No description available.

Ce travail a pour objet de comprendre les évolutions majeures de la pratique théâtrale au XVIIIe siècle,à travers l’analyse de sources manuscrites inédites du Comédien-Français Henri-Louis LeKain. Figureauto-constituée de « souverain des planches », LeKain n’a eut de cesse de vouloir réformer les modesde production et de fabrication théâtrales de son temps. En quoi le rapport de force qu’il instaure avectoutes les instances de décision et de pouvoir de la Comédie éclaire-t-il justement les mutations encours ? Quelles sont ses revendications ? Comment et pourquoi émergent-elles dans le champ théâtralde l’époque ? Quelles sont les stratégies mises en place par LeKain pour parvenir à ses fins ? En quoiconsiste cette tentative de prise de pouvoir sur l’ensemble du champ théâtral ? Pourquoi et commentcette va-t-elle esthétiquement et politiquement marquer les modes de gouvernance de la scène enFrance ? Le Registre et tout l’appareil écrit qui l’entoure et l’accompagne, procèdent autant, voiremoins, d’une tentative de fixer la « mise en scène » des tragédies retenues par le comédien que d’unevolonté d’arriver à la définition d’un Théâtre idéal dont LeKain se donne pour être tout à la fois leconcepteur et le dépositaire exclusif. En cherchant à se placer au centre d’un dispositif de productiondont il entend surveiller tous les aspects – artistiques, politiques, économiques, moraux – LeKaindéfinit les contours d’un système de contrôle très proche du système panoptique définit par Foucaultdans Surveiller et Punir. / The aim of this study is to understand the major changes in theatrical practice in the 18th century,through an analysis of unpublished manuscript sources, written by the French actor Henri-LouisLeKain. Self-appointed « king of the boards », LeKain never ceased in his striving to update anddevelop the practice of theatrical production and presentation. To what extent does the power-strugglehe initiated with the decision makers at the the Comédie-Française, throw light on the changes takingplace ? What were his demands ? How did they emerge in the theatrical world of the time, and why ?What strategies did LeKain pursue to achieve his goals ? What did this attempt to seize power consistof in the wider field of theatre ? And how does it affect the governance of French theatrical productionin the widest political and aesthetic sense ? The Registre and all surrounding and accompanyingwritten material arise from LeKain’s desire to arrive at a definition of a theatrical ideal, of which heconsidered himself both the originator and sole repository, and to a lesser extent, from an attempt toformalise the production of the tragedies that he had commissioned.By attempting to place himself at the heart of an apparatus of production such that he could watchover every aspect – artistic, political, economic and moral – LeKain defined the outlines of a system ofcontrol very similar to the panoptic gaze defined by Foucault in Surveiller et Punir.

Nuförtiden vill företag ha ledare som ansvarar för deras handlingar, håller fast vid principer och har höga standarder för integritet. Att hitta samt främja dessa typer av individer är av betydelse för företag då utbudet av denna sortens ledare är lågt. Detta gör det viktigt att studera vad det är som motiverar unga vuxna till att bli ledare. Det räcker inte att ha kunskap om hur en ledare ska vara utan även motivationen att bli ledare är av stor vikt. Utan motivationen som behövs för att delta i processen att bli ledare, tappar individen motivation till att agera som ledare överhuvudtaget.  Syftet med detta arbete är att skapa förståelse om vilken inställning unga vuxna har till att bli ledare. För att uppfylla syftet har denna studie en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio informanter via Zoom. Ett bekvämlighetsurval utnyttjades för att hitta unga vuxna som var villiga att delta i studien, detta på grund av omständigheterna med COVID-19. Studien har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Studiens resultat indikerar på att aspekter såsom sociala normer, rädsla för att misslyckas, lön, tilltro till sin egen förmåga och ledarskapserfarenheter påverkar unga vuxnas inställning till ledarroller. Majoriteten av informanterna som intervjuades kan tänka sig att anta en ledarroll beroende på ovanstående aspekter. Tveksamheterna informanterna känner, baserar sig framförallt på det ansvar som ledarroller medför. Motståndskraften till deras ledaridentitet är individbaserat mot de motgångar som kan uppstå. Informanterna stärker sin tilltro till sin egna förmåga och TLF och behöver inte utveckla en ny ledaridentitet inför varje ledarroll om de har flera ledarroller över en kort period, eller en ledarroll över en längre tid.

