I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal. Kostnaderna som ingår i jämförelsen är investeringskostnad, initialkostnad, underhållskostnad och försäkringskostnad. Frågan som rapporten strävar efter att besvara är: ”Vilket system är mest lönsamt ur en småhusbyggares perspektiv?” För att besvara frågan söktes information främst i skriftliga källor. Tre specialister har intervjuats, och tre försäkringsbolag har kontaktats. Uppgifter om kostnader har samlats in, och sedan fördelats över den period som undersökningen görs för, vilket är 100 år. Försäkringskostnaderna skiljer sig inte mellan de två väggtyperna, och därför utelämnades försäkringskostnader från den totala kostnad som beräknades. För träväggen blev den totala kostnaden 3497 kr/m2 fasad, motsvarande ca 35 kr/m2 och år. Detta jämfördes med betongväggen, för vilken den totala kostnaden beräknades till 4264 kr/m2 fasad, motsvarande 43 kr/m2 och år. Den stora kostnadsskillnaden beror främst på att betong är dyrare än trä som väggmaterial vid nyproduktion. Även nymålning av betong är en aning dyrare än för trä. Detta beror antagligen på att akrylatfärgen som används är dyrare.Däremot är underhållskostnaden för träfasaden större än för betongfasaden. För en småhusbyggare blir alltså en träfasad billigare, men kostnaderna kan variera mycket beroende på hur väl den underhålls. Undersökningen baseras dock på många antaganden, och underhållskostnaderna skulle kunna bli mycket annorlunda om huset exempelvis var placerat i ett mer utsatt läge. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. / This report presents a comparison of costs that has been made between the façades of two different outer walls. One of the walls is in construction timber, with a wooden façade, while the other wall and its façade are in concrete. Both façades are painted with acrylic paint. The walls are part of a single-family house in Huddinge municipality, south of Stockholm (Sweden). The house is located in a place where the required level of maintenance would be described as “normal”. Four types of costs are considered: cost of investment, initial cost, maintenance cost, and cost of insurance. The definitions of these costs are described in the report. The report aims to answer the following question: “Which of the two façades is the best choice for a builder of a single-family house, from an economic point of view?” To answer this question, information was gathered from mainly literary sources. Three specialists were interviewed, and three insurance companies were contacted. Information about the costs was gathered, and the costs were divided over the period for which the comparison is made, namely 100 years. The cost of insurance is the same for both walls, and therefore insurance cost was not taken into account when calculating the total costs for the two walls. The total cost of the timber wall is approximately 3497 kr/m2 façade (kr: Swedish kronor), corresponding to an annual cost of about 35 kr/m2. For the concrete wall, the costs are approximately 4264 kr/m2 façade, and about 43 kr/m2 and year. The large difference in total costs mainly owes to concrete being more expensive than timber when building a new house. Painting the new-built house is also somewhat more expensive if its walls are in concrete. This is likely to be due to the paint on the concrete façade being more expensive. In contrast, the maintenance cost for the wooden façade is greater than for the façade in concrete. In conclusion, the total cost is lower for the timber wall. However, the costs can vary greatly depending on to what degree the walls are properly maintained. Finally, it should be noted that the results of this study depend heavily on what initial assumptions are being made. For example, the results could be much different if the house was placed in a location with different climate, such as different degree of precipitation or other outdoor temperature.

