The Swedish code of corporate governance (the Code) was introduced 1 July 2005 aiming to raise the quality of corporate governance. This thesis investigates how the Code has affected internal audit. The purpose of this study is dual and aims to 1). Describe the internal audit, in companies on the A-list and O-list, and how it has and is believed to be affected by the Code. 2). Explain why the internal audit function varies between companies. The first purpose has been carried out by using an inductive approach. The data has been gathered through qualitative interviews with companies, on the A and O-list, audit firms and the Institute of Internal Auditors. In order to fulfil the second purpose a deductive approach has been used. Quantitative data has been gathered from annual reports as well as homepages. The material has together with agency theory been used in order to analyse why the internal audit differs between firms. The result of the qualitative interviews shows that the perceptions of internal audit differ. This can to a certain extent be explained by that there today are no accepted standards for internal audit. Neither does the Code explain what an internal audit function should involve. Overall, all respondents agree that the Code is nothing new nor revolu-tionary since the majority of the companies regard the regulations to be a matter of course. However, the demand of documentation and information has increased. The respondents also states that the acceptance and importance of internal audit has been raised further. All respondents believe that the role of internal audit will develop further. It is expected to become more consultative wherefore the internal auditor’s competence must be improved. Furthermore, the opinion is that COSO will be the framework that companies will apply. The differences in internal audit practice have in this thesis also been analysed and explained by applying the agency model. The analysis has resulted in two proposals: Proposal 1: The ownership structure affects the agency relationship which in turn leads to differences in the internal audit. Proposal 2: Companies operating in complex business environments are more likely to have an internal audit function than entities in less complex businesses. Therefore, the existence of internal audit varies across business sectors.

In the past few years many businesses has suffered some serious setbacks and some banks have even undergone bankruptcy. That’s why Corporate Governance (CG) and Corporate Social Responsibility (CSR) have increasingly become very important in the recent years. This thesis investigates the role played by CG and CSR in business expansion. Further it examines what is CG and CSR and how it can bring about growth in a business. For better understanding of the theories we used a case study approach and chose Grameen Bank (GB) a Bangladeshi bank because of its tremendous success and growth over the years even in the middle of the turbulent financial crisis. We wish to find out the role CG and CSR played in this success critically. The expected contributions of this work will be to see the visibility of CG CSR in a bank like GB which has deviated from conventional banking models and how this has influenced its growth.

Författare:                   Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson Handledare:                 Ola Nilsson Titel:                             Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – en studie av fem svenska börsföretag Bakgrund:                   Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”. Syfte:                            Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet. Metod:                          En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm. Slutsats:                        Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.

<p>The Swedish code of corporate governance (the Code) was introduced 1 July 2005 aiming to raise the quality of corporate governance. This thesis investigates how the Code has affected internal audit. The purpose of this study is dual and aims to 1). Describe the internal audit, in companies on the A-list and O-list, and how it has and is believed to be affected by the Code. 2). Explain why the internal audit function varies between companies.</p><p>The first purpose has been carried out by using an inductive approach. The data has been gathered through qualitative interviews with companies, on the A and O-list, audit firms and the Institute of Internal Auditors. In order to fulfil the second purpose a deductive approach has been used. Quantitative data has been gathered from annual reports as well as homepages. The material has together with agency theory been used in order to analyse why the internal audit differs between firms.</p><p>The result of the qualitative interviews shows that the perceptions of internal audit differ. This can to a certain extent be explained by that there today are no accepted standards for internal audit. Neither does the Code explain what an internal audit function should involve. Overall, all respondents agree that the Code is nothing new nor revolu-tionary since the majority of the companies regard the regulations to be a matter of course. However, the demand of documentation and information has increased. The respondents also states that the acceptance and importance of internal audit has been raised further. All respondents believe that the role of internal audit will develop further. It is expected to become more consultative wherefore the internal auditor’s competence must be improved. Furthermore, the opinion is that COSO will be the framework that companies will apply.</p><p>The differences in internal audit practice have in this thesis also been analysed and explained by applying the agency model. The analysis has resulted in two proposals:</p><p>Proposal 1: The ownership structure affects the agency relationship which in turn leads to differences in the internal audit.</p><p>Proposal 2: Companies operating in complex business environments are more likely to have an internal audit function than entities in less complex businesses. Therefore, the existence of internal audit varies across business sectors.</p>