No description available.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar motivationen hos universitetsstudenter att vilja eller inte vilja bli en ledare. Genom att undersöka vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare kan vi skapa en bredare förståelse för vilka faktorer som spelar in i viljan att bli en ledare. Utifrån teorier om motivation att leda (MTL) och den intelligenta karriären (ICF) har vi undersökt universitetsstudenters tankar kring varför eller varför inte de anser att de passar som en ledare, genom att utgå från fem faktorer: personlighetsdrag, erfarenhet, värderingar, självförtroende och relationer. För att besvara frågan om vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare utförde vi en kvalitativ studie, genom semistrukturerade intervjuer med 10 universitetsstudenter från Campus Gotland, där vi undersökte de olika faktorerna kopplade till teorierna. Flera av studenterna studerar på olika program och utav 10 respondenter var det 6 män och 4 kvinnor. Enligt studiens resultat vill de flesta universitetsstudenter bli en ledare av någon form. De främsta motiven för individernas vilja att på sig en ledarroll grundar sig i deras personlighet, tidigare erfarenhet och påverkan från sina föräldrar. Vi kan se att individerna framför allt har stora likheter i deras upplevda personlighetsdrag och att tidigare erfarenhet av ledarskap påverkar individerna positivt till att vilja bli ledare igen. Bland de individer som inte vill bli ledare är ansvar en avgörande faktor. Dessa individer har tidigare ledarskapserfarenhet och vill inte längre bli ledare på grund av ansvaret det medför. Vi har därför visat att tidigare ledarskapserfarenhet inte nödvändigtvis behöver öka viljan att ta på sig en ledarroll, utan kan tvärtom minska. Tidigare forskning berör inte ansvar som en avgörande faktor, vilket enligt studiens resultat är avgörande för viljan att ta på sig en ledarroll. Genom att i framtida forskning undersöka sambandet mellan ansvar och viljan att ta på sig en ledarroll kan en mer djupgående förståelse kring vad som motiverar universitetsstudenter att ta på sig en ledarroll genomföras. / This study aims to identify the factors influencing university students' motivation to become leaders. By examining why university students become leaders, we can better understand the underlying factors involved in this decision. Using motivation to lead (MTL) and intelligent career (ICF) theories as a framework, we focused on five key factors: personality traits, experience, values, self-efficacy, and relationships. Through qualitative research, we conducted semi-structured interviews with ten university students from Campus Gotland, including four females and six males studying different programs. The results indicate that most university students aspire to become leaders. Their desire stems from their personality traits, previous leadership experience, and parental influence. Notably, individuals with similar perceived personality traits are strongly motivated to take on leadership roles again if they have previous leadership experience. However, some individuals who have previous leadership experience wish to avoid becoming leaders due to the responsibility associated with it. This finding highlights the significance of duty as a decisive factor in one's reluctance to take on leadership roles. Previous research has overlooked this aspect, emphasizing the need for future studies to explore the relationship between responsibility and the willingness to become leaders. By delving further into the connection between responsibility and the motivation to become leaders, we can better understand university students' explanations for assuming leadership roles.

Abstract When an employer need to fire employees because of redundancy it has been found out that foreign-born workers are more negative affected than workers who is born in Sweden. The employer can apply several of provisions of 22 § LAS to create the case list. The regulations have in some cases been criticized to contribute to a structural discrimination on the Swedish labour market. The purpose of this study is to examine how the employer in different ways can affect the case list and examine whether the rules can be an example of structural discrimination, and how this in turn may affect the foreign-born workers. A legal dogmatic method has been applied to investigate the legal situation. And addition have also been made from a legal sociological method to create a picture to see how the situation for foreign-born employees looks on the Swedish labour market. The results of the study showed that the employer has great potential to influence the case list and that the employers right to lead the work is a strong principle. The biggest restriction in the employers right to lead the work is in the regulation that says that decision cannot be discriminatory. If the employer would make a decision that is disadvantage for some groups, there must be a factual statement for the decision. Furthermore, the study also concluded that there is a form of structural discrimination from the regulation of 22 § LAS. The structural discrimination is especially showed in how the law is constructed, and in norms and values that was held by employers and institutions.