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal. Kostnaderna som ingår i jämförelsen är investeringskostnad, initialkostnad, underhållskostnad och försäkringskostnad. Frågan som rapporten strävar efter att besvara är: ”Vilket system är mest lönsamt ur en småhusbyggares perspektiv?” För att besvara frågan söktes information främst i skriftliga källor. Tre specialister har intervjuats, och tre försäkringsbolag har kontaktats. Uppgifter om kostnader har samlats in, och sedan fördelats över den period som undersökningen görs för, vilket är 100 år. Försäkringskostnaderna skiljer sig inte mellan de två väggtyperna, och därför utelämnades försäkringskostnader från den totala kostnad som beräknades. För träväggen blev den totala kostnaden 3497 kr/m2 fasad, motsvarande ca 35 kr/m2 och år. Detta jämfördes med betongväggen, för vilken den totala kostnaden beräknades till 4264 kr/m2 fasad, motsvarande 43 kr/m2 och år. Den stora kostnadsskillnaden beror främst på att betong är dyrare än trä som väggmaterial vid nyproduktion. Även nymålning av betong är en aning dyrare än för trä. Detta beror antagligen på att akrylatfärgen som används är dyrare. Däremot är underhållskostnaden för träfasaden större än för betongfasaden. För en småhusbyggare blir alltså en träfasad billigare, men kostnaderna kan variera mycket beroende på hur väl den underhålls. Undersökningen baseras dock på många antaganden, och underhållskostnaderna skulle kunna bli mycket annorlunda om huset exempelvis var placerat i ett mer utsatt läge. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. / This report presents a comparison of costs that has been made between the façades of two different outer walls. One of the walls is in construction timber, with a wooden façade, while the other wall and its façade are in concrete. Both façades are painted with acrylic paint. The walls are part of a single-family house in Huddinge municipality, south of Stockholm (Sweden). The house is located in a place where the required level of maintenance would be described as “normal”. Four types of costs are considered: cost of investment, initial cost, maintenance cost, and cost of insurance. The definitions of these costs are described in the report. The report aims to answer the following question: “Which of the two façades is the best choice for a builder of a single-family house, from an economic point of view?” To answer this question, information was gathered from mainly literary sources. Three specialists were interviewed, and three insurance companies were contacted. Information about the costs was gathered, and the costs were divided over the period for which the comparison is made, namely 100 years. The cost of insurance is the same for both walls, and therefore insurance cost was not taken into account when calculating the total costs for the two walls. The total cost of the timber wall is approximately 3497 kr/m2 façade (kr: Swedish kronor), corresponding to an annual cost of about 35 kr/m2. For the concrete wall, the costs are approximately 4264 kr/m2 façade, and about 43 kr/m2 and year. The large difference in total costs mainly owes to concrete being more expensive than timber when building a new house. Painting the new-built house is also somewhat more expensive if its walls are in concrete. This is likely to be due to the paint on the concrete façade being more expensive. In contrast, the maintenance cost for the wooden façade is greater than for the façade in concrete. In conclusion, the total cost is lower for the timber wall. However, the costs can vary greatly depending on to what degree the walls are properly maintained. Finally, it should be noted that the results of this study depend heavily on what initial assumptions are being made. For example, the results could be much different if the house was placed in a location with different climate, such as different degree of precipitation or other outdoor temperature.

Stadshusplatsen in Nynäshamn is a square with good prerequisites to become an oasis for the citys inhabitants. Though today the current town hall, a low-rise building, closes the square towards the south. The old town hall has lost its function as a uniting building and together with Folkets Hus, they form a wall that blocks the sun and the view towards the sea. The assignment was to draw a proposal for a new town hall where the current town hall is situated and to explore how the new structure can relate to an adjacent high-rise building and create new dimensions and prerequisites to the square. First of all, I chose to create a passage between Folkets Hus and the new town hall. This to let the sun shine in on the square and create a connection between the square and what is today the back of the town hall but has potential of becoming a sunny meeting point for the citizens of Nynäshamn. To find ways to create a connection in terms of design between the high-rise building and my proposal I looked at the base floor of the high-rise building, which consists of a pillar arcade. Based on this arcade two grids, one primary and one secondary, arise and creates the conditions of the building both spatially and structurally. In the intersections of the two grids I’ve placed pillars, one larger and one smaller type, to define spatialities both outside and inside the building. The two different pillar types also help to define in which zone of the building you are located. The smaller pillars represent a more intimate zone and the larger ones the public zones. In the more intimate zone, two cores of service have been placed. Furthermore, no fixed walls are used but the rooms are defined by columns and three different wall types: a light wall, a flexible sliding wall and a movable fabric wall. / Stadshusplatsen in Nynäshamn is a square with good prerequisites to become an oasis for the citys inhabitants. Though today the current town hall, a low-rise building, closes the square towards the south. The old town hall has lost its function as a uniting building and together with Folkets Hus, they form a wall that blocks the sun and the view towards the sea. The assignment was to draw a proposal for a new town hall where the current town hall is situated and to explore how the new structure can relate to an adjacent high-rise building and create new dimensions and prerequisites to the square. First of all, I chose to create a passage between Folkets Hus and the new town hall. This to let the sun shine in on the square and create a connection between the square and what is today the back of the town hall but has potential of becoming a sunny meeting point for the citizens of Nynäshamn. To find ways to create a connection in terms of design between the high-rise building and my proposal I looked at the base floor of the high-rise building, which consists of a pillar arcade. Based on this arcade two grids, one primary and one secondary, arise and creates the conditions of the building both spatially and structurally. In the intersections of the two grids I’ve placed pillars, one larger and one smaller type, to define spatialities both outside and inside the building. The two different pillar types also help to define in which zone of the building you are located. The smaller pillars represent a more intimate zone and the larger ones the public zones. In the more intimate zone, two cores of service have been placed. Furthermore, no fixed walls are used but the rooms are defined by columns and three different wall types: a light wall, a flexible sliding wall and a movable fabric wall.

