För att elever skall tillgodose sig matematikundervisningen i skolan krävs en god taluppfattning. Med taluppfattning menas att elever har kunskap om tals relationer, betydelse, storlek och begreppen som relaterar till dem. Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskning säger om vad elever behöver få syn på för att utveckla och stärka sin taluppfattning. Internationella undersökningar från 2012 samt 2013 visade att svenska elevers taluppfattning var under genomsnittet jämfört med andra länder som deltog. Till följd av detta infördes ett lärarlyft samt ett bedömningsstöd inom matematik där lärare får hjälp att på ett tidigt stadium kartlägga elevers kunskaper inom taluppfattning och på så sätt försöka förhindra framtida matematiksvårigheter. I denna litteraturstudie har det undersökts vad svensk och internationell forskning visar inom området, för att därefter sammanställa, analysera och jämföra dessa med läroplan, kurslitteratur och egna erfarenheter. Resultatet i denna studie visar på grundläggande färdigheter som elever måste få syn på för att utveckla taluppfattning. Resultatet framställer även viss forskning som menar att elever ej utvecklar taluppfattning av sig själva, utan att det är lärarens ansvar att genom en välstrukturerad och noga genomtänkt undervisning ge elever möjlighet att utveckla det, medan annan forskning påvisar att människan föds med en grundläggande taluppfattning och det är genom att undervisningen stöttar denna förmåga som elevers kunskaper stärks. Det framkom att satsningen på utveckling av elevers taluppfattning samt stöd i form av lärarlyft i matematik som utvecklades efter de internationella undersökningarna om elevers taluppfattning har gett resultat. Vårt resultat av denna litteraturstudie styrker det då det framkommer att en riktad undervisning inom taluppfattning ger goda resultat.

Early efforts in order to be able to detect and remedy mathematical difficulties are of great importance for students mathematical knowledge development. Students in need of special education in mathematics (SEM) all have the same right to, based on their ability, receive the right guidance and stimulus for optimal development.   The purpose of this study is to investigate which changes in the basic number sense comprehension of students in SEM can be detected after an intervention with Vektor and how this change manifests itself.   A group of students age 6-7 and educators participated in the study. The study was conducted through both student interviews and an intervention. Before and after the intervention, the students were interviewed in order to discover whether the intervention has contributed to any changes in the students basic number sense comprehension.   The results of the study show that the change in the understanding of number sense has been predominantly positive for the students who participated in the study. The semiconcrete representations that are in the application have been supportive during the work. Both for the students who need to consolidate their knowledge and the students who with the help oft the support have been able to generalize their previous knowledge.   The conclusion that can be drawn from the study is that Vektor, as a complement to good teacher-led teaching, can contribute to SEM students mathematical development. From a special educational perspective, Vektor, through its adaptive ability, is a good tool for stimulating and motivating students in SEM. This means that the combination of Vektor and teacher-led teaching can create increased accessibility to mathematics for all students.