I denna studie undersöker vi vad lärare i svenskämnet i åk 1–3 har för perspektiv på muntlig framställning och hur deras tidigare erfarenheter kan påverka det perspektivet. Tidigare forskning visar varierande resultat. Det mest väsentliga som lyfts fram är att alla människor har olika tidigare erfarenheter och att våra utvecklingsresor är relaterade till detta. Vidare konstateras det att talångest är vanligt och vad som orsakar det. Klassrumsklimatet lyfts upp som en viktig aspekt för att minska talångesten. Dessutom är lärares tidigare erfarenheter en viktig del i att klassrumsdiskussioner uppstår. Slutligen visar den tidigare forskningen att elevers motivation till att tala höjs om de aktivt får träna på att tala, gärna i hel- och halvgruppsdiskussioner där eleverna är starkast. För att besvara studiens frågeställning genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med grundskollärare från tre olika kommuner i Mellansverige. För att sammanställa data har vi använt oss av tematisk analys där vi granskat skillnader och likheter i intervjusvaren. Studieresultatet visar att lärarnas tidigare erfarenheter i stor utsträckning påverkar hur de i sin yrkesprofession planerar undervisning med muntlig framställning. Resultatet har vi kopplat till det teoretiska ramverket som består av det sociokulturella perspektivet tillsammans med begreppet historisk kropp från medierad diskursanalys. Studiens slutsats är att lärarnas tidigare erfarenheter påverkar hur de planerar undervisning med muntlig framställning.

Arbetet som ny fartygsingenjör kan vara stressigt och krävande på flera sätt och för att kunna utföra arbetet på ett korrekt sätt behövs rätt kompetens. Syftet med studien är att få en insikt i om nyexaminerade sjöingenjörer har tillräckligt med kompetens för att utföra arbetsuppgifterna som andre fartygsingenjör och på vilka sätt kompetensen införskaffats. För att ta reda på det intervjuades fem fartygsingenjörer. Resultatet visar att kunskaper som är en del av den slutgiltiga kompetensen kommer ifrån flera olika sammanhang både före och under utbildningen på sjöingenjörsprogrammet samt att de intervjuade fartygsingenjörerna känner sig kompetenta nog att klara av jobbet som andre fartygsingenjör. / The work as a new marine engineer can be stressful and demanding in several ways and in order to be able to carry out the work correctly, the right skills are needed. The purpose of the study is to gain an insight into whether newly graduated marine engineers have enough competence to perform the duties of Second engineer and in what ways the skills have been acquired.  To find out, five marine engineers were interviewed. The results show that pieces of knowledge that are part of the final competence comes from several different contexts both before and during the education at the marine engineering program and that the interviewed engineers feel competent enough to handle the job as second marine engineer.

Under de senaste åren har användning av digitala artefakter ökat vilket gett mindre plats till papper. Tidigare forskning illustrerar att läsning via papper är populärast utan någon indikation på att det faktiskt är bättre vad gäller inlärning. Syftet med arbetet är därför att se om det finns någon skillnad och likhet mellan bruksanvisningar på papper (fysiskt) eller skärm (digitalt). Studien grundar sig i teorin Cognitive fit theory förkortat CFT. Teorin har således modifierats till en egen modell där undersökning av valet mellan papper och skärm gjorts genom användarupplevelsen i inlärning (E-learning), tidigare erfarenheter, motivation och känslor. Dessa begrepp har uppkommit från CFT samt tidigare forskning och de har följaktligen följt med under hela processen. En till faktor som grundat sig i tidigare forskning och CFT är projektets frågeställning. Frågeställningen har undersökts och besvarats med hjälp av metoder såsom användartest, där användarna fått bygga ihop två ​LEGO-modeller av samma svårighetsgrad på de olika plattformarna skärm och papper. Användartestet kombinerades med Emotiv headset, som hjälpte till med mätning av hjärnans känslosystem. Rapporten visar även på projektets intervjuer, där deltagarna hade möjlighet att delge sina tankar om testet. Det slutgiltiga resultatet visade på att vissa stora faktorer spelar roll i valet mellan skärm och papper. Bland annat begrepp som erfarenhet, motivation och känslor samt jämförelser och likheter mellan de två plattformarna. Hälften av deltagarna ansåg att en fysisk bruksanvisning är ledande medan andra hälften ansåg den digitala bruksanvisningen som vanligast i och med tutorials och dylikt. Användartesterna gick som beräknat, en del motstridiga känslor uppkom dessvärre vilket kunde skapa större distraktioner hos deltagarna. En större omfattning om detta sker i rapportens olika kapitel. / In recent years, the use of digital artifacts has increased, giving less space to paper. Previous research illustrates that reading through paper is most popular without any indication that it is actually better with regard to learning. The purpose of the work is therefore to see if there is a difference and similarity between instructions on paper (physical) or screen (digital). The study is based on the theory Cognitive Fit theory shortened CFT. The theory has then been modified to an own model, where the choice between paper and screen has been made through the user experience in learning (E-learning), past experiences, motivation and emotions. These concepts have arisen from CFT as well as previous research and have consequently followed throughout the process. One factor to be found in earlier research and CFT is the issue of the project. The questionnaire has been investigated and answered using methods such as usability testing, where users were able to build two​ LEGO-models ​of the same difficulty on the various platforms screen and paper. The usability testing was combined with Emotiv headset, which helped to measure the brain's emotional system. Finally, interviews were conducted in order to be able to share the participants thoughts about the test. The final result showed that some major factors play a part in the choice between screen and paper. Among other things, concepts like experience, motivation and feelings, as well as comparisons and similarities between the two platforms. Half of the participants felt that a physical instruction manual was most common, while the other half considered the digital user manual as common with tutorials and so on. The user tests went as expected, some contradictory feelings emerged unfortunately which could create greater distractions among the participants. A greater extent about this is done in the various sections of the report.

