Sustainability issues have become increasingly high-profile and important in recent decades. In addition, quality issues have come to play a central role in corporate marketing, strategy and management. The word quality can be defined differently in different contexts. This paper focuses on the concept of quality, based on the Total Quality Management perspective, which in Swedish has come to be known as Offensiv kvalitetsutveckling. Offensiv kvalitetsutveckling has been described as a theoretical framework in which an organization continually strives to meet and preferably exceed customer needs and expectations at the lowest cost through continuous improvement, and in which all members of the organization are committed and focused on the organisation's processes. The purpose of this study was twofold. First, to clarify the applicability of the theoretical model Offensiv kvalitetsutveckling as a theoretical explanatory model. Second, to explore how Max Hamburgerrestauranger AB performs according to the values in Offensiv kvalitetsutveckling. A multiple case study was conducted in order to explore these topics. The results showed that Max Hamburgerrestauranger AB is working in a dedicated and value-driven manner, aligned with the values ​​that form the basis for Offensiv kvalitetsutveckling. The results also showed that the model for Offensiv kvalitetsutveckling could serve well as a theoretical explanatory model, but that the model would benefit from being developed, enriched or integrated with other models. This is true, particularly if the aim is to study organisations that emphasize social responsibility. / Hållbarhetsfrågorna har blivit allt mer uppmärksammade och viktiga under de senaste decennierna och kvalitetsfrågorna har även kommit att få en central roll i företagens marknadsföring, strategi och ledning. Ordet kvalitet kan definieras på olika sätt. Uppsatsen fokuserar på kvalitetsbegreppet utifrån Total Quality Management perspektivet, som på svenska har kommit att benämnas Offensiv kvalitetsutveckling. Den Offensiva kvalitetsutvecklingen, som teoretisk referensram, innebär i korthet att en organisation ständigt strävar efter att uppfylla och helst överträffa kundernas behov och förväntningar till lägsta kostnad genom ett kontinuerligt förbättringsarbete där alla är engagerade och som har fokus på organisationens processer. Syftet med denna uppsats är att redogöra för tillämpligheten av Offensiv kvalitetsutveckling som teoretisk förklaringsmodell och att undersöka hur Max Hamburgerrestauranger AB arbetar enligt värderingarna i Offensiv kvalitetsutveckling. En flerfallsstudie genomfördes i syfte att finna svar. Resultatet visade att Max Hamburgerrestauranger AB arbetar på ett dedikerat och värderingsstyrt sätt, väl i linje med de värderingar som utgör grunden för Offensiv kvalitetsutveckling. Uppsatsen visade även på att Offensiv kvalitetsutveckling fungerar som teoretisk förklaringsmodell men att den kan utvecklas eller kompletteras med andra modeller om syftet är att studera verksamheter som betonar sitt sociala ansvar.

Data warehouse system är något som har växt fram under 1990-talet och det har implementeras hos flera verksamheter. De källsystem som en verksamhet har kan integreras ihop med ett data warehouse system för att skapa en version av verkligheten och ta fram rapporter för beslutsunderlag. Med en version av verkligheten menas att det skapas en gemensam bild som visar hur verksamhetens dagliga arbete sker och utgör grundinformation för de framtagna analyserna från data warehouse systemet. Det blir därför väsenligt för verksamheten att de framtagna rapporterna håller en, enligt verksamheten, tillfredställande god datakvalitet. Detta leder till att datakvaliteten hos data warehouse systemet behöver hålla en tillräckligt hög kvalitetsnivå. Om datakvaliteten hos beslutsunderlaget brister kommer verksamheten inte att ta de optimala besluten för verksamheten utan det kan förekomma att beslut tas som annars inte hade tagits. Att förbättra datakvaliteten hos data warehouse systemet blir därför centralt för verksamheten. Med hjälp av kvalitetsfilosofin Total Quality Management, TQM, har verksamheten ett stöd för att kunna förbättra datakvaliteten eftersom det möjliggör att ett helhetsgrepp om kvaliteten kan tas. Anledningen till att ta ett helhetsperspektiv angående datakvaliteten är att orsakerna till bristande datakvalitet inte enbart beror på orsaker inom själva data warehouse systemet utan beror även på andra orsaker. De kvalitetsförbättrande åtgärder som behöver utföras inom verksamheter varierar eftersom de är situationsanpassade beroende på hur verksamheten fungerar även om det finns mer övergripande gemensamma åtgärder. Det som kommuniceras i form av exempelvis rapporter från data warehouse systemet behöver