72 Invalidity of a resolution of the General Meeting Summary This thesis focuses on the issue of invalidity of a resolution of the General Meeting in terms of the current legislation contained in the Commercial Code (Act No. 513/1991 Coll.). Extensive space is devoted to its application in decision-making practice of the courts, especially the Supreme Court of the Czech Republic. The work is divided into 11 basic chapters. Chapter One and Two are devoted to a general description of the General Meeting as the supreme authority of the capital commercial companies and analyze the manner of decision-making. Significant space is devoted to the legal nature of the resolutions of the General Meeting, where the work confronts the various currents of opinion among professionals themselves and with the decisions of the Supreme Court of the Czech Republic. Chapter Three contains the reasons for invalidity of a resolution described with a more detailed analysis of defects, in the presence of which can be the validity of the resolution called into question. Chapter Four is devoted to nullity, as the specific case of the invalidity of the resolutions of the General Meeting, which has resulted in a breakthrough to the limits laid down in § 131, respectively § 183 of the Commercial Code. Chapter Five deals with conditions,...

Cette thèse s’inscrit dans le cadre des études postcoloniales. En effet, si traditionnellement les idéologies des hiérarchies font des oppositions binaires centre/périphérie, oppresseur/oppressé, colonisateur/colonisé, l’expression de la rencontre Afrique/Occident, les tentatives de conciliation des vues, le dépassement des antagonismes, la relecture de l’hypothèse des cultures en conflit et des identités pures demeurent des axes de réflexion propres à l’ère postcoloniale. Ces nouveaux centres d’intérêt dépassent largement les discours hégémoniques du contexte contraignant des pratiques coloniales et fondement de la rencontre Afrique/Occident.Cependant, des questions demeurent. En effet, si dans les sociétés postcoloniales, ce qui est premier et opératoire n’est ni Moi ni l’Autre, mais ce qu’il y a entre nous, comment la relation à soi passe par un processus ambivalent où autrui constitue un environnement nécessaire à l’éclosion de ma subjectivité ? Comment, le sujet postcolonial considère-t-il l’Autre, celui qu’il rencontre, découvre et s’imprègne de l’altérité ? Comment le regard sur cet Autre évolue, s’adapte-t-il ? Dans quelle mesure la notion même d’identité pure peut-elle être remise en question ?Dans cette thèse, à partir des théories postcoloniales, le thème de la rencontre Afrique-Occident réexaminé à partir des romans Un Nègre à Paris de Dadié, Les Soleils des Indépendances de Kourouma, L'Aventure ambiguë de Kane et Elonga de Rawiri Ntyugwetondo donne l’opportunité de réévaluer le trope de l’altérité radicale et, de façon sous-jacente, l’hypothèse des cultures en conflit souvent considérée comme l’axe déterminant dans le rapport qui lie l’Afrique à l’Occident. Le travail consiste à montrer que cet axe de lecture, s’il paraît à première vue manifeste, détourne l’attention des liens interdépendants et complexes qui confèrent aux protagonistes des identités hybrides, instables; parce qu’évoluant dans des espaces interstitiels, les ruptures des frontières, qui les contraignant à terme à la quête d’un compromis, à la négociation des différences culturelles.La rencontre est aussi celle des univers linguistiques. En filigrane, le problème de la traduction qui est posé. La thèse discute l’esthétique qui émerge de la confrontation symboliques des langues dans le « Third Space » ; elle montre comment le divers refaçonne la langue d'écriture et lui propose d'autres aventures, une troisième voie-voix permettant de négocier les différences culturelles / Pas de résumé anglais

