En undersökning i träets egenskaper, äldre byggnadsteknik och äldre virkeshantering. Projektet är en modern version av ett timmerhus på Ingmarsö i Stockholms mellanskärgård. / An analysis of the physiologi of wood, older building techniques and older wood production. The project itself is a modern timber house, located on Ingmarsö in the Stockholm archipelago.

Sveriges energiproduktion från solceller växer sig allt större, främst pågrund av att det är en förnybar energikälla. Företaget Eon bygger störresolcellsparker för kommersiellt bruk där solcellerna monteras på ställningari stål. Syftet med arbetet är att minska CO2-avtrycket från markställning-arna genom att undersöka om de istället kan byggas i trä utan att försäm-ra de ekonomiska aspekterna. När koncept är valt görs ett systematisktmaterialval till markställningen, materialvalet avgränsas inom Europa. Vi-dare byggs en 3D-modell i Computer aided design (CAD), 3D-modellenanvänds som underlag till analyser i finita elementmetoden (FEM) och rit-ningar. Enklare beräkningar på böjspänningen görs för att validera FEM-analyserna. Efter framtagning av markställning i trä görs en livscykelanalys (LCA) som visar att markställningen i trä bidrar till ett lägre CO2-avtryckän den befintliga i stål. Arbetet avgränsas och tar bland annat inte hänsyntill markförhållande och val av fästelement i ställningen. Markställningenkommer heller inte byggas upp som en prototyp vid färdigställd analys. Resultatet visar en markställning i tryckimpregnerat furu som placeras påstålpålar. På markställningen får tre liggande solcellspaneler i höjd platssom monteras med infästningsklämmor genom förborrade hål i ställningen.

Projektet är centralt placerat i Järna och har sitt huvudsakliga fokus på att värna om områdets ungdomar och Stockholms övriga förorter. Genom att skapa en trygg och välkomnande plats, samt bistå med engagerande och stimulerande verksamheter, förväntas den psykiska ohälsan bland unga att kunna minskas. / The project is located in central Järna and has its main focus to care for the local community's youth as well the youth in the rest of Stockholms suburbs. By creating a safe and welcoming place, as well as housing engaging and stimulating activities, the mental illness amoung Järnas youth is expected to decrease.

I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

Klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton koldioxid årligen. Varav 40 procent beräknas komma från husprojekt och resterande 60 procent från anläggningsprojekt. I dagens samhälle finns ett stort intresse av att optimera byggnader till att bli så energisnåla som möjligt och därav så billiga som möjligt i drift. Vilket även medfört att miljöpåverkan från driftsektorn har minskat markant. Däremot betraktas sällan påverkan från framställning av ingående material och produktionen på bygget. En väl känd fras är att så mycket som 85 procent av en byggnads totala koldioxidutsläpp uppkom i drift och brukarskedet. Så är inte fallet i dagsläget, nu beräknas en byggnad under sin produktions- och bruksfas ha i princip samma miljöpåverkan genom koldioxidutsläpp. Materialval har under en längre tid gjorts efter vad de innehåller och hur det kommer påverka människans hälsa. Nu görs materialval även med tanke på mängd koldioxidutsläpp under dess livscykel. Vid val av material kan en avgörande skillnad för miljön och klimatets framtid göras. NCC folkboende är ett koncepthus av platsgjuten betong som är omtyckt av beställare och även av NCC att bygga. NCC bygger mycket bostäder och i många fall är det Folkboenden. Därför är det av intresse att undersöka hur ett byte av betongstomme till KL-trä påverkar byggnadens koldioxidutsläpp. Arbetet skall förtydliga om stombytet genererar en reducering av koldioxid samtidigt som det är möjligt att behålla det omtycka konceptets planlösningar. Det som framgår av examensarbetet är hur ett hus på åtta våningar påverkas av att stommen byggs i KL-trä jämfört med att platsgjutas. I miljödelen av arbetet behandlas framställning av de olika materialen samt dess transport till bygget. Dimensionering av byggnaden påvisar att samma planlösning i lägenheter är möjlig att behålla, samtidigt som en reducering på 20 procent gentemot ursprungliga stommens koldioxidutsläpp erhålls. Examensarbetet kan fungera som ett underlag för NCC att motivera trä som stommaterial till kund genom att påvisa den reducering av koldioxid som är tillgänglig för dem att bidraga med. / Climate influences from building processes in Sweden is around 10 million tonnes of carbon dioxide each year. In today’s society there is a big interest in to get buildings as energy effective as possible and thru that also less expensive to own. This has also caused that the impact on the environment have become a little smaller. In a while ago it was said that a building had 85 percent of its total carbon dioxide emissions during the operational phase. Now a day’s the impact of carbon dioxide during operational phase and impact of construction phase is pretty much the same. Materials have since a while back been chosen for what impact it has on the personal health. Today there’s also a lot of thought on what impact the material have on the environment thru carbon dioxide during its lifecycle. When choosing material an important difference for the future environment can be done. NCC Folkboende is a concept building that’s grout on site. The concept is popular among its clients and also among NCC to build. Since NCC are building a lot of housings and not rarely Folkboende its interesting to see what effect the change of framework has on carbon dioxide emissions and if it’s possible to keep the popular planning. This report will show how an eight stories high concrete building will be affected if the framework would be of cross-laminated timber instead of reinforced concrete. The building will be sized and proved to be able to keep the same planning on the housing, together with a 20 percent carbon dioxide reduction thanks to the material choice. This report could be used as basis for NCC to convince its clients to choose a framework of CLT without affecting the planning and at the same time make the environment a good favor.