Since prehistoric time man has used wood to build their environment. The material’s availability combined with its good mechanical properties has often made it the material of choice. Like all materials exposed to natures degradative processes the properties of wood decreases over time. Rot, UV radiation and attacks by insects and pests damage wood if not protected. Since we want what we build to consist, optimizing our building materials durability is of great interest. Techniques and methods for increasing the endurance of wood have been developed in several different places and for a long time. Three reinvented methods to modify wood and its properties are heat treatment, acetylation and furfurylation. This work examines the durability problems that occur to wood used as façade material, and methods for increasing the durability are identified. By conducting a literature review three, in Sweden only small-scale established, methods of modifying wood are being examined. Most of the treatment methods increase the biological resistance in exchange for weakened mechanical properties. Modified wood often has similar characteristics as conventional pressure-treated wood, why a transition from environmentally hazardous pressure-treatment to wood modification would be an environmental benefit. In connection with the work the design of a single family home was made. By applying the results encountered in the work of wood treatments, we found that the most appropriate choice of façade material for the single family home is furfurylated wood. There is currently no large-scale commercial production of modified wood in Sweden. Since we have a good access to forests in Sweden, there is a strong tradition of timber construction and there are environmental benefits in reducing the use of pressure-treated wood, we see great potential in developing a Swedish production of modified wood.

Detta stadsdelshus ska rymma kommunanställda som arbetar med ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, funktionshinder, förskolor och fritidsverksamheter. Utöver kontoren finns även en restaurang med takterrass för allmänheten samt möjlighet att hålla egna kurser i öppna kontorsrum. Här finns också en presentationssal som kan hyras för fest, biovisning och uppträdanden samt en stor foajé för utställningar och workshops. Jag har valt en avlång tomt som ligger vid en bro nära Spånga station. Järnvägen utgör en effektiv barriär som delar upp Spånga och Tensta. Tre bilbroar länkar samman områdena och min tomt ligger vid mittenbron som enligt mig är den viktigaste kopplingen. En stor potential med tomten är det centrala läget mellan Spånga och Tensta samt de utmärkta förbindelserna med kollektivtrafik till övriga Stockholm. Platsen har både utmaningar och möjligheter då den har två olika sidor - en livlig mot bron och en lugnare mot skogen. Min ambition har varit att utnyttja de olika sidorna på bästa sätt där brosidan i sydväst blir publik för allmänheten och kontoren vetter mot skogssidan med morgonsol. Genom att använda bron och ta tillvara på höjdskillnaderna har jag skapat entréer i tre olika nivåer och terrasserat byggnaden mot sydväst för bästa solchanser på uteplatserna. Husets stomme är konstruerad av korslimmat trä och fasaden är även den i trä. Ett centralt trapphus visas upp som i ett skyltfönster och blir en naturlig plats för kommunanställda och medborgare att mötas. Huset har fått namnet Brofästet då själva bron med alla dess nivåer har varit central i mitt projekt. / My town hall is located in Spånga-Tensta in western Stockholm. It is built of cross-laminated timber and has a glass facade to welcome the visitors. The building will house municipal employees but citizens are also invited to meet here. There is a restaurant for everyone to visit, with a large outdoor space to enjoy a meal in the sun. The presentation hall can be used by everyone for either work or parties and there is a foyer to host workshops or art exhibitions. The construction site is located by a bridge nearby the commuter train station in Spånga. There are excellent communications to the rest of Stockholm and I found the various heights on the site very interesting. You can enter my building from three different levels. The public, more vivid side of the building is facing the bridge whilst on the backside, the offices have views over a forest.

Syster är ett kollektivboende och systerbyggnad till en befintlig, kulturminnesmärkt byggnation.   Systerbyggnaden består av två smala parallella volymer, förskjutna så att de i mötet skapar ett större rum. De privata lägenheterna finns i längorna och publika och gemensamma rum i mittenkärnan, som bryggar de två byggnadskropparna. Tre fasadprinciper. Lägenhetsfasadens yttersta lager består av glidande och svängbara träpaneler som skapar ett spel mellan visuell transparens och slutenhet. Gångens glasade fasadväggar växlar och skapar både interiöra och exteriöra rum. Det öppna rummets rumshöga glasfasad i byggnadens mittendel. Ursprungsbyggnadens glasgångar längs parken återkommer i mina korridorer som skapar närhet till naturen och gör att korridorerna tillför något istället för att enbart möjliggöra förflyttning. Skala och vinkel relaterar till ursprungsbyggnaden och i fasadens utformning återkommer dess trädetaljer. Ursprungsbyggnaden är sluten och vänder sig in mot parken, de gemensamma rummen oåtkomliga för andra än boende. Placeringen av entréerna och publika rummen ger i systerbyggnaden uttryck av ökad öppenhet. Förhållandet mellan bostadsdelens repetitiva cell, det publika öppna rummet och cirkulationens betydelse formar systerbyggnaden. De parallella men förskjutna lamellerna ger tydliga gränser mellan det privata och det publika. Den utsträckta byggnadskroppen innebär en många passager. Cirkulationen blir en del av den rumsliga upplevelsen. / Sister is a collective housing and a sister building to an existing, listed cultural monument. The sister building consists of two narrow parallel volumes, with apartments, staggered to create a larger common and public room in the meeting. There are three facade principles. The apartment façade consists of sliding wooden panels that create a play between visual transparency and a closed unit. The glazed facade walls of the corridors alternate and create both interior and exterior spaces. The open room's room-high glass facade in the middle part of the building. The glass corridors of the original building along the park reappear in my corridors, which create closeness to nature and make the corridors add something instead of only enabling movement. Scale and angle relate to the original building and in the façade's design, its wooden details reappear. The original building is perceived as closed while the sister building strives for more openness and the relationship between the residential part's repetitive cell, the public open space and the importance of circulation shapes the sister building. The elongated body of the building involves a lot of passages. The circulation becomes part of the spatial experience.

Byggnadsdelar av hållbara material är viktigt för att uppnå de miljömål som satts upp för Agenda 2030 samt för att skapa ett mer hållbart samhälle. För att bidra till detta analyserades och jämfördes olika uppbyggnader av bjälklag och innerväggar tillverkade av trä. Byggnadsdelarna ska uppnå de tekniska kraven som ställs och hur de olika skiljer sig i kostnad och CO2e-utsläpp vid olika spännvidder och laster. Bjälklagen och innerväggarnas olika materialskikt kontrollerades för att undersöka vilket skikt som bidrar med det högsta utsläppet, för att göra det möjligt att utveckla materialet i framtiden. En jämförelse utfördes för bjälklagen tillverkade av korslamminerat trä och betonghåldäckets kostnad och undersöka om användningen av träbjälklaget blir mer lönsamt.  Arbetet utgick ifrån fyra alternativa typer av bjälklag och två typer av bärande innerväggar till en skolbyggnad som Sweco ansåg intressanta att utvärdera. Utformningen på dessa bjälklag och väggar bestämdes i detalj genom val av materialskikt för att uppfylla de tekniska kraven och dimensionering av de bärande delarna i konstruktionerna. För bjälklagen dimensionerades stommen utifrån spännvidder mellan 4–12 meter och väggarna dimensionerades utifrån antagandet att skolbyggnaden bestod av fyra våningsplan. Efter att detaljutformningen bestämts beräknades materialvolymerna som sedan låg till grund för kostnadsberäkning och klimatpåverkan. Det fyra bjälklagstyperna var baserade på KL-trä, limträ, lättbalk och betonghåldäck som bärande konstruktion för skolbyggnaden medan de två väggtyperna konstruerades av KL-trä och reglar. Resultatet bidrar till att undersöka vilken stomme som är mest effektiv utifrån ett kostnads och klimatperspektiv samt ge ökad kunskap om trästommars egenskaper. Jämförelsen visar att bjälklagen tillverkade i trä är mer gynnsamt ur ett klimatperspektiv för alla träbjälklag medan kostnaden varierar beroende på vilket träbjälklag som kontrollerades. Genom att undersöka kostnaden utifrån ett framtidsperspektiv kan trästommar vara mer lönsamt. För bjälklagen var limträbalken fördelaktigast för kostnaden för alla spännvidder. KL-trät var dock mest gynnsam utifrån utsläppet för spännvidderna 4–8 meter medan lättbalken hade det högsta utsläppet. För innerväggarna var kostnaden högst för KL-trät men hade det lägsta utsläppet upp till tre våningar därefter hade regelstommen ett lägre utsläpp.  De slutsatser som kan dras utifrån arbetet är att trästommar är mer lönsamt ur ett hållbarhetsperspektiv dock har trä en relativt hög kostnad i dagsläget. Limträbjälklaget och regelväggen har en relativ låg kostnad i jämförelse med de andra och ett lågt utsläpp som skulle kunna användas för att bidra till de uppsatta klimatmålen. En minskad kostnad av trä skulle göra att respektive träbjälklag är mer lönsamma utifrån både kostnaden och klimatet i jämförelse med betong.

I Sverige står byggbranschen för en energianvändning som motsvarar omkring 40% av den totala energianvändningen. Av en byggnads energianvändning sker den största andelen under driftsfasen. För att förbättra byggnaders prestanda har fokus legat på att erhålla låga U-värden för klimatskalet, framför allt genom ökad isolering. Ett problem som finns är dock att byggnaders förväntade energiprestanda inte alltid stämmer överens med den uppmätta prestandan. En faktor som skulle kunna minska en byggnads energibehov är värmetrögheten. Vid framtagning av en byggnads förväntade energibehov ingår värmetrögheten i form av en tidskonstant, som beskriver byggnaders förmåga att klara av tillfälliga temperaturförändringar utomhus utan att inomhustemperaturen ändras avsevärt. Det har dock visat sig vara svår att bestämma värmetrögheten samt dess påverkan på energianvändningen. Allt eftersom nya tekniker utvecklas med nya typer av konstruktioner som frångår det traditionella är det av intresse att analysera hur en byggnads förväntade energibehov enligt de metoder som används idag stämmer överens med den uppmätta energianvändningen, samt om värmetrögheten kan vara en faktor som påverkar den uppmätta energianvändningen. Syftet med detta arbete har varit att analysera energianvändningen för byggnader med icke-traditionella väggstommar av massivträ, för att jämföra den förväntade energianvändningen mot den uppmätta med två av de metoder som finns idag. För att göra en jämförelse mellan teoretisk och uppmätt energianvändning har en fallstudie genomförts där två villor med samma typ av väggstommar har analyserats. Villornas förväntade energianvändning har tagits fram genom beräkningar samt simuleringsprogram. Att använda två olika tillvägagångssätt har givit möjlighet att jämföra olika verktyg för att bestämma en byggnads förväntade energianvändning. Resultatet från studien har som tidigare studier visat på en skillnad mellan förväntad och uppmätt energianvändning, där det visat sig vara en svårighet att applicera värmetrögheten i energiberäkningar med de metoder som används idag. För att bestämma värmetrögheten för olika dimensioner av det studerade väggelementet har ett experiment genomförts med syfte att mäta tidskonstanten. Experimentet har utförts i en klimatkammare där lådor med väggelementen som samtliga omslutande delar har testats. Resultatet har visat på att det faktiska värdet för tidskonstanten frångår de förväntade värden som tagits fram genom beräkningsmetoder, där värmetrögheten för det väggelement som utgör stommen för de studerade villorna är högre än vad som används i beräkningar idag. Detta har givit indikationer på att de metoder som används idag inte är tillräckligt anpassade för nya typer av väggstommar, vilket skulle kunna bidra till att det förväntade energibehovet inte stämmer överens med det faktiska. Studien har visat på en alternativ metod att bestämma värmetrögheten för ett väggelement, samt givit indikationer på att fler studier inom ämnet skulle behöva genomföras för att på ett bättre sätt koppla samt ta hänsyn till värmetrögheten i energiberäkningar. / The energy use in the construction industry's in Sweden corresponds to about 40% of the total energy consumption. The largest share of a building's energy use takes place during the operational phase. In order to improve the performance of buildings the focus has been on obtaining low U-values for the building envelope, primarily through increased insulation. However, there is a problem that the expected energy performance of buildings does not always correspond to the measured performance. A factor that could reduce a building's energy needs is thermal inertia. When producing a building's expected energy needs, the thermal inertia is included in the form of a time constant, which describes the ability of buildings to cope with temporary temperature changes outside without the indoor temperature changing significantly. However, it has proven to be difficult to determine thermal inertia and its impact on energy use. As new technologies are developed with new types of constructions that depart from the traditional, it is of interest to analyze how a building's expected energy needs according to the methods used today match the measured energy use, and whether thermal inertia can be a factor that affects the measured energy use. The purpose of this work has been to analyze the energy use of buildings with non-traditional solid wood wall frames, to compare the expected energy use against the measured, using two of the methods available today. The comparison between theoretical and measured energy use  has been done through a case study, where two villas with the same type of wall frames have been analysed. The villas' expected energy use has been developed through calculations and simulation programs. Using two different approaches has provided the opportunity to compare different tools to determine a building's expected energy use. The results of the study have, like previous studies, shown a difference between expected and measured energy use, where it has proven to be a difficulty to apply thermal inertia in energy calculations with the methods used today. In order to determine the thermal inertia for different dimensions of the studied wall element, an experiment has been carried out with the aim of measuring the time constant. The experiment has been carried out in a climate chamber where boxes with the wall elements as all enclosing parts have been tested. The result has shown that the actual value of the time constant deviates from the expected values obtained through calculation methods, where the thermal inertia of the wall element that forms the frame of the studied villas is higher than what is used in calculations today. The study has shown an alternative method for determining the thermal inertia of a wall element, as well as giving indications that more studies in the subject would need to be done in order to in a better way connect and take thermal inertia into account in energy calculations.

