IntroduktionRevisionsbranschen anses ha utvecklats från att tidigare ha fokuserat på professionella principer och bedömningar, till att idag fokusera mer på kommersiella intressen. Hög NAS-försäljning har antytts utgöra en utmärkande faktor gällande avancemanget till partnerskapet. Vi undersöker hur konkurrensen om partnerskapet påverkar försäljningen av NAS, då den har antytts påverka revisorns arbetsutförande. NAS-försäljning är ett aktuellt ämne som nyligen har reglerats av EU vilket motiverar och aktualiserar studien.  SyfteSyftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen i revisionsbolagen påverkar försäljningen av NAS.  MetodStudien har en kvantitativ forskningsstrategi, en deduktiv forskningsansats och är av explorativ art. Genom dokumentstudier har data från svenska noterade bolag och revisionsbyråer samlats in för två enskilda år och har med hjälp OLS-regressioner analyserats. NAS har mätts som det logaritmerade värdet av bolagens kostnader till revisionsbyrån utöver den lagstadgade revisionen. SlutsatsStudien visar på ej samstämmiga resultat då vi för år 2014 fann att ökad konkurrens om partnerskapet leder till minskad försäljning av NAS, medan inget samband upptäcktes för år 2009. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Turneringsteorin, som säger att anställdas motivation och prestation kan minska vid för hög intern konkurrens. Att inget samband upptäcktes för år 2009 tyder istället på att revisorn är professionell i sin roll och agerar därmed i professionens linje. / IntroductionThere has been an evolution away from the founding values of the audit industry, which centered on professional values and judgements toward profit-minded commercial interests. High sales of NAS has been implied to be a factor that make auditors prominently conspicuous on their path to becoming a partner. We are exploring the possibility that a competitive environment affect sales of NAS, which has been suggested to impact the way the auditor works. NAS is a current topic that recently was regulated by the EU, which is a motivating factor for this study. PurposeThe purpose of this study is to explore how the audit firms’ partnership structure impacts Non-Audit Services.  MethodThis study has a quantitative research strategy and a deductive research approach that is exploratory in nature. Data from the Swedish listed firms and audit firms have been collected for two years through document studies and have been analyzed with an OLS-regression. NAS was measured as the natural logarithm of the listed firms’ cost to the audit firm beyond the statutory audit costs.  ConclusionOur study shows inconsistent results. In 2014 we found that an increased competition for the partnership leads to a decrease in sales of NAS, while in 2009, no correlation was found. The results in 2014 can be explained by the Tournament Theory, whereas the employee’s motivation and accomplishments may decrease if there is high competition within the firm. A lack of correlation in 2009, suggests a professionalism among the auditors that is in accordance with the auditing profession.

Does wage disparity, measured as the difference between highest and lowest paid workers, affect the quality of reported financial information? I collect accounting professional wage data from an international accounting and finance employment placement firm for the period of 1972 to 2017. I investigate to what degree wage disparity in corporate and public accounting has affected accounting information quality by testing predictions derived from equity theory and tournament theory. I find that vertical wage disparity within, as well as horizontal wage disparity between, corporate and public accounting is associated with measures of the relevance and reliability of accounting information. Specifically, pay disparity within corporate accounting is associated with a significant reduction in earnings persistence, in the earnings-returns relationship, in the accruals-cashflow relationship, and with higher levels of absolute abnormal accruals. In tests of pay disparity within the public accounting profession I find evidence of improved information quality associated with higher pay disparity. These findings are consistent with the different structures of employment and career advancement within the corporate and public accounting professions.

<p>I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen. Enkäten skickade vi till individer med någon form av chefsposition i medelstora och stora noterade publika aktiebolag inom olika branscher. Beroende av vad medarbetaren har för förutsättningar, såsom ålder, tid på samma tjänst, befattning och om man har befordrats, så kan vi acceptera eller förkasta vår hypotes att motivationen hos medarbetarna ökar av att ledningen får belöningar. Vi kan av vår undersökning dra slutsatsen att ålder och befattning påverkar huruvida ledningens belöningar uppfattas som rättvisa eller orättvisa.</p>

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen. Enkäten skickade vi till individer med någon form av chefsposition i medelstora och stora noterade publika aktiebolag inom olika branscher. Beroende av vad medarbetaren har för förutsättningar, såsom ålder, tid på samma tjänst, befattning och om man har befordrats, så kan vi acceptera eller förkasta vår hypotes att motivationen hos medarbetarna ökar av att ledningen får belöningar. Vi kan av vår undersökning dra slutsatsen att ålder och befattning påverkar huruvida ledningens belöningar uppfattas som rättvisa eller orättvisa.

This thesis investigates the short and long-term effects of pay dispersion on firm performance in publicly listed Swedish firms. Pay dispersion refers to the difference in compensation between or within organizational levels. There are two contradicting theoretical views of pay dispersions effect on firm performance. While tournament theory suggests that high pay dispersion increase employees’ incentives to exert higher effort, thus increasing firm performance, fairness approaches predicts that high pay dispersion creates feelings of unfairness, thus negatively affecting firm performance. Based on these theories and previous research, Hypothesis 1 predicts a positive short-term effect of pay dispersion on firm performance, and Hypothesis 2 predicts a negative long-term effect of pay dispersion on firm performance. Using a first differences fixed-effects regression including controls for firm characteristics and corporate governance indicators, three measures of pay dispersion are tested on two proxies for firm performance (price to book and return on assets). We conclude after extensive robustness tests that pay dispersion has no effect on firm performance, neither on short nor on long-term. Therefore, both hypotheses are rejected.

Dans un contexte où la recherche de l’excellence universitaire est au coeur des préoccupations des institutions académiques et des pouvoirs publics, cette thèse a pour objectif de contribuer à l’étude des déterminants de la production scientifique des enseignants-chercheurs français en économie. En mobilisant les données originales issues des candidatures des enseignants-chercheurs à la ‘’Prime d’Excellence Scientifique’’, les quatre contributions proposées s’attachent à articuler deux importantes dimensions, jusqu’ici rarement traitées conjointement par la littérature : les effets d’externalités collectives dans la production scientifique, et le caractère multitâche de l’activité des enseignants-chercheurs. Le premier chapitre de la thèse analyse les déterminants de l’obtention de la Prime d’Excellence Scientifique des enseignants-chercheurs français en économie. Nous nous intéressons au caractère multitâche de la production individuelle et à la dimension dynamique de cette forme particulière de compétition académique mise en place depuis 2009. Les résultats économétriques obtenus à partir d’un modèle séquentiel montrent que les publications scientifiques constituent le facteur le plus déterminant dans les chances de succès à la PES. Nous identifions les facteurs de découragement au cours de ce tournoi dynamique. Les résultats montrent également que la promotion passée au titre du précédent dispositif PEDR augmente les chances de promotion des enseignants-chercheurs. Le second chapitre se penche sur le facteur déterminant de l’attribution de la PES et de la promotion des enseignants-chercheurs : la production scientifique. Ce chapitre met en évidence que les effets d’externalités associés à l’environnement de recherche des enseignants-chercheurs sont susceptibles d’expliquer à la fois la dynamique individuelle de la production scientifique et la concentration de celle-ci entre un petit nombre d’enseignants-chercheurs. Nos résultats économétriques par quantiles concluent à l’existence de deux régimes de production scientifiques extrêmes : les polyvalents et les spécialistes. Toutefois, nos résultats ne réfutent pas l’existence d’un cycle de production scientifique qui serait sensible au stock de compétences accumulées dans l’environnement de travail des enseignants-chercheurs. Tenant compte des interactions potentielles entre les tâches d’enseignement et de recherche mises en évidence dans le second chapitre, le troisième chapitre propose d’analyser à partir d’un modèle théorique et économétrique, les effets de l’environnement de recherche sur le choix d’activités des enseignants-chercheurs. En contrôlant la simultanéité et l’endogénéité du choix des tâches de l’enseignement et de la recherche, les résultats économétriques sur nos données confortent largement les prédictions théoriques : les effets d’externalités issus de la concentration spatiale des compétences en recherche et/ou en formation à un moment donné, conduit à des profils « typés » de spécialistes (en recherche ou en formation) ou à l’opposé de « généralistes » associant production scientifique, implications pédagogiques et responsabilités collectives. Prenant en compte l’hétérogénéité des publications scientifiques en économie, le quatrième chapitre analyse des déterminants de l’arbitrage « quantité-qualité » dans la production scientifique. Nous étudions en particulier les déterminants du choix de deux types publications définies dans le classement CNRS des revues d’économie: les publications de premier rang et les publications de second rang. Les résultats économétriques de l’estimation jointe de ces deux types de publications concluent à un arbitrage entre les publications de bonne qualité et les publications dans les revues moins bien classées, arbitrage sensible aux effets d’externalité de l’environnement de recherche des enseignants-chercheurs. / In a context where both academic institutions and government consider academic excellence as crucial, this thesis aims at contributing to the study of the determinants of scientific productivity of professors. Using an original database of French academic economists involved in the “Prime d’Excellence Scientifique” tournament, the four proposed contributions show the importance of considering two dimensions often ignored so far: first, collective externalities, and the multidimensional nature of professors’ activities.The first chapter investigates the determinants of success in a large competition among French academic economists, the “Prime d’Excellence Scientifique (PES)”. We are particularly interested in the dynamic aspects of this repeated tournament initiated by the French academic system in 2009 to select the best productive researchers for promotion. The econometric estimation of the transition probabilities using sequential-response models allows for identification of changes in weightings assigned to each criterion. Our results confirm the importance of peer-reviewed publications and identify discouraging factors in this dynamic tournament. We also find that past success influences the promotion of professors.The second chapter focuses on the most decisive factor in the award of the “Prime d’Excellence Scientifique”: the scientific production. It shows that the scientific environment can explain both the path dependency in individual scientific productivity and the high inequality and skewness of individual productivity distributions. The results of quantile regressions show the existence of two separated regimes of scientific production, namely the regime of specialists and the regime of generalists. Our results also show that life-cycle effects are not only significant for the evaluation of individual productivity scores but also for the stock of knowledge accumulated in economics departments.Taking into account the potential interactions between teaching and research activities highlighted in the second chapter, the third chapter investigates the determinants of scientific production, including collective determinants related to the research environment, in the context of multitasking teachers. The chapter develops a principal-agent model to understand how university professors allocate their time between two substitutable tasks: publishing and teaching. The theoretical model predicts that professors devote more time to the tasks for which they have a marginal advantage. Controling for endogeneity activity choices, the econometric analysis confirm the key predictions ofthe model: these tasks are conflicting and the institutional context affects the activity choices of professors.Based on the heterogeneity of publication outlets, the fourth chapter analyzes the determinants of the quantity-quality tradeoff in scientific production. The focus is on the determinants of two types of publications identified by the journals ranking in Economics of the French National Committee for Scientific Research (CNRS): publications in high-quality journals and publications in low quality journals. The joint estimates of these two types of publications indicate that there is a tradeoff between the high quality publications and low quality publications, and this tradeoff is imputable to the scientific environment of professors. Our results confirm a negative impact of teaching and administrative duties on the publications in high quality journals.

