I Kimberley, Sydafrika är tonårsgraviditeter ett utbrett socialt problem. Trots detta finns det inga insatser eller program som aktivt arbetar för att reducera problemet och dess konsekvenser. Däremot är så kallade Life skills-program förekommande i staden. Programmen arbetar för att stärka ungdomars självkänsla, framtidstro och förmåga att ta hälsosamma beslut. Syftet är att utifrån deltagarnas subjektiva upplevelser av Crossroadsprogrammet ta reda på om programmet kan verka som en förebyggande insats mot tonårsgraviditeter. Uppsatsen syftar även till att undersöka tidigare deltagares inställning till tonårsgraviditeter och om programmet haft betydelse för inställningarna. Uppsatsen baseras på informanternas upplevelser av huruvida de har blivit stärkta av deltagandet samt eventuella förändringar i deras attityder gentemot tonårsgraviditet. Resultatet beskriver att informanterna har en negativ inställning till tonårsgraviditeter och att de inte explicit uttrycker att programmet bidragit till denna inställning. Uppsatsens resultat har även försökt skildra att en utveckling av informanternas förmåga inom de olika temana kan medföra en viss preventiv effekt mot tonårsgraviditeter. Detta stödjer tidigare forskning som menar att förändringsprocesser inom dessa teman samt inom empowerment kan ha en förebyggande inverkan. Även om programmet har en viss preventiv effekt anser vi inte den tillräckligt omfattande för att det ska kunna implementeras med avsikt att förebygga tonårsgraviditeter.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ␣ utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en ungdomsmottagning. Studien var kvalitativ och sju individer intervjuades, varav fem stycken var barnmorskor och två av dem kuratorer. Materialet analyserades sedan med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys till tre kategorier, vilka är ␣ det inkonsekventa användandet av preventivmedel, problematiken kring ambivalens och relationen till partnern. Det inkonsekventa användandet av preventivmedel grundar sig i okunskap och nonchalans bland tonårsflickor. Ambivalensen uppstår i valet av att behålla graviditeten eller inte, och sista kategorin, relationen till partnern grundar sig i betydelsen av stöd och delaktighet i valet av att behålla eller avbryta graviditeten. Vår konklusion är att det förebyggande arbetet av tonårsgraviditeter måste öka och ungdomsmottagningar kan starta grupper där tonåringarna får träffa andra tonåringar i samma situation, och diskutera graviditeter. För att det förebyggande arbetet ska bli framgångsrikt, måste vi ha ett helhetsperspektiv gentemot tonårsflickorna och behandla varje individ som ett enskilt fall.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation. Analysen av intervjuerna är genomförd med hjälp av teorier av Skeggs, Angelöw & Jonsson och Giddens om respektabilitet, roller och identitet. I forskningsprocessen upptäcktes vissa tydliga mönster gällande barnafödande och utbildningsnivå. De flesta tonårsmammorna hade mödrar som skaffat barn när de var i tonåren. De flest unga mammorna och deras föräldrar saknade eftergymnasial utbildning. Kulturen och den norm som råder i brukssamhället uppmuntrar ungdomar att skaffa barn tidigt. / According to statistics, there is a higher rate of teenage births in this specific industrial community in comparison with the big city. There is often a special spirit of the mining communities where work is preferred more often than education. Does this mentality encourages having children at a young age and which meaning and influence do their mother’s age at childbirth. Creates teenage mothers their identity by reproducing maternal lifestyle. To find this out, five teenage mothers had been surveyed and they left theirs life story. The interview questions were divided into thematic order to get a smooth narrative. A professional person who is employed in a support group in the community has been interviewed to get a balanced picture of teenage mothers' situation. The analysis of the interviews implemented with using theories of Skeggs, Angelöw & Jonsson, and Giddens on respectability, roles and identity. The research discovered some clear patterns concerning child bearing and education. Most teenage mothers were mothers who had children when they were in their teens. The most of the young mothers and their parents had no post-secondary education. In the industrial community, the culture and the norms  encourages young people to have children earlier.