No description available.

No description available.

Purpose: The purpose of this study was that from a life cycle assessment, LCA, present action proposals to reduce the emissions of carbon dioxide of a CLT-concrete composite floor which fulfils the regulations of Swedish National Board of Housing. Method: To be able to present action proposals towards reduced carbon dioxide emissions, literature studies was made on previous life cycle assessment on composite floors with various materials. Document analyses were also performed to establish the structure of the composite floor. Carbon dioxide emission data was collected from suppliers’ environmental product declarations, EPD’s. The collected data was then used to create a life cycle assessment where the greatest emission of carbon dioxide could be identified and furthermore be given action proposals to reduce the emissions. Findings: An increased use of bio based materials in buildings could reduce the carbon dioxide emissions by between 42-100 % depending on if the stored carbon is taken in consideration. By doing this the carbon dioxide emissions is reduced by 87 kg CO2- ekv/m2 opposed to assuming wood to be climate neutral. How this is considered needs to be evaluated in the current standards for LCA. According to the LCA the production stage is the largest contributor for carbon dioxide emissions where the concrete is responsible for the largest amount. By reviewing and comparing Environmental Product Declarations, EPD’s, choices can be made to pick the manufacturer with the lowest environmental effect. A considerable reduction can also be achieved by ensuring that the materials used will be recycled or reused after the end-of-life stage. Implications: With adhesive as shear connector full composite action can be achieved for the floor which leads to that the thickness of the floor can be kept at a minimum which in turn leads to lower material usage. By carefully compare manufacturers EPD’s it can be ensured that the material with the least environmental effect will be chosen. Higher demands should be put on manufacturers to perform thorough EPD’s on their products. Evaluation of current standards for LCA should be done where it is clearer how to view stored carbon in bio based materials and also how carbonation of concrete should be considered since these are great factors of uncertainty during an LCA. What happens to the material after end-of-life should be determined in an early stage of planning since great environmental savings can be made by recycle or reuse materials. The concrete should be crushed and reused as fillings for e.g. road construction after end-of-life to accelerate the carbonation process. Time and money are crucial factors for an LCA and needs to be considered in an early stage of planning. Limitations: The structure of the CLT-concrete composite floor is decided to fulfill the regulations that are set by the Swedish National Board of Housing. These regulations are constantly updated and a change in the structure of the composite floor could become necessary in the future. There was no environmental data to be found on the adhesive used as a shear connector between the CLT and concrete due to the manufacturer considering it to be intellectual property of theirs. This is considered to be a limitation to this study. Keywords: Composite floor, CLT, LCA, EPD, carbon dioxide emission / Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån en livscykelanalys, LCA, presentera åtgärdsförslag för att kunna minska på koldioxidutsläppen för ett samverkansbjälklag av KL-trä och betong som uppfyller svenska myndighetskrav. Metod: För att resultera i åtgärdsförslag mot minskade koldioxidutsläpp genomfördes litteraturstudie av utförda LCA där material i samverkansbjälklaget studerats, dokumentanalys i form av framtagning av samverkansbjälklagets uppbyggnad samt materialens koldioxidutsläpp utifrån miljövarudeklarationer. Vidare utfördes en LCA utifrån insamlad data för att konkretisera största koldioxidutsläpp för samverkansbjälklaget och därigenom komma med förslag på åtgärder för minskad klimatpåverkan. Resultat: En ökad användning av biobaserade material i byggnader kan minska koldioxidutsläppen med mellan 42-100 % beroende på om lagring av koldioxid beaktas eller inte. Hänsyn till lagrad biogen kolhalt i trä bidrar till att koldioxidutsläppen för samverkansbjälklaget minskas med 87 kg CO2-ekv/m2 i motsats till att se trä som ett klimatneutralt material. Enligt LCA utgör produktionsskedet störst koldioxidutsläpp där betong och KL-trä står för största mängden. Med hänsyn till detta påverkas koldioxidutsläppen genom att granska och jämföra miljövarudeklarationer från olika tillverkare och välja den som bidrar med lägst koldioxidutsläpp. En väsentlig minskning av koldioxidutsläppen går dessutom att uppnå genom att se till att materialen i samverkansbjälklaget går att återanvända eller återvinna. Konsekvenser: Med lim som skjuvförbindare uppnås fullständig samverkansgrad för samverkansbjälklaget vilket bidrar till att tvärsnittstjockleken för betong och KL-trä kan hållas nere och att mindre mängd material krävs i jämförelse mot ofullständig samverkansgrad. Genom att noggrant jämföra tillverkares miljövarudeklarationer kan det säkerställas att material med minst klimatpåverkan väljs. Högre krav bör ställas på tillverkande företag att genomföra grundliga miljövarudeklarationer på sina produkter. Utveckling av befintlig standard för LCA bör genomföras där det tydligt framgår hur lagring av koldioxid i biomassor samt karbonatisering av betong skall beaktas då dessa är stora osäkerhetsfaktorer för resultatet i en LCA. Vad som händer med materialen i samverkansbjälklaget efter slutskedet bör beaktas i ett inledande skede då stora besparingar på miljön kan göras genom att se till att materialen går att återanvända eller återvinna. Betongen bör krossas och utnyttjas som fyllnadsmaterial efter livscykeln för att påskynda karbonatiseringsprocessen. Vid planering för utförande av LCA bör tid och resurser utvärderas noggrant för att säkerställa att all nödvändig data för det studerade objektet kan samlas in vilket bidrar till ett trovärdigare resultat. Begränsningar: Samverkansbjälklagets uppbyggnad är framtagen för att uppfylla krav från Boverkets byggregler, BBR. Då dessa regler uppdateras kontinuerligt kan en förändring av uppbyggnaden komma att bli aktuell i framtiden. Uppgifter på klimatpåverkan för det lim som användes som skjuvförbindare i samverkansbjälklaget fanns inte att tillgå på grund av immateriella rättigheter från tillverkaren vilket utgör en begränsning i denna studie. Nyckelord: Samverkansbjälklag, KL-trä, LCA, EPD, koldioxidutsläpp

För att minska det ekologiska fotavtrycket krävs förändringar. Förändringar i byggbranschen är bland annat utbyte av byggnadsmaterialet betong. Byggandet med och förvaltning av dagens byggnadsmaterial står för en tredjedel av all CO2-utsläpp. Samtidigt som befolkningen växer och förväntas fortsätta växa kommer det innebära att det behövs mer bostäder. Det vanligaste konstruktionsmaterialet idag är betong men morgondagens byggmaterial är förnyelsebara.Trä är förnyelsebart men har på grund av tidigare restriktioner inte varit ett konkurrenskraftigt alternativ till betong. Med hävda restriktioner samt uppfinningsrika metoder för att förbättra träts hållfasthetsegenskaper har projektörer i Värmland sett ett stort ökat intresse för KL-trä. KL-trä är en träskiva som består av ihop limmade skikt, minst tre, av brädor i två olikariktningar, vilket förbättrar träets styv- och hållfasthetsegenskaper. Trots de goda styv- och hållfasthetsegenskaper trä kan uppnå i form av KL-trä finns det fortfarande nackdelar. Trä är väsentligt mycket lättare material än betong, vilket kan bidra tillatt det kan uppstå lyftkrafter och att komforten blir otillräcklig i höga träbyggnader. I liknande projekt har många byggnader hybridstommar av både trä och betong för att få tillräcklig egentyngd, vilket inte kommer tillämpas i denna studie. Ett annat alternativ för att motverka lyftkrafter är att förankra byggnaden i dess underkonstruktion.I den här studien har en befintlig 5-vånings byggnad med betongstomme istället fått en KL-trästomme som dimensionerats och kontrollerats med avseende på stjälpning. Byggnaden har även dimensionerats i 15 våningar med liknande utformning och kontrollerats med avseende på stjälpning. Frågeställningar som tas upp inkluderar, skulle den befintliga byggnaden lika gärna kunnat ha byggts i KL-trä, hade byggnaden fått tillräckligt med egentyngd för att klara det stjälpande momentet utförd i endast KL-trä? Hade samma byggnad kunnat utföras i 15-våning med enbart KL-trä? Om byggnaderna ej klarar de stjälpande momentet hur ska de då förankras? Resultatet visar att 5-våningshuset hade kunnat utföras helt i KL-trä utan risk för stjälpning. Vid utformningen av byggnaden i 15-våningar uppstår lyftkrafter vilket innebär att förband iform av stålsyll och vinkeljärn dimensioneras för att hålla ned konstruktionen. Brytpunkten för när förankring erfordras är då byggnaden utförs i 13 våningar.

3 möten i 3 skalor Människa - Natur: Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012? Byggnad - Plats: Hur förhåller sig byggnaden till topografi och landskap? Människa - Byggnad - Natur: Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?

No description available.

