Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är inte ett arbete som bara ska genomföras och sedan redovisas i slutet av terminen, för att bockas av från arbetsuppgifterna. Det är ett arbete som hela tiden ska hållas levande och som är betydelsefullt för att utveckla verksamhetens kvalitet samt barnens möjligheter till lärande. Att arbetslaget är medvetna om arbetets betydelse och tar ansvar för att det bedrivs och genomförs är viktigt inom kvalitetsarbetet. Det krävs ett gemensamt ansvar kring att synliggöra utvecklingsområden och se till att det planerade arbetet genomförs och fortskrider. Verksamhetens kvalitet ska hela tiden undersökas och utvecklas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla som är inblandade i verksamheten.   Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskolepersonals uppfattning av vad det innebär att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i relation till styrdokumenten i förskolan. Detta har undersökas genom att fyra intervjuer har genomförts utifrån tre forskningsfrågor som inriktar sig på uppfattningar kring begreppet systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom vårt syfte har varit att undersöka uppfattningar, har vi tagit inspiration från den fenomenografiska metoden i vår uppsats. En semistrukturerad intervjumetod har använts till intervjuer med fyra deltagare.   Resultatet visar att det systematiska kvalitetsarbetet är ett omfattande och komplext arbete, som skapar nya möjligheter till förändring och utveckling inom både arbetslaget och barngruppen.   Det finns inte en färdig mall över hur arbetet ska bedrivas. Det är upp till varje förskoleverksamhet att arbeta fram en metod och ett förhållningssätt som bidrar till att de upplever denna process som meningsfull och utvecklande inom den egna verksamheten.

Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna. En majoritet av förskolecheferna och rektorerna svarade att de själva kan påverka valet av utvecklingsarbete, men trots det så visar resultatet att det inte är den egna enhetens analyser som till största del används som utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Det sker sällan ett samarbete med huvudmannen. I de fall det sker ett samarbete används enheternas egna analyser som utgångspunkt i högre grad. / The purpose of this study was to investigate what type of data and materials headmasters in pre-schools, schools, responsible politicians in the municipality or owners of the schools, use when they evaluate and analyze the learning outcomes and national aims at their schools. I also wanted to know to what extent the analyses are connected to the decisions made about school development and who it is that decide what to focus on. In addition, I wanted to find out if there is cooperation between the headmasters and the responsible politicians/owners of the schools?   A questionnaire was given to two groups of headmasters for pre-school and schools studying at the education for headmasters at Karlstad University.   My results show that in schools where they have national tests and grades, statistics on these results are the most important factors for both the school and the politicians/owners in evaluations and analyses. In pre-schools they use interviews and self-assessments. The highest degree factors that decide school development are found to be new decisions made from the parliament, and priorities from politicians and/or owners of the schools. A majority of the pre-school and school headmasters answered that they can decide the focus of their school’s development; still the results show that it is not their own analyses that decide what to develop. It is seldom cooperation between headmasters and politicians/owners. Where there is cooperation the schools’ own analyses are used to a higher degree in the work with school development.

Syftet med denna studie var att erhålla kunskap om hur rektorer i grundskolan uppfattar fritidspedagogers ansvarsområden inom skolans verksamhet och det uppdrag som anges i styrdokumenten vad gäller barns och elevers tid i skola och fritidshem. Undersökningen utfördes genom att åtta rektorer intervjuades via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fenomengrafiska influenser i analysen. Studien visade på ett uppdrag som utifrån styrdokument bottnar i att se barnen och den grupp de är i och att arbeta med dem i olika sociala sammanhang. Typiska ansvarsområden som anges är delaktighet i samverkan med skolan på olika sätt och att föra dokumentation av verksamheten så den går att utvärdera och utveckla. I intervjuerna framkom att rektorerna ser fritidspedagogerna som kunniga inom området med grupporienterade processer och att de är duktiga på att komplettera skolan på olika sätt samt utgå från uppdraget som finns i styrdokumenten. Andra slutsatser var att det sytematiska kvalitetsarbetet är utmanande att hitta en bra systematik till och dokumentation avverksamheten kan bli bättre. Ytterligare en slutsats var att samverkan kan vara av olika karaktär, ofta är det som resurs fritidspedagogen samverkar.

Syftet med studien var att belysa vilken betydelse resultatet av en bedömning som utförts med hjälp av ett kvalitetssäkringsverktyg har för det systematiska kvalitetsarbetet på privata förskolor enligt pedagoger och förskolechefer. Studien var en fallstudie, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av flervalsmetod, bestående av en enkät som besvarades av 32 pedagoger och intervju med 6 förskolechefer fördelade på 7 privata förskolor. Varje förskola använde sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som i studien kallas för SäkerKval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. I diskussionen ställdes den teoretiska kunskapsramen i relation till det empiriska materialet. Resultatet visade en gemensam syn mellan pedagoger och förskolechefer på kvalitetssäkringsverktygets mål. Med hjälp av kvalitetssäkringsverktyget bedöms förskolornas kvalitet en gång per år. Det visade sig att det fanns delade meningar avseende bedömningsresultatets inverkan och betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens kunskap om och mottagande av bedömningsresultatet, samt förskolechefens sätt att leda verkade vara avgörande för vilken betydelse pedagogerna såg i bedömningsresultatet och dess inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget verkade ta tid att lära sig, vilket visade sig påverka graden av kompetens inom verktyget och erfarenhetsutväxling på förskolorna. Resultatet tyder även på skillnad mellan pedagoger och förskolechefer på förskolor som fick låga gentemot höga bedömningsresultat, vilket verkade ha inverkan på vilken riktning det systematiska kvalitetsarbetet tog på förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2015-09-01</p>

