Bakgrund: Varje år dör det mellan 90 000 till 100 000 människor i Sverige, majoriteten av dessa vårdas palliativt. Den palliativa vården har främst fokus på symtomlindring och förbättring av patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede samt att beskriva vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Studien baserades på 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att visa respekt för både patienten och deras närstående bidrog till en bättre relation samt ett ökat förtroende. Sjuksköterskor erfor att det palliativa vårdandet kunde vara psykiskt påfrestande men genom stöd från arbetsgivaren och kollegor kunde detta underlättas. Kraven från anhöriga på sjuksköterskan skapade en känsla av maktlöshet, stress och press. Sjuksköterskor från kirurgiska och onkologiska avdelningar erfor att det fanns en kunskapsbrist gällande den palliativa vården och kommunikation. Enligt sjuksköterskorna fungerade samarbetet med läkare dåligt vilket ledde till stress. Datainsamlingsmetoderna som de inkluderade artiklarna i studien var intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Slutsatser: Sjuksköterskor beskrev en kunskapsbrist inom den palliativa vården samt svårigheter av att kommunicera med patienter och dess anhöriga. Genom att erbjuda utbildningar inom palliativ vård och kommunikation kan det bidra till att sjuksköterskan känner sig tryggare och kan växa i sin roll samt att samarbetet med läkare förbättras. / Background: Every year between 90 000 and 100 000 people dies in Sweden, the majority of these were cared in palliative care. The palliative care primarily focus on relief of symptoms and improvement of patient's quality of life. Purpose: The purpose of this study was to describe nurse’s experiences of caring for patients in the final stages of life and to describe the data collection method that was used in the included articles. Method: A descriptive literature study. The study was based on 14 qualitative articles found through searches in the databases PubMed and Cinahl. Main Results: Nurses experiences of showing respect for both patients and their relatives contributed to a better relation and trust. Nurses experienced that the palliative caring could be mentally burdened, but through support from colleagues the burden could be reduced. The demands from relatives could create a feeling of stress. Nurses on surgical and oncological ward experienced a lack of knowledge when it came to palliative care and communication. According to the nurses, communication between nurses and doctors didn't work well and were a source of stress. Data collection method in the included articles were interviews and focusgroup interviews. Conclusions: Nurses described a lack of knowledge within the palliative care and difficulties communicating with patients and their relatives. Education within palliative care and communication could contribute to nurses feeling more confident and allow them to grow in their role and improve the collaboration with doctors.

Bakgrund: Risk för undernäring och lång nattfasta för äldre personer som bor på särskilt boende är något som uppmärksammats enligt aktuell forskning. Anledningen till att ämnet känns viktigt att studera vidare är att en nattfasta över 11 timmar kan vara första steget till undernäring. Undernäring i sin tur kan orsaka fysiskt lidande och ger en ökad risk för fallskador, infektioner och svårläkta sår. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av nutritionsvård på särskilt boende för äldre personer. Metod: Studien genomfördes enligt en kvalitativ induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultatet genererade tre huvudkategorier och sju underkategorier. Teamsamverkan spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet, både med hänseende till kommunikation och distriktssköterskans roll. Ledningens stöd eller ibland brist på stöd samt organisatoriska frågor har betydelse för hur arbetet med nutrition prioriteras i de olika vårdprofessionerna. Delaktighet inkluderar både den äldre personen och omvårdnadspersonalen. Den personcentrerade vården avspeglas i hur delaktigheten utnyttjas och används i positivt syfte. Slutsats: Det krävs ett välfungerande samarbete och en bra kommunikation mellan alla inblandade vårdprofessioner för att skapa en god vård för den äldre personen och för att undvika lidande i form av undernäring och för lång nattfasta. / Background: Risk of malnutrition and long night fasting for elderly people living in special housing is something that has been noted according to current research. The reason why the subject feels important to study further is that a night fast over 11 hours can be the first step to malnutrition. Malnutrition, in turn, can cause physical suffering and increases the risk of fall injuries, infections and severe wounds. Aim: The purpose of the study was to elucidate district nurses´ experiences of nutrition care in special housing for the elderly. Method: The study was conducted according to a qualitative inductive approach using semistructured interviews. Eight district nurses were interviewed. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: Analysis of the result generated three main categories and seven subcategories. Team collaboration plays an important role in the nursing work, both with regard to communication and the role of the district nurse. Management´s support or sometimes lack of support and organizational issues have an impact on how nutrition work is prioritized in the various health care professions. Participation includes both the elderly peolpe and the nursing staff. The person-centered care is reflected in how participation is utilized and used for a positive purpose. Conclusion: A well-functioning collaboration and good communication between all health care professionals involved is required to create good care for the elderly people and to avoid suffering in the form av malnutrition and long night fasting.

BakgrundPå grund av olika omständigheter tvingas allt fler människor fly från sina ursprungsländer, vilket leder till att allt fler länder blir mångkulturella. Ett mångkulturellt samhälle återspeglas i sin tur inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i vården av patienter som har andra kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt att sjuksköterskor är kulturellt kompetenta samt kan kommunicera med patientersom inte har samma språk och kultur. SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad bland vuxna patienter. MetodEn litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Insamlingen av data gjordens genom att använda databaser PubMed och CINAHL ResultatResultatet av studien påvisade att sjuksköterskor står inför flera utmaningar inom området transkulturell omvårdnad vilken inkluderar bristande kulturkompetens, kommunikationsbarriärer, fördomar och individuella värderingar. Det blev tydligt att tillräcklig kulturell kompetens, effektiv kommunikation, respekt och ett välkomnande bemötande utgör betydande och avgörande faktorer för att kunna tillhandahålla meningsfull och värdig omvårdnad till patienter med en annan kulturell bakgrund. SlutsatsSjuksköterskor står inför utmaningar i vården av patienter med olika kulturella bakgrunder, vilket kan leda till osäkerhet och missförstånd. För att säkerställa kvalitativ vård behöver sjuksköterskor öka sin kunskap om transkulturell omvårdnad och utveckla effektiva kommunikationsstrategier. / Background Due to various circumstances, more and more people are forced to flee their countries of origin, which leads to more and more countries becoming multicultural. A multicultural society is in turn reflected in health care. Nurses are faced with great challenges in the care of patients who have other cultural backgrounds. Therefore, it is important that nurses are culturally competent and able to communicate with patients who do not share the same language and culture. AimThe purpose was to describe the nurse's experiences of transcultural nursing among adult patients. MethodA literature review based on 15 scientific articles was conducted. The collection of data was done by using databases PubMed and CINAHL ResultsThe results of the study showed that nurses face several challenges in the field of transcultural nursing which include lack of cultural competence, communication barriers, prejudices, and individual values. It became clear that sufficient cultural competence, effective communication, respect, and a welcoming attitude are significant and decisive factors in being able to provide meaningful and dignified care to patients with a different cultural background. ConclusionsNurses face challenges in caring for patients from different cultural backgrounds, which can lead to uncertainty and misunderstanding. To ensure quality care, nurses need to increase their knowledge of transcultural nursing and develop effective communication strategies.