I projektet dimensionerades ett tre våningar högt flerbostadshus i KL-trämoduler med utgångspunkt från dagens byggande av moduler som främst görs i träregelstommar. Vägg- och bjälklagsdimensioner beräknades och ritades upp. Metoder för infästningar och lyft av moduler med träregelstommar undersöktes genom intervjuer och applicerades i den mån som är möjlig för KL-trämoduler. Syftet var att ta fram en konstruktionsutformning för moduler av KL-trä avsedda för bostadsbyggande. Utformningen skall principiellt även kunna användas för andra liknande byggnader. Dimensioneringen visade att KL-träskivorna klarar av lasterna med god marginal. Avgörande för vägg- och bjälklagstjockleken var branddimensioneringen. Infästningar mellan olika byggnadsdelar kan göras på liknande sätt med KL-trä som med träregelstomme. Metoden att använda sig av stålförband i form av vinkelbeslag eller spikplåtar kan användas till de båda stomalternativen. Modullyft kan i viss mån utföras på samma sätt i de båda stommarna. / A three storey tall building was used as a reference object in this project and dimensioned with a starting point from timber frame modular constructions. Wall and floor dimensions are calculated and drawn. Methods for attachment and lifting of modules are examined through interviews and are, when possible, applied for the CLT modules. The purpose of this project was to design CLT modules intended for residential use. The goal of the design was that it can be used in similar buildings. The calculations showed that the fire requirements were the decisive factor when deciding the thickness of the walls and floors. Attachments between different building parts can be designed similarly in both timber frame modules and CLT modules. The method of using angle irons and nail plates is possible for both timber frame and CLT. The lifting of the modules can to some extent be executed similarly for the two frameworks.

De moduler som tillverkas i dagsläget baseras vanligtvis på traditionellträregelstomme. Det finns dock en möjlighet att istället tillverka moduler i KL-trä.Arbetets mål är att dimensionera infästningar för vertikal och horisontell lastverkanoch utforma infästningarna så att ett rationellt montage av KL-trämoduler möjliggörs.Infästningar som avses dimensioneras är från modul till grund samt från modul tillmodul. Litteraturstudie, platsbesök och intervju ligger till grund för val avinfästningsmetod. Förslaget resulterar i förband med stålplåt och dymlingar,skråskruvning samt förband med laskteknik. I framtida projekt med moduler i KL-träkan detta arbete ligga till grund för infästningsmetoder. / The modules currently manufactured are usually based on traditional wood frameconstruction. On the other hand, it is possible to manufacture modules in CLTinstead. The goal of the work is to design connections subjected to vertical andhorizontal load and design the connections so that a rational assembly of CLTmodulesis possible. Connections intended to be designed are from module tofoundation and from module to module. Literature survey, site visits and interviewsform the basis of the choice of attachment method. The proposal results in joints withsteel sheet and dowels, bevel screw, and single surface spline. In future projects withmodules in CLT, this work can be used as a basis for connection methods.

Abstract This paper is based on interviews, a literature study and seminars. It describes the situation in Halland when it comes to multi-story housing built in timber. From 1874 to 1994, Sweden had a regulation that prohibited construction of timber houses with more than two stories as a result of big city fires. After the regulation was revoked, people started to build multi-story houses in timber again. Compared to the rest of the country there was not that many built in Halland. Construction entrepreneurs here possess the right competence and it is close to the raw material. Even though that, there are only five multi-story houses built in the county. Result from this study shows that the main problem of implementing multi-story housing built in timber is biases and lack of knowledge. Many of the players in the construction industry do not base their decisions on fact when it comes to choose timber or not. This in combination with a lack of information regarding financial issues and unfavorable regulations has resulted in a slow development of the implementation of multi-story houses. The reasons behind this are discussed in the paper and some possibilities of change are presented.