anses av verksamhetens aktörer som förståeligt och trovärdigt. Anledningen till det är att de framtagna beslutunderlagen behöver vara förståliga och trovärdiga för mottagaren av informationen. Om exempelvis det som kommuniceras i form av rapporter innehåller skräptecken bli det svårt för mottagaren att anse informationen som trovärdig och förståelig. Förbättras kvaliteten hos det kommunikativa budskapet, det vill säga om kommunikationskvaliteten förbättras, kommer datakvaliteten hos data warehouse systemet i slutändan också förbättras. Inom uppsatsen har det tagits fram riktlinjer för att kunna förbättra datakvaliteten hos data warehouse system med hjälp av kommunikationskvaliteten samt TQM. Riktlinjernas syfte är att förbättra datakvaliteten genom att förbättra kvaliteten hos det som kommuniceras inom företagets data warehouse system. Det finns olika åtgärder som är situationsanpassade för att förbättra datakvaliteten med hjälp av kommunikationskvalitet. Ett exempel är att införa en möjlighet för mottagaren att få reda på vem som är sändaren av informationsinnehållet hos de framtagna rapporterna. Detta för att mottagaren bör ha möjlighet att kritisera och kontrollera den kommunikativa handlingen med sändaren, som i sin tur har möjlighet att försvara budskapet. Detta leder till att öka trovärdigheten hos den kommunikativa handlingen. Ett annat exempel är att införa inmatningskontroller hos källsystemen för att undvika att aktörer matar in skräptecken som sedan hamnar i data warehouse systemet. Detta leder till att mottagarens förståelse av det som kommuniceras förbättras. / The data warehouse system is something that has grown during the 1990s and has been implemented in many companies. The operative information system that a company has, can be integrated with a data warehouse system to build one version of the reality and take forward the decision basis. This means that a version of the reality creates a common picture that show how the company’s daily work occurs and constitutes the base of information for the created analysis reports from the data warehouse system. It is therefore important for a company that the reports have an acceptable data quality. This leads to that the data quality in the data warehouse system needs to hold an acceptable level of high quality. If data quality at the decision basis falls short, the company will not take the optimal decision for the company. Instead the company will take decision that normally would not have been taken. To improve the data quality in the data warehouse system would therefore be central for the company. With help from a quality philosophy, like TQM, the company have support to improve the data quality since it makes it possible for wholeness about the quality to be taken. The reason to take a holistic perspective about the data quality is because lacking of the data quality not only depends on reasons in the data warehouse system, but also on other reasons. The measurement of the quality improvement which needs to perform in the company depends on the situation on how the company works even in the more overall actions. The communication in form of for example reports from the data warehouse system needs to be understandable and trustworthy for the company’s actors. The reason is that the decision basis needs to be understandable and trustworthy for the receiver of the information. If for example the communication in form of reports contains junk characters it gets difficulty for the receiver of the information to consider if it is trustworthy and understandable. If the quality in the communication message is improving, videlicet that the communication quality improves, the data quality in the data warehouse will also improve in the end. In the thesis has guiding principles been created with the purpose to improve data quality in a data warehouse system with help of communication quality and TQM. Improving the quality in the communication, which is performed at the company’s data warehouse to improve the data quality, does this. There are different measures that are depending on the situations to improve the data quality with help of communication quality. One example is to introduce a possibility for the receiver to get information about who the sender of the information content in the reports is. This is because the receiver needs to have the option to criticize and control the communication acts with the sender, which will have the possibility to defend the message. This leads to a more improved trustworthy in the communication act. Another example is to introduce input controls in the operative system to avoid the actors to feed junk characters that land in the data warehouse system. This leads to that the receivers understanding of the communication improves.

