funds. It deals with solutions of several projects that should employ grants provided by the European Union structural funds. These projects should contribute to higher attractiveness and improvement of economical situation, with the main target being positive influence of the tourism in Rožnov pod Radhoštěm, which is situated in Zlín’s region.

The aim of this paper is to uncover what has changed in the EU security field that caused the EU to decide that their new military treaty, PESCO, should be the first treaty that excludes NATO from its constitution. The purpose for this aim is to understand if a paradigm shift has occurred in EU’s security rhetoric in order to understand the general picture of the EU security research field on the day PESCO was officially welcomed. The European Council will be the main actor and subject of the thesis, where the press statements of select EU members along with the Council President will be analysed as data. The context behind their statements will be brought forth based on the content that they deliver in the statements, which will by default deepen the comprehension of the EU security situation on the day that those statements were made.

No description available.

The aim of this essay was to study the European Union’s (EU) role as a democracy promoter and its impact on Croatia’s democratization process. Croatia is a candidate country for membership in the EU which creates a possibility for impact and democracy promotion. The aim is met by studying the following questions:  In what way has the EU promoted democracy in Croatia? How did Croatia respond? To what extent has the EU contributed to Croatia’s democratization process?   Croatia is treated as a case study of the EU’s democracy promotion and the method used was qualitative text-analysis. The result of the study shows that the EU has considerably contributed to the consolidation of democracy in Croatia. However the EU’s democracy promotion is characterized by conditionality and Croatia’s interest in becoming a part of the EU has been essential for influence. Finally a discussion of to what extent the EU has contributed to the democratization of Croatia is provided.

Nedladdning och streaming på internet har med ny modern teknik och internets tillgänglighet kommit att bli ett svårkontrollerat problem när det kommer till immaterialrätt och då särskilt avseende upphovsrätten. Upphovsrättsinnehavarna står inför en situation där rättigheter riskerar att kränkas utan tillgång till tillfredsställande möjligheter att förhindra detta. Nedladdningens omfattning är dessutom betydande, cirka 51 % av den svenska befolkningen mellan 16-34 år använder sig av fildelning enligt SCB:s undersökning, vilket har åtminstone viss negativ ekonomisk effekt för upphovsrättsinnehavaren. Risken för en minskad innovationsvilja ökar därmed.   En hitintills relativt outnyttjad part med möjlighet att påverka är internetleverantören, som innehar möjligheten att blockera användarnas tillgång till den intrångsgörande webbsidan. I enlighet med bland annat Infosoc-direktivet har upphovsrättsinnehavaren rätt att begära förelägganden gentemot denna part och i år, 2014, meddelades en dom i EU-domstolen som mycket väl kan öka internetleverantörernas inblandning och ansvar. Domen behandlade rollen som mellanhand och konstaterade att även internet-leverantörer utan avtalsförhållande med intrångsgöraren, och utan bevis för att dess användare laddar ner, kan bli föremål för förelägganden i ställningen som tredje part. Den andra delen av domen rörde utformandet av föreläggandet i sig och huruvida detta ska utformas generellt eller bör specificeras utan möjlighet för internetleverantören att modifiera åtgärderna efter egen bedömning. Den proportionalitetsbedömning som enligt tidigare praxis från EU domstolen alltid ska ske mellan EU:s grundläggande rättigheter är avgörande i denna del. Domstolen anser att generella förelägganden är i överrensstämmelse med rättigheterna och nämner över huvud taget inte de specifika föreläggandena, i enlighet med den hänskjutande domstolens frågor.    I uppsatsens analys och diskussion fokuseras med utgångspunkt i syftet dels på om internetleverantörer är en lämplig part att pressa för att minska intrången i upphovs-rätten, särskilt med hänsyn till deras roll som tredje part. Dels diskuteras huruvida generella eller specifika förelägganden bör utdömas samt vilket av dessa förfaranden som är mer förenligt med EU:s grundläggande rättigheter än det andra. Slutsatserna av denna avslutande del blir att internetleverantörer mycket riktigt är en lämplig part att ställa krav på. Dock bör tredjepartsaktörer inte blandas in förrän i ett senare skede, förslagsvis när den internetleverantör som faktiskt tillhandahåller internet till intrångsgöraren har lokaliserats utanför Europas gränser och bedömts som oåtkomlig. Att detta är orättvist gentemot internetleverantörerna som tredje part är inget hållbart argument då det är orättvist även gentemot upphovsrättsinnehavarna när de inte erhåller ett korrekt skydd för sina rättigheter.   Med hänsyn till att förelägganden kan motiveras med diverse bakomliggande syften som i detta fall är svåra att avgöra måste generella förelägganden bedömas vara mindre lämpliga. Till detta kommer det faktum att domstolen vid generella förelägganden genomför den nödvändiga rättighetsavvägningen först i efterhand och att internetleverantören därför beläggs med ett stort ansvar för bedömningen i den frågan. Risken för onödiga kränkningar av rättigheter, informationsfriheten till exempel, bör minska om besluten om blockeringsåtgärder sker utan internetleverantörens godtycke och istället utdöms efter en lämplig avvägning i domstolen. Det specificerade föreläggandet kan sedan efterföljas ordagrant av internetleverantören som då med all säkerhet undslipper ett utdömande av vite på grund av otillräckliga åtgärder.

No description available.

This thesis explores the creative development of advertising through a discourse analytic method. The 'creative development of advertising' refers here to the intra-agency process of developing advertising from client brief through planning, research, creative brief, design and execution. The thesis draws on a wide ranging literature review of research papers and popular texts to locate the study within marketing management as the superordinate field, and within marketing communications and advertising as the immediate domains. The main data gathering method is the dyadic depth interview, supplemented by observation in the field, informal primary data and agency archive material. The empirical focus is placed on a top five UK advertising agency, BMP DDB Needham, London. Transcribed interview data as text is subject to coding and categorised according to the 'interpretative repertoires' agency account team professionals draw upon to articulate and substantiate their positions and arguments, following well established discourse analytic procedure in discursive psychology. The empirical section argues that eight distinctive interpretative repertoires may be discerned from the data. These repertoires interact dynamically in agency discourse to circumscribe the social construction of advertising. The repertoires also act as resources from which account team members construct their professional identities and reproduce discursively proscribed power relations within the agency. The discussion explores the implications of the study for marketing management, marketing communications and related fields of research, theory and practice.

No description available.

The theory of constitutional pluralism suggests that interacting legal orders that are (or claim to be) constitutional in nature need not—and should not—necessarily be regarded as being hierarchically arranged, with one ‘on top of’ the others. Rather, the relationships between the orders can be conceived of heterarchically. However, there is an assumption in much of the literature that the ‘interface norms’ that regulate the relationships within such a heterarchy are universal by nature, capable of undifferentiated application across differing constitutional orders. This thesis examines whether interface norms are in fact universal by nature, or whether they are relationship- and context-dependent, taking as its field of study three interacting legal orders—those of Ireland, the European Union, and the European Convention on Human Rights. It uses an established model of constitutional pluralism based on ‘coordinate constitutionalism’ to test the assumption of universality across three constitutional frames: the ‘vertical’ relationship between Ireland and the European orders, the ‘horizontal’ relationship between the European orders, and the ‘triangular’ panoply of state, Union and Convention. Having analysed the interface norms at work in these relationships, both in isolation and in the round, the thesis concludes that these norms are not in fact universal, and that different conceptions of constitutional pluralism need to pay much greater attention to the specific nature of any given constitutional order and its relationship with other orders in the constitutional heterarchy.