I Sveg finns ett pneumatiskt torksystem. Systemet har sedan 1989 torkat torv till briketter men har på senare tid torkat både trä och torv för produktion av bränsle i form av pellets och briketter. Idag består anläggningen av två symmetriska torklinjer. I torklinjerna används en värmepumpkrets för återvinning av råvaruånga. I värmepumpkretsen används en kompressor driven av inköpt elenergi. Planerna är att integrera en av linjernas nuvarande torkprocess till ett kraftvärmeverk genom installation av ångpanna med bränslet torv och således producera el istället för att köpa el. Integrationen till kraftvärmeverket ger torklinjens värmepumpkrets ett nytt utseende. Kompressorn tas bort i utvald torklinje och ersätts av två lågtrycksturbiner. Det nya utseendet av värmepumpkretsen kommer innebära ett samspel mellan torkning och kraftvärmeverk. I värmepumpkretsen används olika ångflöden beroende av vilket råvarumaterial som torkas. Därför beräknades och användes olika ångflöden beroende av olika fukthalter och inmatningar i torksystemet för att se hur el- och fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket påverkades. Samtidigt jämfördes nuvarande torksystem med torksystem integrerat med kraftvärmeverk ur ett energiperspektiv genom förändring av el, fjärrvärmeproduktion och biobränsle. Fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket ökade vid ångflödena 31,0 ton/h och 24,0 ton/h ”till kompressor” men på grund av större beräkningsosäkerhet bortsågs dessa. Detta gav en varierad sammanlagd fjärrvärmeproduktion av systemen mellan 23,0-23,8 MW respektive 22,0-22,5 MW vid torkning av torv respektive trä (bortseende av torvscenario 1 vid fukthalten 65 %). En fjärrvärmeproduktion i den storleken, jämfört med Svegs fjärrvärmebehov, kan sägas vara för stort. En stor problematik blir därför vad all spillvärme ska användas till, framförallt på sommaren. Vid integrering till kraftvärmeverk minskade ”bränsle” medan ”fjärrvärme” och ”el” ökade. Beroende av vilket råvarumaterial som torkades gav en integrering ett större resultat för ”el” men mindre ”fjärrvärme” och ”bränsle” vid torkning av trä. Därför rekommenderas torkning av trä eftersom större resultat av ”el” minskar inköpt elenergi samt mindre ”fjärrvärme” resulterar till mindre spillvärme. Vid beräkningarna användes Simulink, ett verktyg för grafisk lösning av differentialekvationer, som ingår i programvaran MATLAB från Mathworks. I Simulink formerades olika ekvationer i statiska beräkningsmodeller för beräkning av energibalanserna i nuvarande torksystem och torksystem integrerat med kraftvärmeverk. Energibalanserna i nuvarande torksystem undersökte svårplacerade effektförluster samt genom olika energibalanskontroller kontrollerade och bedömde trovärdigheten i beräkningsmodellen. Resultaten för energibalanskontrollerna kallades ”beräkningsosäkerhet” vilket var en av flera parametrar som framlade bevis för ett variabelberoende, känsligt, komplext och svårtydande torksystem där övriga effektförluster var svåra att placera. Ett mer korrekt resultat av nuvarande system kan därför möjligtvis uppnås vid användande av en dynamisk istället för statisk modell samt användande enbart av mätdata istället för dimensionerande värden och således göra effektförlusterna lättare att placera.

Denna uppsats har syftat till att undersöka hur nu verksamma slöjdlärare uppfattar begreppet entreprenörskap i relation till deras egen undervisning. Studiens forskningsfrågor undersöker hur slöjdlärare förhåller sig till begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Samt vilka för- respektive nackdelar lärare uppfattar att det finns med entreprenöriellt lärande. De deltagande lärarna har fått besvara ett antal frågor som skickats ut och besvarats via mail. Resultaten i denna undersökning visar att de deltagande respondenterna förhåller sig till entreprenörskap på olika sätt, både medvetet och omedvetet. Alla respondenter kopplade dock entreprenörskap till idéutveckling och handlingskraft och de var eniga om att slöjduppgifters utformning hade stor betydelse för elevers lärande. Uppgifterna bör vara kreativa, lösningsinriktade och verklighetsanknutna för att eleverna ska tillgodogöra sig färdigheter som de har användning av i sin vardag och i sitt kommande yrkesliv. Alla respondenter uppfattar det entreprenöriella lärandet som fördelaktigt, de nackdelar som framkom med entreprenöriellt lärande är det ökade elevansvaret som inte passar alla elever.