<p>Data warehouse system är något som har växt fram under 1990-talet och det har implementeras hos flera verksamheter. De källsystem som en verksamhet har kan integreras ihop med ett data warehouse system för att skapa en version av verkligheten och ta fram rapporter för beslutsunderlag. Med en version av verkligheten menas att det skapas en gemensam bild som visar hur verksamhetens dagliga arbete sker och utgör grundinformation för de framtagna analyserna från data warehouse systemet. Det blir därför väsenligt för verksamheten att de framtagna rapporterna håller en, enligt verksamheten, tillfredställande god datakvalitet. Detta leder till att datakvaliteten hos data warehouse systemet behöver hålla en tillräckligt hög kvalitetsnivå. Om datakvaliteten hos beslutsunderlaget brister kommer verksamheten inte att ta de optimala besluten för verksamheten utan det kan förekomma att beslut tas som annars inte hade tagits.</p><p>Att förbättra datakvaliteten hos data warehouse systemet blir därför centralt för verksamheten. Med hjälp av kvalitetsfilosofin Total Quality Management, TQM, har verksamheten ett stöd för att kunna förbättra datakvaliteten eftersom det möjliggör att ett helhetsgrepp om kvaliteten kan tas. Anledningen till att ta ett helhetsperspektiv angående datakvaliteten är att orsakerna till bristande datakvalitet inte enbart beror på orsaker inom själva data warehouse systemet utan beror även på andra orsaker. De kvalitetsförbättrande åtgärder som behöver utföras inom verksamheter varierar eftersom de är situationsanpassade beroende på hur verksamheten fungerar även om det finns mer övergripande gemensamma åtgärder.</p><p>Det som kommuniceras i form av exempelvis rapporter från data warehouse systemet behöver anses av verksamhetens aktörer som förståeligt och trovärdigt. Anledningen till det är att de framtagna beslutunderlagen behöver vara förståliga och trovärdiga för mottagaren av informationen. Om exempelvis det som kommuniceras i form av rapporter innehåller skräptecken bli det svårt för mottagaren att anse informationen som trovärdig och förståelig. Förbättras kvaliteten hos det kommunikativa budskapet, det vill säga om kommunikationskvaliteten förbättras, kommer datakvaliteten hos data warehouse systemet i slutändan också förbättras. Inom uppsatsen har det tagits fram riktlinjer för att kunna förbättra datakvaliteten hos data warehouse system med hjälp av kommunikationskvaliteten samt TQM. Riktlinjernas syfte är att förbättra datakvaliteten genom att förbättra kvaliteten hos det som kommuniceras inom företagets data warehouse system.</p><p>Det finns olika åtgärder som är situationsanpassade för att förbättra datakvaliteten med hjälp av kommunikationskvalitet. Ett exempel är att införa en möjlighet för mottagaren att få reda på vem som är sändaren av informationsinnehållet hos de framtagna rapporterna. Detta för att mottagaren bör ha möjlighet att kritisera och kontrollera den kommunikativa handlingen med sändaren, som i sin tur har möjlighet att försvara budskapet. Detta leder till att öka trovärdigheten hos den kommunikativa handlingen. Ett annat exempel är att införa inmatningskontroller hos källsystemen för att undvika att aktörer matar in skräptecken som sedan hamnar i data warehouse systemet. Detta leder till att mottagarens förståelse av det som kommuniceras förbättras.</p> / <p>The data warehouse system is something that has grown during the 1990s and has been implemented in many companies. The operative information system that a company has, can be integrated with a data warehouse system to build one version of the reality and take forward the decision basis. This means that a version of the reality creates a common picture that show how the company’s daily work occurs and constitutes the base of information for the created analysis reports from the data warehouse system. It is therefore important for a company that the reports have an acceptable data quality. This leads to that the data quality in the data warehouse system needs to hold an acceptable level of high quality. If data quality at the decision basis falls short, the company will not take the optimal decision for the company. Instead the company will take decision that normally would not have been taken.</p><p>To improve the data quality in the data warehouse system would therefore be central for the company. With help from a quality philosophy, like TQM, the company have support to improve the data quality since it makes it possible for wholeness about the quality to be taken. The reason to take a holistic perspective about the data quality is because lacking of the data quality not only depends on reasons in the data warehouse system, but also on other reasons. The measurement of the quality improvement which needs to perform in the company depends on the situation on how the company works even in the more overall actions.</p><p>The communication in form of for example reports from the data warehouse system needs to be understandable and trustworthy for the company’s actors. The reason is that the decision basis needs to be understandable and trustworthy for the receiver of the information. If for example the communication in form of reports contains junk characters it gets difficulty for the receiver of the information to consider if it is trustworthy and understandable. If the quality in the communication message is improving, videlicet that the communication quality improves, the data quality in the data warehouse will also improve in the end. In the thesis has guiding principles been created with the purpose to improve data quality in a data warehouse system with help of communication quality and TQM. Improving the quality in the communication, which is performed at the company’s data warehouse to improve the data quality, does this.</p><p>There are different measures that are depending on the situations to improve the data quality with help of communication quality. One example is to introduce a possibility for the receiver to get information about who the sender of the information content in the reports is. This is because the receiver needs to have the option to criticize and control the communication acts with the sender, which will have the possibility to defend the message. This leads to a more improved trustworthy in the communication act. Another example is to introduce input controls in the operative system to avoid the actors to feed junk characters that land in the data warehouse system. This leads to that the receivers understanding of the communication improves.</p>

published_or_final_version / Housing Management / Master / Master of Housing Management

Learners in disadvantaged environments are less likely to do well at school. Yet some of the most successful schools operate in such environments. The purpose of this study was to establish the relative influence of various determinants of school success in disadvantaged environments. To this end literature study was done in two phases. The first resulted in a taxonomy of success factors, which was then used to guide the second in-depth phase. Thereafter an empirical study was done, involving qualitative field work at four successful schools in disadvantaged environments. Empirically it was discovered that there is no single most important success factor because all success factors are interrelated and interdependent. The over-arching success factor discovered in this study which was involvement of all stakeholders. / Education / M.Ed.

