SAMMANFATTNING   Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér   Handledare:                                                                  Navid Ghannad   Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011   Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys   Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring? 2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige?   Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                  Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen. Intervjuer har gjorts med telebolagen.   Teoretiskt perspektiv:                     Tidigare forskning inom precisionsmarknadsföring presenterades och begreppet bröts ner i val av konsument, budskap, kommunikationskanal och tid. Beslutstöd för marknadsföringsåtgärder var en viktig del för precisionsmarknadsföring varför beslutstöd framhävdes i uppsatsen.   Empiriskt perspektiv:                     Primärdata presenterades: två respondenter från vardera telebolag: Tre och TeliaSonera samt en respondet från SAS Institute.   Slutsats:                     Precisionsmarknadsföring innebär att kommunikation riktas till specifika kundgrupper med ett relevant budskap, kommunikationskanal och tid sammanlänkat vilket identifieras utifrån affärsproblem och aktuellt beslutsunderlag. Utifrån framtagen definition används inte precisionsmarknadsföringens fulla potential i telebranschen i dagsläget.

<p>Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D.</p><p>Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information. Interaktionen av delgiven informationsmängd samt visualiseringsdimension av mikrovärlden i vilken studien utförs studeras likaså.</p><p>För att besvara dessa frågor med både kontroll och hänsyn tagen till kontexten har studien utförts i en mikrovärld. Totalt sjuttiotvå personer i grupper om sex personer uppdelade på två lag har genomfört en simulerad strid i PC-spelet Battlefield/Silent Heroes. En person i varje lag agerade stidsledare, till sin hjälp hade de verktyget CoMap.</p><p>Studiens resultat visar att inga signifikanta skillnader finns för prestation vare sig beroende på visualiseringsdimension eller informationsmängd. Däremot pekar en tendens mot att beslutsfattarens prestation förbättras när beslutsfattaren förses med lite information och endast ges möjlighet att arbeta i 2D. Likaså tenderar prestationen förbättras när beslutsfattaren med mycket information har möjligheten att använda såväl 2D som 3D. Att döma av observationer och försöksdeltagarnas skattningar används 2D ungefär 90 % av tiden för att leda striden. För att lösa tilldelade uppgifter har 2D använts 82 % av tiden. 3D har använts främst som ett stöd vid specifika situationer när beslutsfattaren behöver bilda sig en uppfattning om miljön soldaterna befinner sig i eller när riskfyllda situationer utforskas närmare. Observationer har visat att för att guida sina trupper i detalj är lägeskartan i 3D ett bra hjälpmedel.</p>

Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd. Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är: · säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar) · inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar) · säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar) · lämplig implementeringsstrategi (kundansvar) · välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult). Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra. Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om och hur det går att kunna förutspå antalet gäster för en specifik skidanläggning i Sverige. Eftersom skidanläggningar är dyra att bedriva är det en viktig aspekt att kunna planera personal kostnadseffektivt. Genom att analysera skidortens stora datamängder angående historiska kunddata, tillsammans med historiska och reala väderdata, kan prediktiva analyser genomföras. Detta leder till att skidorten kan utforma bättre tillsättning av personal för att reducera liftköer i backarna, minska matsvinnet i restauranger och även minska eventuella förluster kopplade till överbemanning. Tack vare system som framkallar beslutsunderlag, så kallade beslutsstödsystem, kan företag agera konkurrenskraftigt på marknaderna. Den här studien försöker därför undersöka huruvida det går att framkalla en eventuell prognos för framtida gästantal. Genom att samla in olika typer av både kund- respektive väderdata, har tvättning av data genomförts för att sedan låta olika prediktiva modeller förutspå framtiden. Resultatet för studien påvisar betydelsen gällande bearbetningsprocessen av data, och avslutas med intressanta tankar gällande framtida forskning. Utifrån detta kan det konstateras att en eventuell prediktion är möjlig, men endast i mån av en ungefärlig gräns utifrån antalet gäster. Ett överskridande av gränsen riskerar prediktionsförmågan att försämras.

<p>Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.</p><p>Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är:</p><p>· säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar)</p><p>· inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar)</p><p>· säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar)</p><p>· lämplig implementeringsstrategi (kundansvar)</p><p>· välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).</p><p>Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra.</p><p>Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.</p>

Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D. Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information. Interaktionen av delgiven informationsmängd samt visualiseringsdimension av mikrovärlden i vilken studien utförs studeras likaså. För att besvara dessa frågor med både kontroll och hänsyn tagen till kontexten har studien utförts i en mikrovärld. Totalt sjuttiotvå personer i grupper om sex personer uppdelade på två lag har genomfört en simulerad strid i PC-spelet Battlefield/Silent Heroes. En person i varje lag agerade stidsledare, till sin hjälp hade de verktyget CoMap. Studiens resultat visar att inga signifikanta skillnader finns för prestation vare sig beroende på visualiseringsdimension eller informationsmängd. Däremot pekar en tendens mot att beslutsfattarens prestation förbättras när beslutsfattaren förses med lite information och endast ges möjlighet att arbeta i 2D. Likaså tenderar prestationen förbättras när beslutsfattaren med mycket information har möjligheten att använda såväl 2D som 3D. Att döma av observationer och försöksdeltagarnas skattningar används 2D ungefär 90 % av tiden för att leda striden. För att lösa tilldelade uppgifter har 2D använts 82 % av tiden. 3D har använts främst som ett stöd vid specifika situationer när beslutsfattaren behöver bilda sig en uppfattning om miljön soldaterna befinner sig i eller när riskfyllda situationer utforskas närmare. Observationer har visat att för att guida sina trupper i detalj är lägeskartan i 3D ett bra hjälpmedel.

Ambulanssjukvården ger patienterna adekvat vård i ett tidigare skede än tidigare. Patienternas vårdbehov bedöms prehospitalt och styrs till rätt vårdnivå. Ambulanssjuksköters-kan upplever att bedömning och hänvisning av patienter till annan vårdnivå än akutmottagningen (AKM) som utmanande. Det är särskilt svårt att bedöma patienter med ett primärvårdsbehov relaterat till att de ofta har ospecifika symptom. Till hjälp för ett systematiskt omhändertagande finns beslutsstöd, vilka kan vara riktlinjer, behandlingsanvisningar eller rådgivningsstöd. Bedömningarna ska ske på ett säkert sätt. Syftet med föreliggande uppsats var att explorativt undersöka hur ambulanssjuksköterskan arbetar med beslutsstödet RGS webb vid hänvisning av patienter till alternativ vårdnivå i Region Halland. Detta gjordes genom en retrospektiv journalgranskning av 1663 journaler med en kvantitativ ansats kring hur hänvisningen gått till. Mer än en femtedel av journalerna fick exkluderas pga. felkodning. Resultatet visade att i mer än hälften av fallen blev patienterna hänvisade att själva söka vårdcentral och ta sig dit självständigt. Majoriteten av de hänvisade patienterna var kvinnor. De äldsta patienterna hänvisades till hemsjukvården och de yngsta till att självständigt söka vård på vårdcentralen. En femtedel av de hänvisade patienterna sökte AKM inom 72 h. Fördelningen av antalet hänvisningar var jämn mellan stationerna. Genomsnittstiden för ett uppdrag med hänvisning till alternativ vårdnivå var ˜ 36 minuter. Slutsatsen är att en stor andel journaler var felkodade vilket kan relateras till en för kort implementeringsperiod. Ett förbättrat och utökat samarbete mellan hemsjukvård och ambulanssjukvården erfordras.

Sjukvården visar intresse för användning av Artificiell Intelligens (AI) och inom behandling för psykisk ohälsa finns behov för stöd. Intelligenta beslutsstöd kan bidra till minskad belastning för vårdpersonal och bättre behandling för patienter, men sjukvårdens känsliga natur och de konsekvenser som kan uppstå vid försummelse medför etiska utmaningar. Behandling av psykisk ohälsa är komplext och behöver utforskas för att identifiera de potentiella etiska utmaningar som kan uppstå. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har området utforskats både bland AI-forskare och vårdpersonal, där insikter från båda kontexter har analyserats för att identifiera och utforska återkommande etiska utmaningar. Genom insamlad empiri och litteraturstudie har fem etiska utmaningar identifierats och utforskats: hantera felaktiga rekommendationer, hantera moraliska dilemman, uppnå patientautonomi, ansvarsdilemmat, och skapa förtroende. / Health care has taken interest in the use of AI (Artificial Intelligence) and mental health services are in need of support. Intelligent decision support systems can contribute to reduced workload for health care professionals and better treatment for patients, but the sensitive nature of health care and the possible consequences in the event of neglect or malpractice pose ethical challenges. Treatment of mental illness is complex and needs to be explored in order to identify the potential ethical challenges that can arise. Through an interview study consisting of eight participants, the problem area has been explored amongst both AI researchers and health care professionals, where insights from both contexts have been analysed in order to identify and explore recurring ethical challenges. Through empirical data and a literature study, five ethical challenges have been identified and explored: handle incorrect recommendations, handle moral dilemmas, achieve patient autonomy, the liability dilemma, and generate trust.