Träbyggnadsindustrin   har stora möjligheter att utvecklas. Idag består beskrivningarna till   produkten av 2D-ritningar och från dessa kan endast 50-70 % av informationen   som behövs hämtas. Inom byggbranschen blir det idag vanligare med digitala   modeller av byggnader kallat byggnadsinformationsmodeller, förkortat BIM.   Flera studier pekar på att BIM kan minska projektkostnaderna med 10-20 %.   Detta examensarbete kommer undersöka om projektering med BIM jämfört med   2D-CAD kan effektivisera och höja kvaliteten av träprefabricerade   byggelement. Examensarbetet har genomförts på ett konstruktionsföretag som   tar fram ritningar till prefabricerade byggnadselement i trä. Företagets   arbetssätt att ta fram 2D-ritningar i AutoCAD har undersökts genom   observationer vid deltagande av projekteringen. Därefter har en undersökning   gjorts för hur projektering kan ske med BIM verktyget Revit genom studier av   litteratur till programmet. En jämförelse har slutligen gjorts för att se   skillnader mellan de två projekteringsmetoderna. Med BIM är alla ritningar   beroende av varandra vilket bidrar till mindre ritningsfel. BIM-modellen kan   ge högre informationsinnehåll i färdiga ritningar. BIM ger 3D-modeller som   blir tillgängliga för alla. Samarbete med andra projektörer kan underlättas   med BIM genom bland annat kollisionskontroller. Nackdelen med BIM är att   modelleringen är mer tidskrävande och avancerad jämfört med 2D-CAD.   Slutsatsen är att projektering med BIM kan effektivisera och höja kvaliteten   av träprefabricerade byggelement. Detta genom bland annat att 3D modellering   ger ökad kontroll på det som projekteras, färdiga ritningarna har högre   informationsinnehåll och samarbete med andra projektörer kan underlättas. / The wood engineering industry has   great potential for development. Today the descriptions of the product   consists of 2D-CAD, but they only contain 50-70 % of the necessary   information. Digital building models called “building information modeling”   (BIM) have become more common in the building industry. Several studies   indicate that BIM can reduce the project cost by 10-20 %. In this study BIM   will be compared with 2D-CAD in order to find out if BIM can lead to   increased efficiency and quality of the construction design. The study is   conducted at a construction company that works with prefabricated wooden   building elements. The method of how the company produces the 2D-CAD using   AutoCAD is being explained trough observations. Later an investigation was   made concerning the company’s possibility to design the construction using   the BIM tool, Revit. Finally a comparison to examine the two different   methods was made. Making models using BIM is more advanced than using 2D-CAD   because of the added dimension and sometimes unexpected automatic   displacement of objects. In Revit, building elements can be made to an   assembly which creates unlimited drawing views without having to draw them   one by one. Cutting lists can be made automatically in Revit whilst in   AutoCAD they need to be manually calculated. Revit projects can also be   exported to IFC format which enables improved collaboration. The conclusion   is that using BIM leads to increased efficiency and quality of prefabricated   wooden elements. 3D modeling leads to increased control. The drawings done   with BIM have more information and collaboration is being facilitated.   However, it takes longer time to make the models using BIM. / <p>Betyg 2018-06-05</p>

<p>Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever på högstadiet är informerade om vilka mål och betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev. Den empiriska undersökningen visade bland annat att en stor majoritet av eleverna hade informerats om vilka mål som ska uppnås och vilka betygskriterier som gäller. Det visade sig att eleverna ansåg att produkten har större betydelse för betygsättningen än vad processen har. En stor del var positiva till ämnet. Det var fler som var positiva för att de tyckte att ämnet var roligt än de som tyckte att det var nyttigt.</p>

<p>Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide. Den förr så vanliga kunskaps förmedling mellan far och son eller mor och dotter förde på ett naturligt sätt kulturtraditioner vidare. Så är inte fallet idag. Vår äldre generation, d v s de som vuxit upp i jord- eller skogsbrukssamhället, besitter en enorm kunskap när det gäller kulturarvet, men det känns som att vi idag inte har tid att lyssna till deras erfarenheter. Om dessa kunskaper skall leva vidare måste det visas intresse för dessa inom skolans värld. De resultat som jag har kommit fram till är att det är fullt möjligt att bedriva en fungerande smidesutbildning i grundskolan.</p>

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide. Den förr så vanliga kunskaps förmedling mellan far och son eller mor och dotter förde på ett naturligt sätt kulturtraditioner vidare. Så är inte fallet idag. Vår äldre generation, d v s de som vuxit upp i jord- eller skogsbrukssamhället, besitter en enorm kunskap när det gäller kulturarvet, men det känns som att vi idag inte har tid att lyssna till deras erfarenheter. Om dessa kunskaper skall leva vidare måste det visas intresse för dessa inom skolans värld. De resultat som jag har kommit fram till är att det är fullt möjligt att bedriva en fungerande smidesutbildning i grundskolan.

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever på högstadiet är informerade om vilka mål och betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev. Den empiriska undersökningen visade bland annat att en stor majoritet av eleverna hade informerats om vilka mål som ska uppnås och vilka betygskriterier som gäller. Det visade sig att eleverna ansåg att produkten har större betydelse för betygsättningen än vad processen har. En stor del var positiva till ämnet. Det var fler som var positiva för att de tyckte att ämnet var roligt än de som tyckte att det var nyttigt.

Denna rapport är en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten. Syftet med denna rapport är att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehåller även vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlätta för läsaren att följa projektets utveckling. Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafét nån annanstans, ett trädgårdscafé en mil norr om Nyköping. Uppdraget har bestått av två delar, dels att förbätra, och ändamålsanpassa, caféets fasta inredning för att skapa förbättrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstärker) caféts lantliga framtoning och historiska ursprung. Projektet är nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestående av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehållande ett cafébord och två stolar. I prototyperna har jag eftersträvat att behålla hantverkskänslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som känns modernt och spännande.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades. Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete; Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan.