No description available.

I rapporten undersöks ett trägarage från Myresjöhus med avseende på globalvindstabilitet, där skivbeklädda regelväggar används som stabiliserande element.Rapporten analyserar också olika typer av skivmaterial ur stabiliseringssynpunkt,samt hur utformningen av garaget påverkar den totala horisontalstabiliteten.Resultatet redovisar en lösning på hur skivväggarna i garaget kan utformas för attklara av de yttre vindlasterna.

Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för elevernas möjlighet att välja materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Jag ville ta reda på varför vissa skolor väljer den här modellen av slöjdundervisningens organisation. I undersökningen använde jag mig av kvalitativ data med intervjuer med två rektorer, fyra lärare och åtta elever från olika skolor för att få fram olika åsikter kring valet av materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Litteratur och tidigare forskning visar att bestämmelsen angående val av materialinriktning i slöjden för elever i åk 8-9 är ett lokalt beslut som är baserat på slöjdämnets historia samt tradition. De visar också att det inte finns tydliga riktlinjer i styrdokumentet som preciserar vilka material som ska kombineras på slöjden i åk 7-9 i grundskolan. Organiseringen av slöjdundervisningen ser olika ut och sker på lokal nivå. Lärare och rektorer tolkar styrdokument olika vilket kan påverka elevernas kunskapsutveckling. Att eleverna väljer materialinriktning gör att skolan inte förhåller sig till kursplanen och kunskapskraven för ämnet slöjd. Detta resulterar i att eleverna går miste om en del kunskapsområde som behandlas i grundskolan.

When constructing an industrial- or hall building, the most common framework materials thatis used are wood, steel or concrete. Due to an assignment from Byggnadstekniska Byrån ABhas a document been created that makes it possible to investigate how the final costs is af-fected by gapes in between elements and which used foundation. And this with steel as thematerial. The purpose with this essay is to investigate which is the most well fitted materialwhen constructing an industrial- or hall building wood, steel or concrete. Information aboutthe different materials has been collected by litterateurs and by different internet pages. Aseries of interviews has been made with key persons for respectively material. Then the in-formation from interviews and the theory was combined. After combining the theory and theinterviews has a result by different characteristic qualities been made with different gradesdepended on how good the different materials match the different qualities. The combinedgrades shows that steel is the material most fitted when constructing an industrial- or hallbuilding. / Vid uppförande av en industrihall eller hallbyggnad är de vanligaste stommaterialen; trä, ståleller betong. På uppdrag av Byggnadstekniska Byrån AB har ett dokument skapats för att göradet möjligt att undersöka hur den slutgiltiga kostnaden påverkas av spännvidder och grund-läggning med stål som huvudmaterial. Syftet med studien är att undersöka vilket som är detmest lämpade materialet vid uppförande av en hall eller en industribyggnad med en stomme iträ, stål eller betong. Information om de olika materialen har samlats genom litteratur ocholika hemsidor. Intervjuer har sedan utförts med erfarna personer av undersökta material. In-formationen från intervjuerna har sedan jämförts med teorin. Efter att dessa sammanställts haren poängsammanställning tagits fram. Poängsättningen för trä, stål och betong visar att stål ärdet mest fördelaktiga stommaterialet.

Detta arbete har utförts för att ta fram de utmaningar som kan uppstå när höga trähus ska projekteras. Höga trähus kan vara en viktig del i ett hållbart byggande ur flera aspekter. Höga hus har i detta arbete definierats till byggnader med minst åtta våningar. I samarbete med WSP Örebro har avdelningschefen på byggprojektering bistått med hjälp och tips samt givit kontaktinformation till relevanta aktörer inom ämnet och även varit drivande i att kontakta flera aktörer på egen hand. För att få fram information har litteratur studerats samt intervjuer utförts med erfarna aktörer inom byggprojektering. Flertalet aktörer var inriktade inom trähus. Under arbetets intervjumoment har det framkommit att utmaningarna för höga trähus i regel grundas av 5 områden. • Fukt • Krympning • Akustik • Vind • Brand Under resultat tas varje område upp och sammanfattas till den del som svarar på frågeställningen. Den främsta utmaningen är hur vind kan påverka höga trähus eftersom trä är ett lätt material. I slutsatsen visas att ett högt trähus bör stå i många år för att kunna visa hur pass bra det är. / This thesis have been executed to address the challenges that may emerge when tall timber buildings are to be designed. Tall timber buildings can be an important part for sustainable construction from several aspects. In this thesis, tall buildings have been defined as buildings with at least eight floors. In collaboration with WSP Örebro, the Head of Department on Construction Engineering has assisted with support and tips, and provided contact information to relevant actors in the subject, and has also been contacting several actors by own hand. In order to obtain the information, literature has been studied and interviews conducted with experienced actors in construction design. Most actors were oriented in timber buildings. During the interview, it has been found that the challenges for tall timber buildings are usually based on 5 areas. • Moisture • Shrinkage • Acoustics • Wind • Fire Under results, each area is summarized to the part that answers the question. The main challenge is how wind can affect tall timber buildings since wood is a lightweight material. In the conclusion, it is shown that a tall timber building should stand for many years in order to show what a good quality of a structure the tall timber building is.