The principles of Total Quality Management (TQM), initially designed to effect continuous improvement in the business sector, have been successfully applied in educational settings. Hence, this study was undertaken to explore educator participation in the implementation of a TQM Strategy at selected academically underperforming secondary schools in the Moses Kotane Area to address shortfalls. A literature review on TQM provided a conceptual framework for the empirical inquiry. Special attention was given to the role of educators in TQM implementation. The empirical study used qualitative research methods to explore the use of TQM in fifteen schools selected by purposive sampling. Observation, document analysis and focus group interviews were used to gather data. The findings indicate that educators regard TQM as an improvement tool; however, they hold negative and positive views about TQM. Finally, recommendations were made to enhance the implementation of TQM in underperforming secondary schools in the Moses Kotane Area. / Educational Studies / M. Ed. (Education Management)

The dissertation aims to obtain an integrated and comprehensive perspective on measurement issues that play a strategic role in organisations that aim at continuous quality improvement through TQM. The multidimensional definition of quality is proposed to view quality holistically. The definition is dynamic, thus dimensions are subject to evolution. Measurement of the quality dimensions is investigated. The relationship between quality and cost, productivity and profitability respectively is examined. The product quality dimensions are redefined for processes. Measurement is a strategic component ofTQM. Integration of financial measures with supplier-; customer-; performance- and internal process measurement is essential for synergism. Measurement of quality management is an additional strategic quality dimension. Applicable research was integrated. Quantitative structures used successfully in industry to achieve quality improvement is important, thus the quality management maturity grid, cleanroom software engineering, software factories, quality function deployment, benchmarking and the ISO 9000 standards are briefly described. Software Metrics Programs are considered to be an application of a holistic measurement approach to quality. Two practical approaches are identified. A framework for initiating implementation is proposed. Two strategic software measurement issues are reliability and cost estimation. Software reliability measurement and modelling are introduced. A strategic approach to software cost estimation is suggested. The critical role of data collection is emphasized. Different approaches to implement software cost estimation in organisations are proposed. A total installed cost template as the ultimate goal is envisaged. An overview of selected software cost estimation models is provided. Potential research areas are identified. The linearity/nonlinearity nature of the software production function is analysed. The synergy between software cost estimation models and project management techniques is investigated. The quantification aspects of uncertainty in activity durations, pertaining to project scheduling, are discussed. Statistical distributions for activity durations are reviewed and compared. A structural view of criteria determining activity duration distribution selection is provided. Estimation issues are reviewed. The integration of knowledge from dispersed fields leads to new dimensions of interaction. Research and practical experience regarding software metrics and software metrics programs can be successfully applied to address the measurement of strategic indicators in other industries. / Business Management / D. Phil. (Operations Research)

The objective of the study was to quantify the evolving scope of quality management as practiced in a sample of companies in South Afiica, and to correlate this with corporate profitability. The empirical data in this study suggests that a more extensive scope of application and practice of quality management and related management practices is related to better organisational profitability. The significant correlations which were demonstrated are: • A focus on results by companies is inversely correlated with Operating Profit Margin. • Quality training, employee communications and internal coordination correlates positively with Net Profit Margin. • The rigorous use of quality standards correlates positively with Net Profit Margin. • Quality control and monitoring correlates positively with Return on Equity. Recommendations flowing from this study include that a broader paradigm of quality management is required, expressed as an integrated model for innovation and change which is holistic rather than fragmented. / Economics / M. Com. (Business Economics)