Intresset för byggnader med trä som bärande stomme har ökat. Det byggs allt från höga bostadshus till sportarenor där trä är det dominerande materialet. Utvecklingen har gått fort inom träkonstruktion, vilket har lett till att man idag kan använda träregelstomme och skivmaterial för att uppfylla motsvarande säkerhets- och brandkrav som tidigare endast var möjligt vid byggnation med betong och stål. Högre och större byggnader medför också högre laster där tryck vinkelrätt fibrerna är något som behöver beaktas. Detta medför vissa utmaningar vid projektering av rena träkonstruktioner då upplagsareorna blir väldigt stora för att klara de dimensioneringskrav som idag ställs enligt svenska byggregler. Denna problematik grundar sig i att trä som material har olika egenskaper i olika riktningar och att materialet är relativt svagt vid belastning vinkelrätt fiberriktningen. Problematiken blir ofta koncentrerat till zoner där pelare möter balk där balken lätt deformeras. Syftet med examensarbetet är att undersöka om korslimmat trä kan fungera som förstärkningsåtgärd vid upplaget i en limträbalk. För att ta reda på detta trycktestades 25 st provkroppar där de är förstärkta med en, två eller tre lameller av korslimmat trä. Resultatet jämförs sedan mot tryckkraftskapaciteten för en oförstärkt balk. Dimensionerna på provkropparna är 86x315 mm där limträet är av typen GL30C och där hållfasthetsklassen hos de korslimmade lamellerna är C24. Idén är att uppnå ett globalt starkare förband. Vid de experimentella försöken används en hydraulisk press som mäter kraft och förskjutning samt ett beröringsfritt mätsystem som mäter töjningar. Resultaten visar att tryckkraftskapaciteten ökar med ökat antal korslimmade lameller. Jämförelse mellan ett oförstärkt förband och ett förband förstärkt med 3 KL-lameller visar en ökning av tryckkraftskapacitet med 130 % vid en förskjutning på 10 mm. Lastspridningen i materialet är svår att definiera exakt, men det tyder på att någon form av lastspridning sker. Den effektiva arean vid limträet ökar då töjningar uppstår under hela KL-lamellens längd. Slutsatsen är att korslimmat trä som förstärkningsåtgärd kan öka tryckkraftskapaciteten i ett förband. / Interest in buildings with wood as a load-bearing frame has increased. Everything is built from tall residential buildings to sports arenas where wood is the dominant material. The development has been rapid in wood construction, this has led to the fact that today it is possible to use wooden frame and board material to meet the corresponding safety and fire requirements that were previously only possible for construction with concrete and steel. Higher and larger buildings also carry higher loads where pressure perpendicular to the fibers is something that needs to be considered. This entails certain challenges when designing clean wooden structures where the effective areas will be very large in order to meet the dimensioning requirements that are currently set according to Swedish building regulations. This problem is based on the fact that wood as a material has different properties in different directions and that the material is relatively weak when loaded perpendicular to the fiber direction. The problem is often concentrated in zones where pillars meet beams where the beam is easily deformed.  The purpose of this study is to investigate whether cross-laminated timber can function as a reinforcement measure between pillars and beams. To investigate this, 25 glulam timber beams with various modifications were pressure tested and reinforced with one, two or three slats of cross-laminated timber. The result is then compared with the compressive force capacity of an unreinforced beam. The dimensions of the specimens are 86x315 mm where the glulam is of the GL30C type and where the strength class of the cross-glued slats is C24. The idea is to achieve a globally stronger unit. The experimental experiments use a hydraulic press that measures force and displacement and a non-contact measuring system that measures strains. The results show that the compressive force capacity increases with an increased number of cross-laminated timber slats. Comparison between an unreinforced joint and a joint reinforced with 3 KL slats shows an increase in compressive force capacity of 130% at a displacement of 10 mm. The load spreading in the material is difficult to define exactly, but it indicates that some form of load spreading takes place. The effective area at the glulam increases as strains occur during the entire length of the KL slat. The conclusion of the study is that cross-laminated timber as a reinforcing measure can increase the compressive capacity of a joint.

Denna studie beskriver och analyserar de viktigare delarna kring branddimensionering för exponerat korslaminerat trä (utan beklädnad) med avseende på anslutningar med inslitsade plåtar och dymlingar. Det är dock brist på beräkningsmetoder för sådana anslutningar. Med fyra handböcker för limträ, kontra en för KL-trä, utgivna av Svenskt Trä finns det en hel del information om det materialet och dess anslutningar. Studien analyserar de två materialen för att undersöka om det finns möjlighet att nyttja forskning gällande beräkningar i limträ, för att därefter modifiera och applicera dem på KL-trä. Syftet med denna jämförelse vid brand av förband emellan grundas i att bredda kunskaperna inom området för KL-trä och eventuell kunna se intressanta samband. Målet för studien var att genom att identifiera dessa samband och tillföra nya aspekter relevant för KL- trä driva forskningen framåt. I studien gjordes en litteraturundersökning som visade att materialen har liknande egenskaper vid brand gällande brandens inledningsskede, förkolningsprocess, delaminering och de olika brott som kan ske under brand. Skjuvningsbrott i anslutningar med inslitsade plåtar och dymlingar anses vara det brott som bör dimensioneras för vid brand på grund av uppvärmda ståldelar och förkolning av träet. Därför samanställdes en beräkningsmetod för skjuvningsbrott i KL-trä med utgångspunkt i de befintliga beräkningarna för limträ enligt handboken Fire Safety in Timber Buildnigs - Technical Guideline for Europe. De två metoderna jämfördes och resultatet gav snarlika värden, vilket kan indikera på att utgångspunkten i limträ var rimlig men vidare studier krävs i form av undersökningar och eventuella brandtester. Andra typer av dolda anslutningar, t.ex sådana med självborrande skruvar, bör analyseras på liknande vis för att fastställa dess brandmotstånd.