Syftet med denna studie är att undersöka till vilken utsträckning som företag inomSveriges företagsvärld inser nyttan och användbarheten med att använda sig utav ettaffärssystem vid beslut gällande verksamheten styrning. Uppsatsen avser även attundersöka sambandet mellan affärssystem och beslutstöd genom att undersökakopplingen mellan tydligt ställda mål på affärssystemet och sedermera användandet utavdet som beslutstöd. Studien är genomförd med en positivistisk ansats av kvantitativ art,då vi genom en enkätundersökning har undersökt hur 34 stycken företag ser på planeringoch det dagliga användandet av affärssystem. Empirin har sedan analyserats utifrån redantidigare befintliga teorier som vi även utgått ifrån vid framställningen av enkäten.Affärssystemen har i allt snabbare takt börjat utvecklas och dessutom blivit en allt mercentral del utav den ekonomiska styrningen för verksamheten. Målen för användare avaffärssystem inriktas dock främst mot att förbättra hanteringen utav transaktioner genomen standardisering utav affärsprocesser och integration mellan verksamhet och data(Holsapple &amp; Sena, 2003). Men Davenport (1998) menar att behovet av att göra sundaaffärsbeslut är en utav de främsta anledningarna för att anskaffa ett affärssystem. Enstudie av Löfgren och Ericsson (2004) påvisar att svenska företag har svårt att få framinformation genom sitt affärssystem alternativt inte vet hur man skall användainformationen som erbjuds. Dem menar också att målen med systemlösning inomekonomifunktionen måste överensstämma med den övergripande styrfilosofin för attaffärssystemet ska kunna maximeras. Ytterligare en studie gjord av Holsapple &amp; Sena(2005) visar på att det finns en viss, men tydlig, användning av affärssystem sombeslutstöd i den amerikanska företagsvärlden. Men vad skulle en liknande undersökning,utförd i Sveriges företagsvärld, ge för resultat? Kommer resultatet i så fall stärka det somLöfgren &amp; Ericsson (2004) påstår gällande sambandet mellan mål med affärssystemetoch användandet av det som beslutsstöd?Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Företag i Sverige inser till viss delnyttan med att använda affärssystem som beslutsstöd, de lägger en betydlig vikt vid attplanera affärssystem både vad gäller beslutsstöd men främst i övriga frågor gällande attintegrera och standardisera verksamheten. Även i det dagliga användandet avaffärssystemet påträffas situationer, gällande beslutstöd, av betydelse, även om företagenlångt ifrån använder systemet till fullo. Vid jämförelsen med amerikanska företag ser viatt även de lägger stor vikt vid att planera affärssystem men att de desto oftare använderaffärssystemet för olika situationer i den dagliga verksamheten, vilket är en markantskillnad mot de svenska företagen.

Bakgrund: Distriktssköterskan har ett ansvar att utveckla vården i alla led för att det skall gynna säkerhet, kontinuitet och relationer som genererar i personcentrerad vård. Att främja hälsa genom telefonrådgivning kan vara både stimulerande och utmanande beroende på samtalets karaktär och arbetssituation. Att vara styrd av tid kan skapa stress. Forskning menar att beslutstöd kan öka kvaliteten på samtalen och agera hjälpmedel som ett komplement till distriktssköterskans egna erfarenheter. En adekvat bedömning kan vara avgörande för den vårdsökande och det visar sig att felaktiga beslut minskar vid användning av beslutstöd. Dock beskriver forskning också att samtalen blev för styrda vilket resulterade i att det personcentrerade samtalet ibland kom i skymundan. Det beskrivs som komplicerat att kombinera teknologi med ett personcentrerat förhållningssätt. Distans skapas i samtalet med den vårdsökande vilket genererar i en krånglig omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka beslutstödets inflytande på det personcentrerade samtalet i telefonrådgivningen, samt möjligheter och utmaningar som detta innebär för distriktssköterskan. Metod: För att besvara frågan användes semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen frambringade fem olika kategorier och 12 underkategorier. Studien visade att majoriteten av deltagarna inte använde beslutstödet mer än som ett komplement vid ärenden av mer akut karaktär. Däremot användes kollegor och andra digitala plattformar som hjälpmedel. Ett personcentrerat förhållningssätt infann sig trots utmaningar i det dagliga arbetet med vissa reservationer, och trots att beslutstödet inte användes. Slutsats: Denna studie belyser telefonrådgivningens komplexa arbete och att det personcentrerade förhållningssättet förekommer trots avsaknad av beslutstöd. Resultatet speglar det dagliga arbetet och kan bidra till en kännedom om arbetsuppgiften och vad som bör förbättras och anpassas till verksamheten. Nyckelord: beslutstöd, distriktssköterska, erfarenhet, hjälpmedel, patient, personcentrerat samtal, personcentrerad vård, primärvård, rådgivningsstöd, sjuksköterska, telefonrådgivning, vårdcentral, vårdsökande