Syftet med denna studie är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellandokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolanspraktik. Studien, som är av kvalitativ karaktär, har genomförts i tre olika förskolor somarbetar med dokumentation, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.Metoden utgjordes av två fokusgrupper och en enskild intervju där ljudinspelning användes.Det empiriska materialet analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt ochpostmodernistiskt perspektiv, samt med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visar i storadrag att vad som dokumenteras var alla förskollärare samstämmiga om, det handlade i förstahand om att dokumentera projekt och andra aktiviteter. Alla deltagande förskolor menade attsyftet med dokumentationerna var att de ska gynna barnen i deras lärande. Förskolor uppgavatt reflektion och återkoppling var viktiga delar vid arbetet med pedagogiskadokumentationer. Studien visar att det krävs en tillbakablick på vad som tidigare gjorts för attuppnå hög kvalitet i förskolan och att kvalitet kan mätas genom pedagogisk dokumentation.Enligt studien är det viktigaste med systematiskt kvalitetsarbete att det blir någontingproduktivt av det som mäts eller utvärderas och att det sker en förändring i verksamheten.Förståelsen för sambandet mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation ochsystematiskt kvalitetsarbete skiljer sig mellan de deltagande förskolorna. Bland annatresonerar de kring sina dokumentationer och hur de får in läroplansmålen i dessa, dereflekterar kring hur de jobbar och vad de behöver förbättra. Resultatet visar att ettsystematiskt kvalitetsarbete inte går att utföra utan dokumentationer och pedagogiskadokumentationer, dessa är grunden till att man får syn på saker.

En lansering av ett behov av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är i skeende i och med en omfattande nyproduktion av policydokument, däribland en reviderad läroplan, ny skollag och nytt stödmaterial från Skolverket. Uppsatsens syfte är att granska hur en strukturerad form av kvalitetsarbete konstrueras, legitimeras och realiseras genom språket i olika policydokument, dvs. hur ett systematiskt kvalitetsarbete argumenteras och motiveras. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt och utifrån en diskursanalytisk ansats undersöks vilka ideologiska dilemman och subjektspositioner som förhandlas i talet om systematiskt kvalitetsarbete som diskursiv praktik. En framställning av systematiskt kvalitetsarbete som en definitiv nödvändighet för förskolans organisation framträder i det empiriska materialet genom att olika språkliga utsagor naturaliseras till vardagliga förgivettaganden. Retoriska argument balanserar flera ideologiska dilemman för att kunna etablera behovet av ständig dokumentation och granskning. Exempel på framträdande spänningar är auktoritet kontra demokrati, procedur kontra process och kunskap kontra värden. Behovet framhävs genom olika sanningsanspråk i en normeringsprocess med avsikt att gynna och bidra till en nyliberal marknadsanpassad välfärdism, vilken kan förstås som en konkurrenskraftig nations framtida bästa snarare än det enskilda barnets bästa i nuet. I detta kan urskiljas kvalitetssäkrad och kvalitetssäkrande förskolepersonal samt barn som kvalitetsdeklarerade lärandeprojekt.

Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas. I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun. Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet. I slutsatsen framkom att ett kvalitetsledningssystem ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, ett system som leder mot kvalitet, där alla görs delaktiga. Som stöd i kvalitetsarbetet föreslogs befintliga modeller och teorier.

Syftet med studien har varit att undersöka hur vissa avgörande faktorer i organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet gör att detsamma kan säkerställa en likvärdig utbildning för nyanlända elever. Studien har tillkommit i en kontext där antalet nyanlända elever drastiskt ökat på kort tid vilket skapat ett omedelbart behov av att se över skolans verksamhet på ett sådant sätt att nyanlända elevers förutsättningar att nå de nationella målen med utbildningen, säkerställs. Studien tar genom en hermeneutisk ansats sin utgångspunkt i det relationella perspektiv som utgör grunden för den intersubjektivitet som möjliggörs genom skapandet och upprätthållandet av ett adekvat ramverk. Resultaten i studien bearbetas och förklaras med hjälp av såväl Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori som Moira von Wrights teori kring intersubjektivitet. Genom semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän på ledande positioner inom en kommunal skolhuvudman, deltagande observationer av mig som specialpedagog samt fyra olika verksamhetsbeskrivningar har studiens syfte nåtts och dess frågeställningar besvarats. Avgörande för ett adekvat systematiskt kvalitetsarbete har inom den studerade huvudmannen varit organisationen av förvaltningen som ramverk för utvecklingsarbetet. Ett relationellt perspektiv på upprättandet av ramar har för huvudmannen inneburit att processen för det systematiska kvalitetsarbetet i stor utsträckning bygger på kvalitativa intersubjektiva möten som i sin tur tycks leda till ett närmande av målet – en likvärdig utbildning för nyanlända elever.

No description available.