Vid undersökningen av huruvida en påbyggnad kan göras eller inte är det flertalet saker som behöver beräknas, resoneras fram och bestämmas för att komma vidare i projektet.Målsättningen med projektet var att ta reda på om en befintlig byggnad kunde byggas på med fler våningar samt om några slutsatser rörande liknande projekt skulle kunna dras. Befintliga byggnaden är ett kontorshus i betong som består av nio våningar varav sju är ovan mark.Projektet börjar med att titta på det befintliga huset, Hus B, och göra nödvändiga antaganden bl.a. angående vindlaster och hur betongen för byggnaden ser ut, gällande sprickor m.m., efter mer än 50 år. Samt bestämma lasternas väg genom byggnaden genom att identifiera kritiska snitt. Beräkningarna börjar med att bestämma laster och göra en lastnedräkning genom hela byggnaden för att slutligen få fram utnyttjandegrader för pelare, väggar och i grunden. Lastnedräkning kom att spela en stor roll i projektet då det var nödvändigt att ta reda på hur mycket last elementen tar upp och jämföra det mot bärförmågan för varje bärande element. Med utnyttjandegraderna kända, genom hela hus B, fortsatte projektet med påbyggnaden. Därbestämdes det att det översta bjälklaget och dess pelare skulle tas bort med hänsyn till vikt och funktionalitet. Efter borttagandet av översta bjälklaget bedömdes utnyttjandegraderna i byggnaden tillräckligt låga för en påbyggnad. Påbyggnaden valdes sedan bestå av träpelare och träbjälklag, där pelarnas positioner stämmer överens med pelarlinjerna i det befintliga huset.Denna placering av pelarna bestämdes utifrån en undersökning gällande vad som fungerade bäst med avseende på att fördela ut last genom byggnaden samt att kunna bära ett kommandebjälklag. Att byggmaterialet för påbyggnaden skulle vara trä var inte självskrivet men valdes, efter ett kortare resonemang, för sina bärighetsegenskaper tillsammans med en relativt låg vikt. Begränsningen för påbyggnaden kom inte att bero på befintliga bärande element utan på förhållanden i grunden för Hus B där utnyttjandegraderna anses vara höga. Varför utnyttjandegraderna som rör bärförmågan i grunden ändå skulle kunna räcka till för en påbyggnad motiveras genom diskussionsresonemang kring grundförhållandena.Påbyggnaden beräknades genom en iterativ process och gav resultatet att utan förstärkningar i grunden kan två våningar plus ett tak byggas. Med förstärkningar av grundsulor kan sexvåningar plus ett tak byggas. I begreppet nya våningar innefattas den våning som föreslås rivas, därav ger två nya våningar plus ett tak en höjning av byggnaden med en våning plus ett tak.Slutligen resulterar arbetet i att en påbyggnad är möjlig, med ett varierande antal våningar beroende på vad nybyggnationen ska förhålla sig till. Även nyckelfaktorer identifieras såsom att kontinuitet gällande påbyggnadens uppbyggnad med bjälklag osv. är fördelaktigt att eftersträva. / The investigation whether an extension of an office building can be built or not is received through several things that have been calculated, reasoned about and decided in order to be able to move forward. The aim with the investigation, or project, was to find out if an existing building could be fitted with additional floors and if any conclusions concerning similar projects could be made.The project started with looking at the existing house, House B, and making necessary assumptions regarding wind loads and how the concrete of the building looks after more than 50 years and also determine which ways the loads take through the building by identifying critical sections. The calculations start with deciding the loads and doing a calculation of cumulative loads throughout the building until the utilization rate for the columns, walls and foundation elements are known. The calculation of cumulative loads throughout the building came to play a big part in the project as it was necessary to figure out how much load the elements are carrying and compare it to the load bearing capacity of every single element. With known utilization rates, for all of House B, an extension of the building began to come in to focus. It was there decided that the roof and its columns should be removed with regards to weight and functionality. After the removal of the top floor the new utilization rates for the building were deemed suitable for extension. The extension is then chosen to be made out of wooden columns with wood floors and the positions of the new columns will be aligned with the existing rows of columns. This placement of the columns was derived from an investigation on what would work best regarding on how to spread the loads throughout the building and on the suitability of carrying a floor. The building material for the extension of the building was not predetermined but was chosen to be wood for its properties and relatively low weight after a shorter reasoning.The limitations for the extension did not come from the existing load bearing elements but from the foundation. Why the utilization rates concerning the foundation should be considered to be sufficient for an extension of the building is motivated through discussion.The procedure of calculating the extension is an iterative process and this process gave the result that without reinforcements in the foundation another two floors and a roof could be built. With reinforcements another 6 floors and a roof could be built. The floor that is suggested to be demolished is incorporated in the concept of a new floor thus giving that two new floors and a new roof is a raise of the building by one floor and one roof.Finally some conclusions are made from the purposes stated early on and these conclusions are motivated from the projects calculations and conditions.

Från att en råvara utvinns till att den används som en produkt och sedan ska slängas eller återvinnas sker en miljöpåverkan i flera olika steg. Med en livscykelanalys (LCA) går det att beräkna en produkts miljöpåverkan i alla dess faser. Det handlar om hur stora mängder växthusgaser som släpps ut och påverkar miljön på ett negativt sätt. Syftet med denna rapport är att ta reda på vilket av ett trä- och betonghus som är mest klimatsmart vad gäller utsläpp från utvinning av material fram till dess att huset står färdigt.Med hjälp av två företag erhölls mängder för de olika husen vad gäller materialåtgång för grunder och väggar. När mängderna var framtagna kunde undersökningen gå vidare och för det användes programmet Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg där mängderna kalkylerades för dem material som var efterfrågade.För att nå ett resultat avgränsades vissa delar av livscykelanalysens helhet. Saker som togs med i rapporten var byggskedet, alltså A1-5 i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som innefattar råvaruutvinning, tillverkning av material samt bygg- och installationsprocessen.Av programmets beräkningar framgick det att betonghuset står för en större del klimatpåverkan än trähuset. Betonghusets totala klimatpåverkan (GWP), kg CO2 per m2 Atemp var 48.753kg medan trähusets totala klimatpåverkan var 14.836kg från att råvarorna utvunnits till att huset ska stå färdigt.Slutsatsen är att det är mer klimatsmart och att det finns fler fördelar med att bygga ett hus i trä än att bygga ett hus i betong under byggskedet, även fast de båda har en betongplatta. / When a raw material is being extracted to being used as a product and then demolished, environmental impact occurs in many different steps. With a Life-cycle-assessment (LCA), it is possible to calculate a product's environmental impact in all its phases. These are large amounts of greenhouse gases that are released into the environment and have a negative impact on the environment. The purpose of this report is to find out which of a wooden and concrete house is the most climate-smart in terms of emissions from extraction of materials until the house is completed.With the help of companies, we managed to obtain the quantity of the various houses in terms of material consumption for the foundation and walls of the houses. When the quantities have been obtained, the survey can go ahead and for this the tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg is used where the quantities are calculated for the materials that are in demand.In order to achieve a result, certain parts of the life-cycle-assessment are delimited. Things that will be included in the report are the construction phase, i.e. A1-5 in the tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. This includes raw material extraction until the building is completed.The program calculations show that the concrete house accounts for a greater part of the climate impact than the wooden house. Concrete house's total climate impact (GWP), kg CO2 per m2 Atemp, is 48.753kg, while the wooden house's total climate impact is 14.836kg from the raw materials being extracted to the house being finished.The conclusion is that it is more climate smart and that there are more benefits to building a house in wood than building a house in concrete during the construction phase, even though they both have a concrete slab.

One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.

En jämförelsestudie mellan stommaterial av KL-trä och betong med hänsyn till miljön, byggtid och ekonomi samt redovisning av lokala aktörers åsikter. / There is a housing shortage in all municipalities in Östergötland and housing construction is limited by expensive production costs and conflicts with the Environmental Code. In combination with meeting future housing needs, it is also necessary for the construction industry to switch to climate neutrality as the parliament has decided that Sweden will have no net emissions of greenhouse gases in 2045.  The purpose of the report is to study the effects of building multi-story apartments with a wooden frame in comparison against concrete and examine how local developers and contractors view such a building technology solution. This is done by investigating the effects of choice of frame material on a reference object with regard to environment, construction time and economy. Further to compile advantages and disadvantages with the material selection according to local developers and contractors and to illustrate what may prevent a more progressive transition to a wooden frame.  To answer the study's first question, data from a reference object with a CLT frame is compared against an applied concrete frame with regard to selected parameters. The second question is answered through interviews with developers and contractors where answers from respondents are compiled and analyzed.  The degree project began with a literature study to acquire knowledge in order to be able to answer the study`s questions in an adequate way. In the following step the construction documents for the reference object provided by the developer Bo Sundberg were studied. A quantity takeoff was necessary to be able to determine the material consumption. The CLT frame was replaced with an applied concrete frame and then compared against each other. In parallel with the comparative study, interviews were conducted with local developers and contractors.   The study shows that the construction time for assemble and casting goes faster for the CLT frame, but at the same time entails extensive supplementary work. The results also show that the CLT frame contributes to a smaller net emission of greenhouse gases and that the total cost of construction is slightly lower than the corresponding frame in concrete. In the cost comparison the vibration insulation for the CLT was excluded, which may have affected the result.  When compiling the interviews, it emerged that the local developers and contractors agree that the CLT frame is the more environmentally friendly alternative. The main reason for not building with a CLT frame was considered to be related to price. Other factors that prevent the CLT frame from having a greater impact are according to the respondents, that the real estate industry is conservative and that more knowledge and increased understanding of the material´s positive properties is needed.  The municipality and the state are considered important participants in driving the development forward. Even though there is a consensus in the industry that CLT frames are the more environmentally friendly alternative, there are cost concerns which means that developers and contractors do not like to abandon conventional proven methods. An increased incentive for climate-smart construction could change their minds and lead to an increased awareness of the construction technology. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

I dagens samhälle är miljöfrågor mycket aktuella, vilket innebär att byggindustrin börjat söka sig till mer miljövänliga och hållbara byggmaterial. Enligt Svenskt trä (2020a) är trä ett mycket mer miljövänligt byggmaterial än flera andra på marknaden, därför har det blivit mer och mer populär. Enligt lag måste dock byggnader ha ett tillräckligt brandskydd för att skydda människa och konstruktion. Denna studie utförs på uppdrag av företaget Martinsons. Studien syftar till att skapa en större kunskap om inbränning i trä kan motverkas av ett täckande slitskikt av betong eller gjutasfalt, samt få en förståelse för vilka effekter betong och gjutasfalt bidrar med när de verkar som skydd. Slitskikten används bland annat som beläggning på trädäck i parkeringshus, beläggning på tak, terrasser och balkonger vid husbyggnad samt pågjutning på bjälklag. Studien bygger på laborativa försök utförda i konkalorimeter där prover av sammansättningenbetong/gjutasfalt-trä och betong-bitumenbaserad bromatta-trä undersökts. Proverna består av olika tjocklekar på material och provas under olika tidsintervall för att skapa en förståelse för när inbränning sker och hur mycket.Alla prover utsätts för heat flux av 50 kW/m2 eftersom det motsvarar en relativt stor bilbrand som kan förekomma i ett parkeringshus. Resultatet visar att ett lager betong eller gjutasfaltmed tjocklek 50 mm är tillräckligt för att motverka inbränning i trä under 60 minuter i konkalorimetern, ett 50 mm tjockt lager skyddar dock inte under mycket längre än denna tid. Vidare visar studien att 40 mm gjutasfalt skulle kunna vara tillräckligt som skydd under 60 minuter, här behöver dock ytterligare prover genomföras med samma sammansättning för att säkerställa detta påstående. Provformen för gjutasfaltproverna var inte tillräckligt funktionsduglig för att ge optimala förutsättningar för försöken och kan därför ha orsakat felaktiga resultat. Resultatet visar att inbränning i trä är större för betong än för gjutasfalt efter 90 minuter trots att gjutasfalt både smälter och antänder vid tillräckligt hög värmepåverkan. Betong bör anses vara det slitskikt som är bäst ur brandsynpunkt. Materialet är obrännbart och antänder inte andra material. Gjutasfalt skyddar det underliggande träet bättre mot inbränningmen däremot smälter och antänder gjutasfalten vid värmepåverkan. Detta kan leda till att träytanpå ett lutande golv exponeras för värme tidigare än önskat. Eftersom perfekta miljöer och förutsättningar nästan är omöjliga att skapa anses därför betong som ett säkrare alternativ. Föratt helt säkerställa denna slutsats måste dock fler analyser genomföras och provbitarna vara avstörre storlek. Metoden som används för att besvara frågeställningarna anses vara tillräcklig gällande betong men inte fullt ut för gjutasfalt. Den skyddande isoleringen kring provet antändes av gjutasfalten samt spred flammor på ett olämpligt sätt. Eftersom detta utgjorde en säkerhetsrisk kunde inte alla prover för gjutasfalt genomföras. En bättre utformad provform för att hålla gjutasfalten intakt vid värmepåfrestning hade gett ett mer optimalt resultat. Studien har dock öppnat upp för nya frågeställningar och funderingar till fortsatta försök inom området, samt gett en förståelse kring hur materialen skyddar vid brand och reagerar på värme.