Syftet med denna rapport är att kartlägga Scania Production System (SPS), hur det motiverades och implementerades inom Scanias organisation samt dra kopplingar mellan tidigare reformer och SPS. Vi vill ta reda på hur Scania lyckats skapa ett eget skräddarsytt produktionssystem som visat sig vara så framgångsrikt och hur detta infördes inom hela organisationen. SPS är ett resultat av Toyota och deras Toyota Production System (TPS) efter ett nära samarbete mellan Scania och Toyota sedan början av nittiotalet. Scanias värderingar, principer och prioriteringar beskrivs av SPS och har visat sig vara en av företagets konkurrensfördelar genom ökad effektivitet samt produktivitet inom produktionen. TPS fick mycket av sin inspiration av de tidigare reformerna Taylorismen och Fordismen ur rationaliseringsrörelsen. Detta genom Taylors idéer om standardisering och Fords löpandebands-princip. Toyota var även bland dem första att utforma och tillämpa de logistiska reformerna Total Quality Management, Lean Production och Just-In-Time i sitt produktionssystem. Reformer som används och är välkända inom många företag inte minst Scania och SPS. Rapporten uppfyllde sitt syfte genom intervjuer och analys av konceptlitteratur för att kunna konstatera att det finns en röd tråd inom företaget och att det finns en tydlig koppling mellan SPS och tidigare reformer. Avslutningsvis lyckades vi även analysera och dra slutsatser om hur SPS utformades, motiverades och implementerades. Utformningen av SPS gick till genom ett nära samarbete mellan ledningar på Scania och Toyota vilken Scania på så sätt kunnat ta inspiration ifrån och kunnat anpassa systemet efter Scanias kultur. Hur sedan SPS motiverades och implanterades föregick i en ledningsprocess som Scania tillämpade inom organisationen. Lösningen kom att bli avgörande för framtiden, ledarskapet. Man tillämpade ett nytt tankesätt genom hela verksamheten vilket har visat sig vara framgångsrikt. / The purpose of this report is to map the Scania Production System (SPS), how it was motivated and implemented within Scania's organization, as well as linking previous reforms with SPS. We want to find out how Scania managed to create its own customized production system that proved being successful and how it was introduced throughout the organization. SPS is a result of Toyota and their Toyota Production System (TPS) following a close collaboration between Scania and Toyota since the early 1990s. Scania's values, principles and priorities are described by SPS and have proven to be one of the company's competitive advantages through increased efficiency and productivity in production. TPS received much inspiration from the earlier reforms of Taylorism and Fordism from the rationalization movement. This through Taylor's ideas about standardization and Ford's running band principle. Toyota was also one of the first to design and apply the logistics theory’s Total Quality Management, Lean Production and Just-In-Time in its production system. Reforms used and well known in many companies, not least Scania and SPS. The report fulfilled its purpose through interviews and analysis of conceptual literature to find that there is a red thread within the company and that there is a clear link between SPS and previous reforms. In conclusion, we also managed to analyse and draw conclusions about how the SPS was designed, motivated and implemented. The design of SPS was achieved through close collaboration between Scania and Toyota wires, which enabled Scania to inspire and adapt the system to Scania's culture. The way in which SPS was motivated and implanted preceded a management process that Scania applied to within the organization. The solution came to be decisive for the future, leadership. A new way of thinking was applied throughout the business, which has proved to be successful.

