<p>Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.</p>

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.

<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

The theory of economic growth predicts that poorer regions will eventually converge towards the income level of the wealthier regions (Barro &amp; Sala-i-Martin, 2004). The aim of this Bachelor thesis is to establish if absolute convergence in Gross Regional Product (GRP) growth rates exists across LA-regions in Sweden during the period 1994-2004. The variables used in the model of absolute convergence are; the level of initial GRP per capita in the year 1994 and the growth rate of GRP per capita. The authors of this thesis find support of absolute convergence among Swedish LA-regions of 1.67 percent per year. Convergence estimations are also performed for high-, mid-, and low-performing groups of regions in respect to their income level per capita. The low-performing group of regions is in fact converging faster towards the income level of the wealthier regions in Sweden than the mid- and high-performing group. Alternative measurement of convergence is the so called sigma-convergence. The authors find that it only holds for the group of high-performing regions. However, this measurement cannot be considered reliable, as the existence of absolute convergence is necessary for sigma-convergence, but it is not sufficient. / Ekonomisk tillväxtteori förutspår att fattigare regioner med tiden kommer att konvergera mot samma inkomst nivå som rikare regioner har (Barro &amp; Sala-i-Martin, 2004). Syftet med denna Kandidatuppsats är undersöka ifall det förekommer betingad konvergenstillväxt av Brutto Regional Produkt (BRP) nivåer mellan svenska LA-regioner under perioden 1994-2004. Variablerna som används i modellen för betingad konvergens är den ursprungliga nivån av BRP per capita under år 1994, och tillväxtnivån av BRP per capita under perioden 1994-2004. Författarna av denna uppsats har funnit stöd för betingad konvergens bland svenska LA-regioner med en konvergenstakt på 1,67 procent per år. En estimering av konvergens är därtill utförd för hög-, mellan- och lågpresterande grupper av regioner med respekt till deras inkomstnivå per capita. Den lågpresterande gruppen har en snabbare konvergeringstakt mot den inkomstnivå de rikare regionerna i Sverige har, än vad de mellan- och högpresterande grupperna. Ett alternativt mått på konvergens är den så kallade sigma-konvergensen. Författarna finner att detta mått endast håller för gruppen av högpresterande regioner. Emellertid kan inte detta mått räknas som tillförlitligt, då förekomsten av betingad konvergens är nödvändigt för sigma-konvergens, men det är inte tillräckligt.

<p>The theory of economic growth predicts that poorer regions will eventually converge towards the income level of the wealthier regions (Barro & Sala-i-Martin, 2004). The aim of this Bachelor thesis is to establish if absolute convergence in Gross Regional Product (GRP) growth rates exists across LA-regions in Sweden during the period 1994-2004. The variables used in the model of absolute convergence are; the level of initial GRP per capita in the year 1994 and the growth rate of GRP per capita. The authors of this thesis find support of absolute convergence among Swedish LA-regions of 1.67 percent per year. Convergence estimations are also performed for high-, mid-, and low-performing groups of regions in respect to their income level per capita. The low-performing group of regions is in fact converging faster towards the income level of the wealthier regions in Sweden than the mid- and high-performing group. Alternative measurement of convergence is the so called sigma-convergence. The authors find that it only holds for the group of high-performing regions. However, this measurement cannot be considered reliable, as the existence of absolute convergence is necessary for sigma-convergence, but it is not sufficient.</p> / <p>Ekonomisk tillväxtteori förutspår att fattigare regioner med tiden kommer att konvergera mot samma inkomst nivå som rikare regioner har (Barro & Sala-i-Martin, 2004). Syftet med denna Kandidatuppsats är undersöka ifall det förekommer betingad konvergenstillväxt av Brutto Regional Produkt (BRP) nivåer mellan svenska LA-regioner under perioden 1994-2004. Variablerna som används i modellen för betingad konvergens är den ursprungliga nivån av BRP per capita under år 1994, och tillväxtnivån av BRP per capita under perioden 1994-2004. Författarna av denna uppsats har funnit stöd för betingad konvergens bland svenska LA-regioner med en konvergenstakt på 1,67 procent per år. En estimering av konvergens är därtill utförd för hög-, mellan- och lågpresterande grupper av regioner med respekt till deras inkomstnivå per capita. Den lågpresterande gruppen har en snabbare konvergeringstakt mot den inkomstnivå de rikare regionerna i Sverige har, än vad de mellan- och högpresterande grupperna. Ett alternativt mått på konvergens är den så kallade sigma-konvergensen. Författarna finner att detta mått endast håller för gruppen av högpresterande regioner. Emellertid kan inte detta mått räknas som tillförlitligt, då förekomsten av betingad konvergens är nödvändigt för sigma-konvergens, men det är inte tillräckligt.</p>