<p><p>Syftet med denna studie är att undersöka mäns upplevelser av att ha deltagit i föräldrastödsprogrammet Föräldrastegen, samt hur de beskriver sitt föräldraskap och upplever relationen till sina tonåringar. Fem kursdeltagare har intervjuats utifrån en kvalitativ forskningsansats med en semistrukturerad intervjuguide som mall. Resultatet av intervjuerna har strukturerats och redovisats utifrån olika teman. Analysen har utförts med utgångspunkt i Eriksons psykosociala stadier, Banduras sociala inlärningsteori, samt teorier kring gruppdynamik. Den tidigare forskning som har använts berör fäders upplevelser av sitt faderskap, relationen mellan far och tonåring, samt en utvärdering av ett föräldrastödsprogram designad för män. Denna studie står väl i paritet med vad tidigare forskning i ämnet hävdar. De slutsatser man kan dra av undersökningen är att papporna upplever Föräldrastegen som ett positivt forum där kursdeltagarna fått utbyta erfarenheter med andra pappor samt ta del av nyttiga tips och idéer. Relationen till tonåringen upplevs överlag som god, dock stjäl i viss mån den egna arbetsbelastningen men framför allt ungdomarnas datoranvändande och deras kompisar mycket tid från relationen dem emellan. Synen på männens faderskap har påverkats av relationen till den egna pappan som har fått fungera som en negativ mall för hur barnuppfostran inte ska gå till.</p></p>

Syftet med denna studie är att undersöka mäns upplevelser av att ha deltagit i föräldrastödsprogrammet Föräldrastegen, samt hur de beskriver sitt föräldraskap och upplever relationen till sina tonåringar. Fem kursdeltagare har intervjuats utifrån en kvalitativ forskningsansats med en semistrukturerad intervjuguide som mall. Resultatet av intervjuerna har strukturerats och redovisats utifrån olika teman. Analysen har utförts med utgångspunkt i Eriksons psykosociala stadier, Banduras sociala inlärningsteori, samt teorier kring gruppdynamik. Den tidigare forskning som har använts berör fäders upplevelser av sitt faderskap, relationen mellan far och tonåring, samt en utvärdering av ett föräldrastödsprogram designad för män. Denna studie står väl i paritet med vad tidigare forskning i ämnet hävdar. De slutsatser man kan dra av undersökningen är att papporna upplever Föräldrastegen som ett positivt forum där kursdeltagarna fått utbyta erfarenheter med andra pappor samt ta del av nyttiga tips och idéer. Relationen till tonåringen upplevs överlag som god, dock stjäl i viss mån den egna arbetsbelastningen men framför allt ungdomarnas datoranvändande och deras kompisar mycket tid från relationen dem emellan. Synen på männens faderskap har påverkats av relationen till den egna pappan som har fått fungera som en negativ mall för hur barnuppfostran inte ska gå till.

Detta examensarbete belyser tjejer inom handbollens syn på sitt eget idrottande. Vad de anser är viktigt för att de ska trivas med sitt handbollsspelande och för att de ska fortsätta med det. Det framkommer i svensk forskning att mer än hälften av de tjejer som i 13-16 års ålder spelar handboll slutar med den när de når 17-20 års ålder. Detta är något som vi finner intressant och vill med detta examensarbete undersöka vad som enligt de som fortsatt tycker är viktigt för att fortsätta spela handboll. För att undersöka detta genomfördes nio stycken kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt 39 tjejer i 15-25 års ålder. Största delen av forskningen inom området baseras på svar från individer som hoppat av från idrotten. Forskningen har även i många av fallen en annan ingångspunkt, nämligen den varför man slutar med sitt idrottande. Resultatet av detta examensarbete visar att det inte är ett fåtal faktorer som är viktiga utan att det finns ett stort antal. De största och flitigast nämnda är att det sociala i laget/lagen man representerar måste vara av god kvalité, tränaren måste besitta framförallt tre unika egenskaper (social kompetens, kunskap inom området handboll, samt visa ett stort engagemang) och att det är av största vikt att ha en stöttande familj bakom sig.

Bakgrund: Skolsköterskans arbete omfattas av sekretess som är till för att skydda elevens integritet. Skolsköterskan behöver hantera sekretessen och bevara elevens integritet, samtidigt som arbetet kräver samverkan för att eleven ska få rätt stöd. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta utifrån sekretess med elever i tonåren. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tre fokusgrupper analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: hantera komplexa situationer och dilemman, avsätta tid för kommunikation och främja delaktighet, och finna stöd i situationen. Utöver kategorierna framkom temat viljan att göra gott och inte skada. Konklusion: Att arbeta utifrån sekretess innebär att skolsköterskan balanserar mellan att elevens självbestämmande och integritet bevaras och samtidigt samverka med andra. Det är en utmanande uppgift där den etiska principen viljan att göra gott och inte skada blir grundläggande för de beslut som tas. / Background: The school nurse's work is covered by professional secrecy in order to protect the student's integrity. School nurses need to manage the professional secrecy and maintain the adolscents integrity, while at the same time the work requires collaboration in order to receive the right support. Purpose: The aim of the study was to illuminate school nurse experience of working on the basis of professional secrecy with adolscents. Method: Qualitative method with an inductive approach. The result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews with three focus groups were conducted. Result: The study resulted in three main categories: dealing with complex situations and dilemmas, set aside time for communication and promote participation and find support in the situation. Besides the categories, a theme emerged: do good and no harm. Conclusion: Working on the basis of professional secrecy means the school nurse must balance the student's to self-determination and integrity while collaborating with others. It is a challenging task where the ethical principle wants to do good and not harm becomes fundamental to the decisions that are made.

The purpose of this study was to examine the relation between previously experienced bullying with students’ current risk behaviors. The participants were 341 university students in Sweden and the data were collected with a web-based survey. The results showed that students with high experiences of previous bullying were less satisfied with their lives today than students with low experiences of bullying. In addition, male students who experienced bullying in childhood had higher levels of risk behaviors today, whereas female students who experienced bullying in adolescence had higher levels of risk behaviors today. This could be discussed by the fact that relational bullying, which is more common among females, occurs the most in adolescence, while physical bullying, which is more common among males, occurs mostly in childhood. Future research should control for sensation seeking and risk behaviors in adolescence, as well as the effects of cyberbullying. / Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tidigare upplevd mobbning och studenters riskbeteenden idag. Deltagarna bestod av 341 universitetsstudenter i Sverige och datainsamlingen genomfördes via en webbaserad enkät. Resultatet visade att studenter som tidigare hade upplevt högre nivåer av mobbning var mindre nöjda med sina liv idag jämfört med studenter som hade upplevt lägre nivåer av mobbning. Dessutom hade manliga studenter som hade upplevt mobbning i barndomen högre riskbeteenden idag, medan kvinnliga studenter som hade upplevt mobbning i tonåren hade högre riskbeteenden idag. Detta kan diskuteras genom att indirekt mobbning, som är vanligare hos kvinnor, oftast uppstår under tonåren, medan fysisk mobbning, som är vanligare hos män, oftast uppstår under barndomen. Framtida forskning borde kontrollera för sensationssökande och riskbeteenden i tonåren, samt effekterna av nätmobbning.