Background: Intimate partner violence is a structural problem in our society because of the inequality between men and women. Nurses are often the first person to meet the abused woman in health care and therefore have an important role in identifying the violence and in trying to influence the women's future choices in life. Aim: To illustrate nurses' experiences of meeting women exposed to partner violence. Method: A literature-based study based on analysis of 10 qualitative scientific articles. Results: Nurses meeting women subjected to partner violence experienced a lot of emotions both at work and in private. They experienced that the lack of time in care was crucial to how they were able to respond to the women. According to the nurses, lack of training and knowledge were the main reasons to why they refrained from posing questions on experiences of violence. Fear, frustration, suffering and the feeling of not being able to perform good care affected the well-being of the nurses. Conclusion: Knowledge about the topic and time for the healthcare encounter are crucial for nurses to create trustworthy relationships and provide a good care for women subjected to partner violence. Importantly, the findings in this study show that time and knowledge are the major barriers in the care of these women. / En av fyra kvinnor i Sverige blir utsatta för partnervåld. Partnervåld förklaras vanligen med att vi lever i ett ojämställt samhälle där män som grupp strukturellt har mer makt än kvinnor. Forskning visar att orsaken till våldet framförallt handlar om mannens behov av att kontrollera kvinnan. Våld mot kvinnor går långt tillbaka i tiden och var länge ett accepterat beteende för män i samhället. Våldet är i dagens samhälle ett tabubelagt problem vilket gör att många våldsutsatta kvinnor lever i tystnad med skam och rädsla för att anmäla. Det är känt att våldsutsatta kvinnor ofta söker vård för andra symtom än de våldet orsakat. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap och tid för att kunna identifiera de eventuella underliggande orsakerna till vårdbesöket samt det våld som kvinnan utsatts för. Mötet mellan den våldsutsatta kvinnan och sjuksköterskan utspelar sig olika beroende på hur sjuksköterskan väljer att bemöta henne. Personcentrerad vård lyfts ofta fram som nyckeln till bättre förutsättningar för sjuksköterskan att möta den våldsutsatta kvinnan där hon befinner sig psykiskt. En utmaning är samtidigt den emotionella påfrestning som dessa möten utgör för sjuksköterskan. Ledningen inom sjukvården har här ett stort ansvar att stötta sjuksköterskor för att kunna möta kvinnor som är utsatta för partnervåld. Studien är en kvalitativ evidensbaserad litteraturstudie. I studien har artiklar från olika länder systematiskt och osystematiskt sökts fram och använts i resultatet. Artiklarna som valdes att inkluderas har sjuksköterskor som är erfarna av att möta våldsutsatta kvinnor. De artiklar som valdes att exkluderas var där de våldsutsatta kvinnorna hade barn eller då den våldsutsatta inte var en kvinna i partnerrelation till mannen som utövade våldet. Samtliga artiklar är granskade med Fribergs (2012) femstegsanalysmetod. Samtliga artiklar granskades även med kvalitetsbedömningsmall samt att alla artiklar har ett etiskt förhållningssätt.  Resultatet är uppbyggt på tre teman och nio subteman som visade att sjuksköterskor har brist på utbildning, brist på tid, är rädda och upplever frustration under mötet med den våldsutsatta kvinnan. Dessa faktorer kunde leda till att sjuksköterskan valde att inte fråga eller se våldet. Många sjuksköterskor var också rädda för att mötet kunde drabba det personliga välmåendet. Resultatets olika teman som framkom var påverkan på sjuksköterskans personliga liv, sjuksköterskans upplevda känslor och att våga fråga om våld. Sjuksköterskor behöver mer stöd i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Både en ökad praktisk samt teoretisk utbildning är nödvändigt för att kunna minska våld mot kvinnor.