<p><strong>Författare:                   </strong>Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson</p><p><strong>Handledare:                 </strong>Ola Nilsson</p><p><strong>Titel:                             </strong>Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – <em>en studie av fem svenska börsföretag</em></p><p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.</p>

No / This study investigates the relationship between the corporate governance structure and performance of 347 companies listed on the Kuala Lumpur Stock Exchange (KLSE) between 1996 and 2000. We found board size and top five substantial shareholdings to be significantly associated with both market and accounting performance measures. In addition, we found a significant relationship between multiple directorships and market performance while role duality and managerial shareholdings are significantly associated with accounting performance. The result is robust with respect to controls for gearing, company size, industry membership and growth opportunities.

<p>Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt att</p><p>införa någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor.</p><p>Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor. Syftet är även att utifrån den information som införskaffas försöka formulera förslag på ett sätt att göra införandet smidigare för de aktuella bolagen.</p><p>Metod: Den metod vi valt att använda är ett fenomenologisk förhållningssätt till undersökningen, samt att vi valt att genomföra ett induktivt forskningsprojekt med en kvalitativ forskningsansats. Vi har gjort sex intervjuer, varav fem med företagsrepresentanter och en revisor, samt deltagit på ett seminarium berörande ämnet Svensk kod för bolagsstyrning och dess vidare införande på mindre börsnoterade bolag.</p><p>Slutsats: Den slutsats som framkommit genom denna undersökning är att uppfattningen om Koden skiljer sig mellan bolag med olika ägarstrukturer, där bolag med dominerande ägare inte ser lika stor nytta med Koden som de med spridd ägarkrets. Kunskapen om Koden i de bolag som undersökts är i dagsläget ganska bristfällig, vilket kan göra att de inte ser nyttan med Koden. I slutsatsen har vi även sammanställt fem punkter som vi anser kan underlätta implementeringen av Koden för de bolag som har denna förändring framför sig.</p> / <p>Introduction: Corporate scandals all over the world have contributed to a more strict way of handling how the corporations are managed. Enron and WorldCom are two North American companies who were the roots to the American legislation Sarbanes Oxley Act, SOX, which regulate the corporate governance within USA. The modern world has as a result of this chosen to introduce some kind of norm within the corporate governance area. Sweden has followed the development by introducing the Swedish code for corporate governance for listed companies with a stock market value over 3 billion Swedish kronor during the year of 2005. The Code will expand during the last six-month period of 2008 to enclose a bigger number of companies listed on the stock exchange market in Sweden with a stock market value below 3 billion Swedish kronor.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate what representatives for the companies who yet have not been included by the Swedish code of corporate governance and auditors think of the plans of introducing the Code on companies with a stock market value below 3 billion Swedish kronor. The purpose is also to try to formulate a few suggestions to make the introduction as smooth as possible through the information we have received during the working procedure.</p><p>Methodology: The methodology we have chosen is a phenomenological method to approach the study. We have also chosen to apply an inductive research project with a qualitative approach towards the study. We have made 6 interviews whence 5 of them with representatives from companies and 1 of them with an auditor. Besides this we have attended on a seminar about the Swedish code for corporate governance and the further introduction of the code on smaller companies listed on the stock exchange market.</p><p>Conclusion: The conclusion that has emerged trough this study is that the opinions about the Code differ between companies with different owner structure. Companies with dominating owners do not understand the utility of the Code as the companies with wide owner structure. The knowledge about the Code in the companies that have been included in the study is today inadequate which can cause the consequence that they do not see the utility of the Code. In the conclusion we have also put together 5 suggestions on how to make the implementation of the Code easier for the changes that will be actualized.</p>

<p>Abstract</p><p>The OMX Nordic Exchange Stockholm requires all large companies to apply the Swedish Code of</p><p>Corporate Governance. A revised code will be applied from July 2008. The purpose of this paper is to</p><p>identify the accessibility of information on corporate governance and in particular how the compliance,</p><p>concerning the Swedish Code of Corporate Governance in the perspective of an internet active general</p><p>public.</p><p>This paper is a complete census of the companies at the OMX Nordic Exchange Stockholm who</p><p>complies with the code. Each company website has been visited and a comparison between the sectors</p><p>at the OMX Exchange Stockholm has been performed.</p><p>Results: 96% of the companies present the members of the nomination committee. 94% presents the</p><p>nomination committees proposal of the company board members, though only 33% of the companies in</p><p>the Energy sector. 37% of the companies present all of the facts according to the code about the</p><p>proposed board members. The Materials- and Telecommunication Service sectors presents the facts in</p><p>the most extent (100%). 88% of the companies presents the process for deciding on remunerations to</p><p>members of the executive management, though only 33% of the companies in the Energy sector. 28% of</p><p>the companies presents all of the facts according to the code about the remunerations to members of the</p><p>executive management. 46% of the companies has a special section for corporate governance on the first</p><p>page of the company website. The companies in the Energy- and the Health Care sectors have corporate</p><p>governance on the first page more often then the other sectors. The Rezidor Hotel Group AB is the</p><p>company that, according to the paper, best comply with the Swedish Code of Corporate Governance</p><p>concerning accessibility for the internet active general public.</p><p>Conclusions: The companies comply well with the code concerning the publicity of documents, but are</p><p>being more careless when it comes to details. For an internet active general public who lacks knowledge</p><p>about terms of corporate governance it can be complicated to get accessibility to information concerning</p><p>corporate governance. The Energy sector more rarely presented facts according to the code but more</p><p>often had a special section for corporate governance at the first page of the company website.</p> / <p>Svensk kod för bolagsstyrning är ett av noteringskraven på OMX Nordic Exchange Stockholm för de stora bolagen. Nu presenteras en ny reviderad kod som ska gälla fler bolag. Syftet med uppsatsen är att se hur tillgängligheten av bolagsstyrning och i synnerhet efterföljandet av svensk kod för bolagsstyrning ser ut ur perspektivet från den internetanvändande allmänheten. En totalundersökning av bolagen som följer koden på OMX Nordic Exchange Stockholm har genomförts. Studien har en kvantitativ ansats. Samtliga av bolagens hemsidor har besökts för att se hur de följer koden avseende vad koden föreskriver ska publiceras på bolagens hemsidor, därefter har en jämförelse gjort för att se om skillnader finns mellan de olika branscherna.</p><p>Resultat: 96% av bolagen presenterar vilka ledamöter som ingår i valberedningen, 94% presenterar valberedningens förslag till styrelse, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 37% av bolagen presenterar samtliga av de uppgifter som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna. I störst utsträckning är det material- telekombranscherna som gör det (100%). 88% av bolagen presenterar principer för ersättning till ledande befattningshavare, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 28% av bolagen presenterar samtliga av kodens kriterier om ersättning till ledande befattningshavare. 46% av bolagen har en särskilt avdelning för bolagsstyrning på sin hemsidas förstasida. I störst utsträckning har energi- och hälsovårdsbranschen en sådan på förstasidan. Rezidor Hotel Group AB är det bolag som, utifrån hur undersökningen är utformad, bäst uppfyller kodens kriterier avseende tillgänglighet för den internetanvändande allmänheten.</p><p>Slutsats: Bolagen uppfyller i stor utsträckning kodens regler om publicering av dokument, men slarvar med detaljerna. Som internetanvändande allmänhet som saknar förkunskaper kan det vara svårt att hitta information om bolagsstyrning. I branschjämförelsen märkte energibranschen ut sig för att de i lägre utsträckning än andra branscher publicerade uppgifter, men var samtidigt den bransch som i störst utsträckning hade en lättillkomlig avdelning för bolagsstyrning.</p>