The aim of this thesis was to capture the readiness of elementary school teachers in regards to aerobics. I came to a conclusion in my research that aerobic is not included into physical education classes enough, as teachers are not well prepared, and therefore they do not include it in their plans. This fact is rather disturbing because I am positive that the aerobics exercise would enrich students in area of aesthetics and physical skills and coordination.

Despite changes in the law and efforts by organizational diversity practitioners to expand leadership opportunities for people of color, there is still a sharp contrast in the ratio of white leaders to leaders of color. While much research exists regarding the diversity disparity in leadership, there is little research on factors that influence the motivation to lead. The purpose of this correlational study was to test critical race and leader categorization theories by comparing how the independent variables of white privilege, organizational belongingness, and racial stereotypes affected the dependent variable of motivation to lead of black American versus white American survey respondents. It was hypothesized that the independent variables correlated stronger for white Americans than for black Americans in predicting the motivation to lead. A self-selected sample of 179 adults, drawn from various industries in the United States, completed a voluntary, online survey. A quantitative, cross-sectional survey was designed to operationalize study variables and was adapted from existing instruments. Pearson correlations and a multiple linear regression aided in statistically understanding the variables' relationships. Results indicated that effects of white privilege and racial stereotypes had a statistically significant relationship with motivation to lead for black Americans, and organizational belongingness did not. Results also indicated that effects of racial stereotypes had a significant relationship with motivation to lead for the white American population while the other variables did not. This study has implications for positive social change by not only adding a sharper focus on the factors necessary for leaders of color to be successful, but also providing diversity practitioners a north star to change the leadership landscape.

IT-branschen har under de senaste åren kommit att bli allt viktigare för Sveriges ekonomi eftersom branschen omsätter och exporterar IT-tjänster för höga belopp. Därtill har branschen stor inverkan på Sveriges sysselsättning, således har IT-branschen ett stort inflytande på det svenska samhället. I och med hög tillväxttakt och digitaliseringstrend råder det emellertid kompetensbrist inom IT där det behövs ny personal inom flera yrkeskategorier. Att åtgärda kompetensbristen som råder inom IT-branschen är väsentlig, annars riskerar tillväxttakten avta vilket skulle vara ett hårt slag för Sveriges ekonomi. Trots brist på arbetskraft och hög efterfrågan är kvinnor underrepresenterade i IT-branschen. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom IT-branschen på olika sätt utgör barriärer för kvinnliga anställda som innebär att de byter yrke, lämnar branschen och har svårt att avancera. Få studier har emellertid undersökt kvinnliga ledares upplevelser inom IT-branschen. Detta är ett väsentligt forskningsområde eftersom fler kvinnliga ledare kan resultera i att fler kvinnor söker sig till IT-branschen vilket är essentiellt för att möta rådande kompetensbrist och ur ett jämställdhetsperspektiv.  För att få en djupare förståelse över kvinnliga ledares situation och hur de motiveras i sitt ledarskap utgår denna uppsats från konceptet Motivation Att Leda (MTL), det introduceras som ett koncept för att undersöka hur individuella skillnader kan förklara skillnader i motivation inför ledarrollen. Få studier har undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och motivation att leda, därav ämnar denna uppsats besvara följande frågeställning:  Hur påverkar arbetsmiljön kvinnliga chefers motivation att leda inom den svenska IT-branschen? För att besvara på studiens frågeställning har vi med semi-strukturerade intervjuer undersökt nio kvinnliga chefer inom svenska IT-branschen om hur arbetsmiljön påverkar deras motivation att leda. Resultaten visar att kvinnliga chefernas MTL stärkts genom att erhålla och tillhandahålla psykosocialt stöd på arbetet samt att få empowerment i sin yrkesroll. Därtill visar sig en traditionell organisationsstruktur försvagar MTL.  Resultaten i vår studie bidrar med teoretiska insikter där studien erbjuder ny kunskap om MTL som koncept och sambandet mellan arbetsmiljö och MTL. Vidare ges det praktiska rekommendationer för relevanta intressenter såsom arbetsgivare, handledare och kvinnliga chefer som kan använda sig av studiens resultat för att bibehålla och utöka utbudet av kvinnlig arbetskraft inom IT.