Nynäsobservatoriet är beläget på en höjd med utsikt över Alhagens våtmark, i närheten av Nynäshamns norra entré. Vägen till observatoriet är en promenad genom den tysta och rofyllda skogen upp till höjden. Denna tillgång till naturen och den storslagna utsikten mot såväl skog som våtmark har av avsikt att skapa förutsättningar för en byggnad med syfte att höja intresse och kunskap kring rymden såväl som miljön och vår naturliga omgivning. Den tänkta hybridbyggnaden ska agera som en hub för alla naturälskare, vandrare, studenter och alla som söker lugn och ro. Platsen är mindre påverkad av ljusföroreningar, vilket ger bättre förhållanden för stjärnobservation och demonstrerar vikten av att bevara mörka himlar för astronomiskforskning. / Nynäsobservatoriet is located on a hill overlooking the Alhagen wetland, near the northern entrance of Nynäshamn. The path to the observatory is a walk through the silent and tranquil forest up to the summit. This access to nature and the magnificent views of both the forest and wetland is intended to create conditions for a building with the purpose of raising interest and knowledge about space, as well as the environment and our natural surroundings. The intended hybrid building will act as a hub for all nature enthusiasts, hikers, students, and anyone seeking peace and tranquility. The location is less affected by light pollution, providing better conditions for stargazing and demonstrating the importance of preserving dark skies for astronomical research.

Åkergården är ett projekt som ämnar att stärka och fastställa identiteten av ett bostadsområde under utveckling genom att spegla dess omgivning. I tid med detta projektförslag håller det på att byggas bostäder för cirka 700 personer i Källberga, som är omgiven av skogar, åkermark, och ett mindre häststall. Visionen är att skapa “en stadsdel på landet”, varav Åkergården blir en utökning av detta område och erbjuder funktioner i linje med ett stadsliv på landet. Projektprogrammet inkluderar en medelstor veterinärklinik, djurbutik, ett mindre häststall som samarbetar med det som nu redan finns, hovslagare, kontorsutrymmen, och en djurvänlig cafe-lounge. Projektområdet är placerat på en för tillfället oanvänd åkermark, vilket tillåter användning som tar tillvara på den, som att utöka betesmark för hästar eller till och med andra djur. Åkergårdens form och estetik efterliknar häststallet som finns i närheten idag för att skapa en visuell dialog mellan dem. Användningen av betong möjliggör samarbete med en lokal producent för att skapa en starkare lokal sammanhållning, samtidigt som det har passande egenskaper för den typ av mark projektet ligger på. Åkergården siktar mot att göra “en stadsdel på landet” trovärdigt. / The Farm Shelter is a project attempting to strengthen and solidify the identity of an up and coming residential area by reflecting its surroundings. In time with the project proposal, housing for approximately 700 residents is being developed in Källberga, located close to forests, farmland, and a minor horse stables. The vision is to create “a city district in the countryside”, and thus The Farm Shelter serves as an extension of Källberga, contributing with services fit for the countryside city life. The project program fits an average scale veterinary clinic, pet shop, smaller horse stables synergizing with the pre-existing local one, a farrier, office spaces, and an animal-friendly lounge-cafe. The project site is located on currently unused farmland, enabling uses that take advantage of the soil, like providing additional pasture for horses or even other animals. The form of aesthetic of The Farm Shelter takes great inspiration from the local horse stables to enable visual association. The use of concrete supports the affiliation of a local producer nearby, further strengthening local bonds, as well as serves functional purposes considering the site conditions. The Farm Shelter aims to make “a city district in the countryside” believable.