Denna rapport undersöker möjligheten för en bärande trä-glaskonstruktion att behålla sin bärförmåga under brand. En bärande konstruktion måste uppfylla särskilda krav under en brand. Rapporten sammanfattar vilka regler och krav som finns på en bärande konstruktion. Rapporten bryter ner konstruktionen och undersöker de olika materialens egenskaper. Materialens termiska egenskaper undersöks för att ta reda på om trä-glaskonstruktionen kan uppfylla brandkraven. På marknaden finns brandklassade glas. Rapporten undersöker möjligheterna att applicera brandglas i trä-glaskonstruktionen. Detta för att skydda det bärande glaset från hög temperatur.

Historicly speaking wood is our moste important building material and it’s usage streches far back in time. Todyay it’s low density makes it possible to prefabricate whole wood bodies in factories that are later shiped out to building sites where they can be asembled. To meet the requierments of todays housing market, Lindbäcks Bygg AB has started a project where a 14-stories house is the be developed. To build on the height is a necessity due to rising land prices and the land has to be used mor efficient. A build of this high put a great demand on the constructual soulution in order for the wood body to withstand high columnloads on the lower flear, while it is stable enough to withstand the wind. The purpose of this report is to show you a possible way of constructing a 42 m high 14-stories hos usinga cross laminated timber(CLT). For the calculation a preliminary floor used, that has not been entirely completed. This gives the calcultations and arbitrary soulution that can work for similar buildings with varying floor plans. For this reason utilization of the CLT is a bit lower than what is otherwise wanted for cost optimization. In order to wind stabilize the building two differet methods are beging evaluated. In the first one the stabilazation is acheived by stairwells made of concrete In the other one it’s acheived by using 120 mm thick CLT-panels. In both cases the CLT is supporting the vertikal loads that are acting on each floor. On every fifht floor concrete slabs are placed of which the task is to miminize the load effect on the weaker parts of the body. By using composit theory according to (Blass & Fellmoser, 2004), the CLT-panels are controlled if they are in risk form shear, deformation or compression. The CLT-panel can be concidered as gluam wood, GL28h if it consists of C24 timber, which  this report is based on. Since the CLT panel is concidered as a solid element it experienced a reduced compressive and lifting forces, that it would otherwise if it was mad by a column system. The calculations shows that the CLT is strong enogugh to withstand the compressive and horisontal forces that is acting on them. When the building is stabilized using a concrete stairwell, this leads to and horisontal load that the concrete needs to be strong enough to withstand. The result shows that when concidering static loads, it is possible to construct a 14-stories building wtih a CLT-body that meets the requirements of Eurocode. However, when the building is stabilized with concrete towers it generates a load on against the stairwells. It has not been investigated whether or not the concrete is strong enough to withstand this load. / Historiskt sett är trä vårt viktigaste byggmaterial där användandet sträcker sig långt bak i tiden. Idag gör dess låga vikt det möjligt att prefabricera hela trästommar i fabrik för att sedan fraktas ut till arbetsplats där de kan monteras på plats. För att möta behoven och på bostadsmarknaden har Lindbäcks Bygg AB startat ett projekt där ett 14-våningshus ska projekteras. Att kunna bygga högt ligger i linje med ökade markpriser, eftersom marken måste utnyttjas på ett effektivare sätt. En sådan hög byggnad ställer stora krav på konstruktionslösningar för att kunna klara av stora pelarlaster i botten på byggnaden och samtidigt vara stabil mot vind. Syftet med denna rapport är att visa hur det är möjligt att konstruera ett 42 meter högt 14-våningshus med KL-trästomme. Vid beräkningar används en preliminär planlösning, som inte är helt färdigställd. Detta är för att ge möjlighet att visa en godtycklig lösning som kan fungera för byggnader med olika planlösning. Av samma anledning är nyttjandegraden för KL-träskivorna lägre än vad som önskas för att en byggnad skall anses kostnadsoptimerad. Det resultat som redovisas är med avseende på statiska laster. Dynamiska laster och svängningar har inte beaktats. För att vindstabilisera byggnaden undersöks två olika metoder. I ena metoden utgörs stabiliseringen av trapphusen av betong. I det andra fallet stabiliseras byggnaden genom skivverkan med 120 mm tjocka KL-träskivor, vilket även används till att bära upp de vertikala lasterna i bägge fallen. På var 5:e våning i byggnaden används betongbjälklag, som bidrar med att minska lastens fördelning på de svagare delarna i konstruktionen. Med kompositteori kontrolleras KL-träskivorna med avseende på skjuvning, deformation och tryck. Skivan kan betraktas som limträ av klass GL28h om C24-virke används, vilket är antaget i denna rapport. KL-träskivorna ses som ett homogent element när de tar upp horisontala krafter. Detta medför att skjuvkrafterna kan spridas genom hela skivan, vilket medför lägre tryck och lyftkrafter i ändarna av de stabiliserande skivorna, jämfört med en traditionell gipsvägg. KL-träskivorna som används visas vara tillräckligt styva för att klara av vindlasterna och trycklasterna. Då en byggnad stabiliseras med betongtrapphus antas det att betongstommen utformas så att den kan ta upp de horisontala lasterna som leds in till betongtrapphusen. Resultatet visar på att det är möjligt att med avseende på statiska laster konstruera ett 14-våningshus med en KL-trästomme, som uppfyller kraven enligt EKS9. Då byggnaden vindstabiliseras med betongtorn så uppkommer det en last mot trapphusen. Det har inte undersökts om betongens kapacitet är tillräcklig för denna belastning.

Ett bärande trä-glaselement har ett flertal värdefulla egenskaper för en byggnad. Rapporten undersöker två aspekter mer grundligt. Nämligen hur ljusinsläpp och planlösning kan komma att ändras vid användandet av trä-glaselementet. Jämförelser utav dagsljusfaktor, illuminans, fönster-/golvarea och andel fönsterglas utförs. Detta görs mellan trä-glaselementet och ett konventionellt väggelement i tre typer av bostadsbyggnader.

Syfte: Trä är ett förnyelsebart material som bidrar till mindre miljöpåverkan än andra material. Klimatförändringen leder till ökad nederbördsmängd som ställer högre krav på beständighet hos fasader, samtidigt ska ytterligare miljöpåverkan undvikas i bästa mån. Denna rapport utreder modifierat trä, ett sätt att förbättra träs beständighet som inte kräver underhåll och är ett alternativ för framtiden. Målet är att jämföra tre modifieringsmetoder, acetylering, furufrylering och värmebehandling, med cederträ beträffande beständighet, miljöpåverkan, kostnad och utseende för att öka användandet av modifierat trä som trärent fasadmaterial. Metod: Litteraturstudie visade på forskningsfronten för modifieringsmetoderna och dokumentanalysen gav kompletterande data om produkternas miljöpåverkan, utseende och beständighet. Intervjuer gav inblick i aktörernas roller vid valet av fasadmaterial samt klargjorde kostnader för metoderna. Ytterligare intervjuer gav kompletterande data till dokumentanalysen och visade skillnaden mellan beständighet och miljö- påverkan för modifieringsmetoderna. Observationer gjordes för värmebehandlat trä och furfurylerat trä. Resultat: Arkitekter och förvaltare har en stor påverkan på valet av fasad men det är beställaren som fattar beslut. För beställaren är priset den viktigaste parametern och därför skulle de flesta byggherrar välja värmebehandlat trä, det billigaste alternativet. Dock rangordnade de flesta miljöpåverkan som den viktigaste parametern som visar på att aktörerna går mot att använda metoder som är bra för miljön. Acetylerat trä visade sig vara det alternativet som forskare föredrar ur beständighetssynpunkt. Det är viktigt att veta vilka parametrar som är väsentliga för byggnaden och utifrån dem avgöra om fasaden är värd kostnaden som modifierat trä medför. Konsekvenser: Att använda modifierat trä är dyrt, men ett billigare alternativ än cederträ. Aktörerna tycker dig se en framtid för dessa metoder, men eftersom metoderna är dyra är marknaden begränsad till nischade beställare eller detaljplaner och främst användbara i mindre projekt. För att öka användandet av modifierat trä krävs större kunskap på marknaden, flera referensobjekt som kan hjälpa beställare att välja metoden samt tid och pengar i projekt för att utvärdera och välja modifierat trä. Begränsningar: Dokumentanalysen gav användbar empiri, men utbudet var begränsat då det fanns gott om information om vissa behandlingsmetoder och mindre om andra. Intervjuerna gav mycket empiri men visade på en okunskap om metoderna ute i branschen, trots avgränsningen till aktörer som aktivt arbetar med trä i byggnaden, vilket gjorde sista frågeställningen svårbesvarad. Överlag är en begränsning att det endast finns ett fåtal fasader med modifieringsmetoderna att utreda, vilket gjorde observationerna svåra.