Bakgrund: Pandemin satte prägeln för distansarbetet. Detta höll i sig då det idag är mycket vanligare att arbeta på distans än tidigare. Distansarbete påverkar arbetsrutiner, kommunikation, kontroll- och övervakning, men framför allt ledarskapet. Med det populära distansarbetet tillkommer nya utmaningar och möjligheter för ledarskapet och ett behov för att arbeta fram nya sätt att bedriva ledarskap i en digital arbetsmiljö finns. Syfte: Syftet med studien är att utforska möjligheter och utmaningar i samband med digitala arbetsmiljöer samt att formulera riktlinjer för chefer i digitala arbetsmiljöer. Resultatet av studien ska bidra till en ökad förståelse för teknikens roll i chefers komplexa ansvar i digitala arbetsmiljöer. Studien kommer att undersöka olika ledarskapsstilar och deras anpassning till digitala arbetsmiljöer för att hjälpa chefer navigera mellan utmaningar och möjligheter. Metod: En kvalitativ metod med nio enskilda intervjuer har legat till grund för denna studie. 26 frågor formulerades med hjälp av en intervjuguide och dessa frågor ställdes till respondenterna vid enskilda tillfällen. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultat: Samtliga respondenter kunde kopplas till olika ledarskapsstilar, samtliga respondenter upplevde samma faktorer som vanligt förekommande utmaningar och möjligheter likt de i den tidigare referensramen. Detsamma gällde kommunikations utmaningar och de strategier som användes för att kommunicera genom de digitala medel Slutsats: Olika ledarskapsstilar kan nyttjas enskilt och tillsammans av chefen för att enklare leda i en digital arbetsmiljö, chefen kan använda sig av kunskapen från resultatet i detta arbete som riktlinjer i sitt ledarskap i en digital arbetsmiljö, det finns fler möjligheter och utmaningar som kan tillkomma i en digital arbetsmiljö. Slutsatsen av kommunikation är att leda i en digital arbetsmiljö, det innebär både möjligheter och utmaningar för chefer, och genom att använda lämpliga strategier och anpassningar kan chefer hantera dessa utmaningar och dra nytta av fördelarna med digital kommunikation. / Background: The pandemic set the tone for a digital workplace. This continued as it is much more common today to work from home than before. A digital workplace affects work routines, communication, control and monitoring, but above all leadership. With the popular digital workplace comes new challenges and opportunities for leadership and there is a need to develop new ways of conducting leadership in a digital work environment. Purpose: The purpose of the study is to explore opportunities and challenges related to digital work environments and to formulate guidelines for managers in digital work environments. The study’s results are intended to contribute to a better understanding of the role of technology in managers’ complex responsibilities in digital work environments. The study will examine different leadership styles and their adaptation to digital work environments to assist managers in navigation between challenges and opportunities. Method: A qualitative method with nine individual interviews has been the basis of this study. 26 questions were formulated with the help of an interview guide and these questions were asked to the respondents on individual occasions. The interviews were recorded and then transcribed. Results: All respondents could be linked to different leadership styles, all respondents experienced the same factors as common challenges and opportunities similar to those in the previous frame of reference. The same applied to communication challenges and the strategies used to communicate through digital means. Conclusion: Different leadership styles can be used individually and together by the manager to lead more easily in a digital work environment, the manager can use the knowledge from the results of this work as guidelines in their leadership in a digital work environment, there are more opportunities and challenges that can arise in a digital work environment. The bottom line of communication is that leading in a digital work environment presents both opportunities and challenges for managers, and by using appropriate strategies and adaptations, managers can manage these challenges and reap the benefits of digital communication.