Syftet med studien är att undersöka hur chefens ledarstil bör anpassas beroende på medarbetarnas mognadsnivå när valfritt distansarbete råder. För att uppfylla syftet besvaras fyra forskningsfrågor. De två första kopplas till hur tidigare erfarenheter av distansarbete påverkar individens anpassning till valfritt distansarbete, samt hur kommunikationen påverkas av distansarbete. De två sista berör hur medarbetares mognadsnivå och självledarskap påverkar deras tillhörighet som “in-group” eller “out-group”, samt vilken roll chefens ledarstil har för att främja kompetens och engagemang hos medarbetare. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes, och två organisationer deltog i studien. Resultaten indikerar att tidigare erfarenhet av distansarbete påverkar hur organisationer upplever övergången till valfritt distansarbete, där teknisk kompetens och en neutral inställning spelar en central roll. Det framgår även att det valfria distansarbetet påverkar hur individer kommunicerar, oaktat tidigare erfarenheter. Digital kommunikation möjliggör ökad närvaro och snabbare interaktion, samtidigt som kommunikationen i stort anses bli svårare. Studien konstaterar att valfritt distansarbete medför en ökad självständighet med potential för ökat självledarskap för medarbetare på olika mognadsnivåer, vilket tillåter dem att klassificeras som “in-group” eller “out-group”. Högre förtroende och tillit krävs då chefer har svårare att observera medarbetarna. Slutligen redogör studien för vikten av att rätt ledarstil tillämpas när valfritt distansarbete råder, för att främja medarbetarnas kompetens och engagemang. Studien leder till en omarbetning av modellen för situationsanpassat ledarskap vid valfritt distansarbete för att bättre möta medarbetarnas skiftande behov. Genom att adressera existerande kunskapsluckor erbjuder studien vägledning för organisationer och chefer i en valfri distansarbetsmiljö för att bättre möta medarbetarnas förändrade behov. / The purpose of the study is to investigate how a manager's leadership style should be adapted based on employees' maturity levels when optional remote work is in place.  To achieve this purpose, four research questions are addressed. The first two questions explore how previous remote work experience affects an individual's adjustment to optional remote work and how communication is impacted by remote work. The latter two questions investigate how employees' maturity levels and self-leadership influence their classification as “in-group” or “out-group,” and what role the manager's leadership style plays in fostering employee competence and engagement. A qualitative research method with semi-structured interviews was employed, involving two participating organizations. The results indicate that previous experience with remote work affects how organizations perceive the transition to optional remote work, where technical competence and a neutral attitude play a central role. It also emerges that optional remote work affects how individuals communicate, regardless of previous experiences. Digital communication enables increased presence and faster interaction, while overall communication is considered to become more challenging. Furthermore, the study finds that optional remote work promotes increased independence and the potential for enhanced self-leadership among employees at different maturity levels, allowing them to be classified as “in-group” or “out-group.” Higher trust and confidence are required since managers find it more difficult to observe employees. Finally, the study emphasizes the importance of applying the appropriate leadership style in an optional remote work environment to foster employee competence and engagement. The study leads to a revision of the model for situational leadership in an optional remote work context to better address employees' evolving needs. By addressing existing knowledge gaps, the study offers guidance for organizations and managers in an optional remote work environment to better meet employees' changing needs.