Background: Every 40 seconds a person experience feelings of hopelessness and falls victim to suicide. The persons who are suicidal can be found all through the health care system. The health care personnel can change the outlook on life for the person, or at least ease the suffering for a while in the meeting. But health care personnel can also cause suffering by care if they don't see the person as a unique human being. Aim: The aim of this study was to highlight the suicidal persons experience meeting with health care professional. Method: A literature-based study were conducted in accordance to Friberg (2012). Analysis were made of ten qualitative scientific studies. Results: The result was presented in one theme, The significans of the relationship. And four subthemes arose; To be or not to be listened to, to feel or not to feel commitment, to be or not to be seen and to feel or not to feel trust and security. Conclusion: The result show how the persons who were suicidal experienced ease in their suffering when healthcare personnel listened, saw the person, were commited and gave a sense of trust and security. When the healthcare personnel listened and validated the persons who were suicidal it led to feelings of hope for the future. When the persons experienced that they were seen by the healthcare personnel they felt a positivity and as human beings on equal terms. When the persons who were suicidal felt security and trust for the healthcare personnel it led to a better relationship. When the persons experienced commitment from healthcare personnel they felt as they were able to let go of feelings of despair and anxiety. This resulted in a sense of wellbeing for the persons. / I Sverige begick 1189 personer självmord 2017, dessa människor såg ingen annan utväg än döden. Personerna som var självmordsbenägna hade både positiv och negativ erfarenhet av mötet med vårdpersonal. Om mötet blev dåligt ledde det till känslor av hopplöshet och när mötet blev bra kunde det leda till hopp för framtida relationer. Suicidnära personers erfarenhet av mötet med vårdpersonal visade att relationen med vårdpersonal var av betydelse och det innefattade att bli eller inte bli lyssnad på, att känna eller inte känna engagemang, att bli sedd eller inte bli sedd och att känna eller inte känna trygghet och tillit. Likt ett mynt har mötet två sidor där en sida leder till vårdlidande och den andra till ett hopp om livet. Att se personen innebar att vårdpersonal ingav hopp i mötet för personen som var självmordsbenägen. Det är därför viktigt för vårdpersonal att vara medveten om dessa personers erfarenhet för att kunna reflektera över sin egen roll, för att kunna ge god omvårdnad till hälsa och för att lindra lidande. När mötet var av positiv natur för individen kunde personerna berätta om sina innersta tankar och lära sig strategier för att ta itu med sina självmordstankar och uppleva en vändpunkt tillbaka till livet. Vårdpersonal kan göra en stor skillnad i mötet med personen som är självmordsbenägen genom att vara den livlina som gör att personen vill fortsätta leva. Att se personens lidande och lindra är vårdpersonalens uppgift, men detta sker inte alltid i mötet och det ledde till ett vårdlidande för personerna som präglades av känslor som uppgivenhet, förödmjukelse och att inte vara jämlika människor.

Knowledge transferred during meetings is often ephemeral in nature and thus must be captured if it is to be retained. Ideally, a capture solution should be able to 1) accommodate any number of screens without sacrificing image quality and 2) allow dynamic access to a complete media capture while the capture is taking place. Both students and employees can benefit from the information captured during the lectures and meetings for enhanced discussion and afterward for knowledge retention. Current systems do not support multiple screen capture well, and no system supports dynamic access to the active meeting capture during the meeting. We built a central display server that manages communication to all participants and presenter, manages what is shown on each display, captures all media sent to it and allows playback of that capture on the fly. Static media (images, video, and audio) can be referenced, along with dynamic media (desktop sharing), by any participant's notes in order to initiate and direct playback of the meeting capture – in other words, rewind the presentation. We validated the functionality of our tool by simulating a three screen class lecture where each student performed tasks requiring them to access the capture both during and after the meeting. With basic training, all participants successfully engaged in the rewind interaction and review process.

Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att förebygga smärta och att planera sitt arbete kring barnet så att de utsätts för minsta möjliga smärta. Faktorer som påverkar sjuksköterskan i detta är erfarenhet och personlighet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smärta inom primärvård. Den metod som valts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten i studien grundar sig på tio intervjuundersökningar utförda på sjuksköterskor inom primärvård. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primärvård bemöter och hanterar barn med smärta. Sjuksköterskans roll är viktig och betydelsefull vid mötet med barn med smärta. För att uppnå optimal omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan själv har ett lugn och ett professionellt förhållningssätt. Grundläggande är även att sjuksköterskan tar barnets smärta på allvar och lyssnar på barnet. Sammanfattningsvis har studien visat hur sjuksköterskan inom primärvård idag bemöter barn med smärta samt vilken smärtlindring och vilka smärtlindringsmetoder som används. / The primary task for the nurse is to prevent pain and organize the work around the child and in that way expose the child for minimum amount of pain. Personality and experience are factors that influence the nurse in this task. The purpose of the study was to describe the way nurses receive and handle children in pain in the primary health care. The authors found the chosen method adequate and useful. The result is based on ten interviews performed with nurses working in the primary health care. The result shows in which way nurses in primary health care receives and handles children in pain. The occupational role the nurse has is both important and significant in the meeting with children in pain. To achieve optimal care it is of great importance that the nurse has composure by herself and a professional way of working. It is also fundamental that the nurse take the child’s pain seriously and listen to the child. Summarized the study shows in which way the nurse in primary health care nowadays receives children in pain, which alleviation of pain and methods that are in use.

The research accomplished in this dissertation is focused on the design of effective solutions to the problem that error codes occur in the ZigBee-based meeting attendance registration system. In this work, several different check algorithms are compared, and the powerful error-detecting Cyclic Redundancy Check (CRC) algorithm is studied. In view of the features of the meeting attendance registration system, we implement the check module of CRC-8. This work also considers the data reliability. We assume use retransmission mechanism to ensure the validity and completeness of transmission data. Finally, the potential technical improvement and future work are presented.

This study attempted to improve upon previous qualitative research by conducting a large scale, quantitative study on the parental experience in special education. 76 parents of children receiving special education services were surveyed regarding their communication with school personnel, the focus of their child’s education, involvement in the IEP meeting, and satisfaction. It was found that parental perception of involvement did not predict active IEP involvement, more communication with school personnel, more satisfaction with services received, or the belief the child is benefiting. An active role in the IEP meeting, though, did predict more satisfaction with the last IEP meeting, more satisfaction with the time the child spends in the educational setting, and the parent believing the child is benefiting. Other findings include the focus of the child’s education changing depending on the age of the child, and that leading the IEP discussion has no relationship to perceived parental involvement or active IEP involvement. Conclusions can be made that parental perception does not result in what is actually happening and that an active parental role in the IEP meeting benefits the child the most.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett samhällsproblem som ökar. Personer med självskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts på ett bra sätt av vårdpersonal. Beteendet kan vara svårt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig själv gör det i syfte att lindra ångest och smärta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med självskadebeteende. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts. Sökord som tilltalade syftet identifierades. Litteratursökningen genomfördes i olika databaser. Resultat: Resultatet framkom ur vetenskapliga artiklar (n=11) som granskades. Resultatet presenterades i fyra subteman: upplevelser av förståelse i bemötandet, upplevelser av ansvar i bemötandet, upplevelser av rädsla och frustration i bemötandet och upplevelser av kunskapsbrist och stress i bemötandet. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever personer med självskadebeteende som en ansträngande patientgrupp. Faktorer som utbildning, tidspress och stöd från medarbetare upplevdes som betydelsefullt i vården med personer som skadar sig själv. Diskussion: Genom utbildning och handledning skulle sjuksköterskor kunna bli mer professionella i bemötandet med personer som skadar sig själv. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning, handledning och kunskap för att bemöta personer som skadar sig själv på ett professionellt sätt. / Background: Self-injury is a social problem that is increasing. People with self-injury can often feel that they have not been treated in a good way of nursing staff. People who harm themselves do it in order to relieve anxiety and pain. The behavior can be difficult to comprehend and provocative for the environment. Aim: The aim was to illuminate nurses’ experiences in the treatment of people with self-injury. Method: A literature review search has been made. Keywords that appealed to the purpose identified. The literature search was conducted in different databases. Results: The results emerged from scientific articles (n = 11) that were reviewed. The results were presented in four sub themes: experiences of understanding in the treatment, experiences of responsibility in the treatment, experiences of fear and frustration in the treatment and experiences of lack of understanding and stress in the treatment. Factors as education, time pressure and support from colleagues were seen as important in the care of people who self-injure. Discussion: Through training and mentoring nurses would be more professional when dealing with people who hurt themselves. Conclusion: Nurses need more education, mentoring and knowledge to deal with people who hurt themselves in a professional manner.

The entire thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file; a non-technical public abstract appears in the public.pdf file. Title from PDF of title page (University of Missouri--Columbia, viewed on December 21, 2009). Thesis advisor: Dr. Dae-Young Kim. Includes bibliographical references.