Abstract The OMX Nordic Exchange Stockholm requires all large companies to apply the Swedish Code of Corporate Governance. A revised code will be applied from July 2008. The purpose of this paper is to identify the accessibility of information on corporate governance and in particular how the compliance, concerning the Swedish Code of Corporate Governance in the perspective of an internet active general public. This paper is a complete census of the companies at the OMX Nordic Exchange Stockholm who complies with the code. Each company website has been visited and a comparison between the sectors at the OMX Exchange Stockholm has been performed. Results: 96% of the companies present the members of the nomination committee. 94% presents the nomination committees proposal of the company board members, though only 33% of the companies in the Energy sector. 37% of the companies present all of the facts according to the code about the proposed board members. The Materials- and Telecommunication Service sectors presents the facts in the most extent (100%). 88% of the companies presents the process for deciding on remunerations to members of the executive management, though only 33% of the companies in the Energy sector. 28% of the companies presents all of the facts according to the code about the remunerations to members of the executive management. 46% of the companies has a special section for corporate governance on the first page of the company website. The companies in the Energy- and the Health Care sectors have corporate governance on the first page more often then the other sectors. The Rezidor Hotel Group AB is the company that, according to the paper, best comply with the Swedish Code of Corporate Governance concerning accessibility for the internet active general public. Conclusions: The companies comply well with the code concerning the publicity of documents, but are being more careless when it comes to details. For an internet active general public who lacks knowledge about terms of corporate governance it can be complicated to get accessibility to information concerning corporate governance. The Energy sector more rarely presented facts according to the code but more often had a special section for corporate governance at the first page of the company website. / Svensk kod för bolagsstyrning är ett av noteringskraven på OMX Nordic Exchange Stockholm för de stora bolagen. Nu presenteras en ny reviderad kod som ska gälla fler bolag. Syftet med uppsatsen är att se hur tillgängligheten av bolagsstyrning och i synnerhet efterföljandet av svensk kod för bolagsstyrning ser ut ur perspektivet från den internetanvändande allmänheten. En totalundersökning av bolagen som följer koden på OMX Nordic Exchange Stockholm har genomförts. Studien har en kvantitativ ansats. Samtliga av bolagens hemsidor har besökts för att se hur de följer koden avseende vad koden föreskriver ska publiceras på bolagens hemsidor, därefter har en jämförelse gjort för att se om skillnader finns mellan de olika branscherna. Resultat: 96% av bolagen presenterar vilka ledamöter som ingår i valberedningen, 94% presenterar valberedningens förslag till styrelse, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 37% av bolagen presenterar samtliga av de uppgifter som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna. I störst utsträckning är det material- telekombranscherna som gör det (100%). 88% av bolagen presenterar principer för ersättning till ledande befattningshavare, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 28% av bolagen presenterar samtliga av kodens kriterier om ersättning till ledande befattningshavare. 46% av bolagen har en särskilt avdelning för bolagsstyrning på sin hemsidas förstasida. I störst utsträckning har energi- och hälsovårdsbranschen en sådan på förstasidan. Rezidor Hotel Group AB är det bolag som, utifrån hur undersökningen är utformad, bäst uppfyller kodens kriterier avseende tillgänglighet för den internetanvändande allmänheten. Slutsats: Bolagen uppfyller i stor utsträckning kodens regler om publicering av dokument, men slarvar med detaljerna. Som internetanvändande allmänhet som saknar förkunskaper kan det vara svårt att hitta information om bolagsstyrning. I branschjämförelsen märkte energibranschen ut sig för att de i lägre utsträckning än andra branscher publicerade uppgifter, men var samtidigt den bransch som i störst utsträckning hade en lättillkomlig avdelning för bolagsstyrning.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies. Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways. Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists. Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly. / Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket. Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag. Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.