La globalidad de la problemática a través de diferentes niveles jerárquicos, funciones y roles del conjunto de empleados lleva al análisis de un conjunto limitado de factores relacionados con la retribución enmarcado en el ámbito de empresas españolas cotizadas y directamente en el papel de la retribución y de las diferencias retributivas a nivel del equipo de alta dirección. Este trabajo estudia factores contextuales que mayor influencia tienen sobre la fijación del nivel retribución del equipo de alta dirección, considerando las características del trabajo de esos mismos –posición jerárquica, discrecionalidad, interdependencia de tareas, e incertidumbre– y cómo dichas características pueden influir en las diferencias salariales entre los propios miembros del equipo de alta dirección. Completado por la verificación del efecto del gobierno corporativo y el papel de los mecanismos de supervisión para controlar a los directivos (el marco de la teoría de la agencia) se enriquece este trabajo sobre el contexto de dispersión retributiva y resultados de la empresa. / The globality of the problem through different hierarchical levels, functions and roles of all employees takes to the analysis of a limited set of factors related to compensation in the context of listed Spanish companies and directly on the role of pay and the pay differences at the top management team. This paper examines the contextual factors of main influence on establishing remuneration levels of top management team, considering the nature of their working activities- hierarchical position, discretion, task interdependence, and uncertainty-and how these characteristics may influence pay differences between the members of the top management team. Completed by the exploration of effects of corporate governance and the role of supervision mechanisms to control managers in the agency theory context this paper is enriched in the topic concerning pay differences and operating results.