At frequent intervals, new reports and papers are published stressing the importance of high quality and quality improvement measures in the public and private sector if Sweden is to survive as a welfare state and industrial nation. The situation seems not to be unique for Sweden: similar opinions can be heard in other parts of the world as well. In the 21st century, consumers and citizens should be provided with continuously improved quality at a lower cost, otherwise businesses are likely to go bankrupt and politicians may lose the trust of the people. Quality is, thus, a word that is used persistently by people in power and the social commentators of today. From this perspective, it might seem fitting that quality, quality management (QM), total quality management (TQM) and other closely related terminologies are well defined, to make possible constructive dialogue that will culminate in effective action. This is often not the case, which is why vision statements, campaigns and other quality improvement measures risk falling short before they are even launched. With this background, the purpose of this thesis is to facilitate fruitful dialogue by examining QM-research and how trends, terminologies and research focus have shifted over time. By increasing the understanding of how QM-research has evolved it is also possible to create a coherent overview which hopefully can help to reduce confusion and polarisation amongst scholars and practitioners. In this way, it might be possible to increase the number of successful quality improvement measures as well as to lay the foundations for sustainable and system-wide quality improvement actions in society at large. The thesis is based on three studies, of which the first is looking into conference proceedings from one of the globally most prominent scientific conferences on quality – the QMOD-ICQSS conference. The two subsequent studies use abstracts from three of the top ranked scientific journals dealing with quality - International Journal of Quality and Reliability Management, Total Quality Management Journal and Total Quality Management &amp; Business Excellence. All studies have been conducted according to text mining methodology, which entails usage of statistical tools in the form of hard- and software for data collection, modelling and analysis. The approach is exploratory and previously not verified with this purpose, which is why the three studies offer unique perspectives on the research field, at the same time as new methodological tools and approaches are investigated and tested. Through the studies it is possible to show occurrence of trends in research alignment as well as in publication design and popularity. The studies also identify central, perpetual, topics around which the research has been concentrated. These topics indicate that the research field, in spite of momentary trends and fashions, rests on a firm foundation regarding problem definition and approaches to solve them. Finally, a model is presented which summarizes the perspectives and outsets which distinguish QM and make it a research field in its own right. / Regelbundet publiceras det nya rapporter och artiklar där vikten av hög kvalitet liksom kvalitetsförbättrande åtgärder inom offentlig och privat sektor lyfts fram som oumbärliga för att Sverige ska överleva som välfärds- och näringslivsnation. Situationen tycks inte vara unik för Sverige, likande tongångar hörs även i andra delar av världen. På 2000-talet ska konsumenter och medborgare tillhandahållas ständigt förbättrad kvalitet till lägre kostnad, annars går företag i konkurs och politiska företrädare förlorar folkets förtroende. Kvalitet är alltså ett ord som används flitigt av dagens makthavare och samhällsdebattörer. Utifrån detta perspektiv kan det anses angeläget att kvalitet, kvalitetsutveckling, kvalitetsarbete och andra närbesläktade ord är väl definierade för att möjliggöra konstruktiv dialog som mynnar ut i verkningsfulla insatser. Så är dock ofta inte fallet - varför visioner, kampanjer och andra kvalitetsförbättrande initiativ riskerar att faller till korta innan de ens hunnit lanseras. Med denna bakgrund, är syftet med avhandlingen att underlätta givande diskussioner genom att närmare belysa forskningsfältet kvalitetsteknik, eller Quality Management (QM), och hur trender, termer och forskningsfokus har växlat över tid. Genom att öka förståelsen för forskningens utveckling över tid kan även en sammanhängande översikt skapas, vilka tillsammans förhoppningsvis kan bidra till att minska den förvirring och polarisering som råder både inom akademi liksom praktik. Därigenom kanske det är möjligt att öka mängden lyckade kvalitetssatsningar liksom att lägga grunden för ett långsiktigt hållbart och systemövergripande kvalitetsarbete i samhället i överlag. Avhandlingen baseras på tre studier, varav den första har tittat närmare på konferensbidrag från en av världens idag ledande forskningskonferenser om kvalitet – QMOD-ICQSS konferensen. De två senare studierna behandlar sammanfattningar från tre av de högst rankade forskningstidskrifterna med fokus på kvalitet – International Journal of Quality and Reliability Management, Total Quality Management Journal och Total Quality Management &amp; Business Excellence. Samtliga studier har utformats enligt text-mining metodik, vilket medför att statistiska hjälpmedel i form av hård och mjukvara har använts för datainsamling, modellering och analys. Angreppssättet är explorativt och tidigare ej beprövat i ovanstående syfte varför de tre studierna erbjuder unika perspektiv på forskningsområdet samtidigt som nya metodologiska verktyg och arbetssätt utforskats och utvärderats. Genom studierna går det att påvisa förekomsten av trender i forskningsinriktningar liksom i publikationernas utformning och popularitet. Studierna identifierar även centrala, återkommande teman kring vilka forskningen koncentrerats. Dessa teman indikerar att forskningsområdet, trots tillfälliga trender och moden, vilar på en stadigvarande grund gällande problemformuleringar och ansatser att lösa dessa. Slutligen presenteras en modell som sammanfattar de perspektiv och utgångspunkter som utmärker kvalitetstekniken (QM) och som gör det till ett forskningsområde i sin egen rätt. / <p>Vid tidpunkten för framläggandet av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete B accepterat för publicering och delarbete C inskickat.</p><p>At the time of the licentiate defence the following papers were unpublished: paper B accepted for publication and paper C submitted.</p>