Byggbranschen i sverige har ett mål att till 2045 uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser. I dagsläget såbyggs det vid större byggnationer mestadels med betongstomme, vilket har en hög koldioxidutsläpp vidnyproduktion. Detta medför att miljömålen inte kommer uppnås om inte andra alternativ tillbyggnadsmaterial börjar användas i större utsträckning. Det material som är bäst alternativ till betong iflerbostadshus är KL-trä tack vare dess hållfasthet förmåga jämfört med vanligt trä. Problemet medKL-trä är att det har en så pass mycket dyrare produktionskostnad, att det fortsätter väljas betongstommari flerbostadshus. Om byggbranschen skall ha någon chans att klara kraven som ställts för år 2045 mednoll nettoutsläpp av växthusgaser så måste kostnaden för KL-trä alltså dras ner, för att dess användningska påskyndas. Syftet med denna studie är att ta fram den exakta totalkostnads skillnaden mellan enprefabricerad betongstomme och en KL-trästomme, samtidigt som byggnadsarean och struktur påstommarna är så lika som möjligt. Målet var att bevisa hur långt KL-träet har kvar till att konkurrera medbetong i flerbostadshus ekonomiskt.För att göra jämförelsen så togs en referensbyggnad fram som redan var utförd i betong, som sedandimensioneras om till KL-trä för en rättvis jämförelse. Dimensioneringen skedde genom lastsummeringgjord förhand. Dessa laster används sedan i ett beräkningsprogram för varje konstruktionsdel i Calculatissom tar fram de dimensioner som krävs för att klara hållfasthets kraven. Med ny dimensioneradträstomme, togs två materiallistor fram för de olika stommarna och jämfördes i kalkylprogrammet Bidconför en få fram en totalkostnads differens. Denna studie har fokuserat på att jämföra kostnaderna förstomme materialen för en byggnad i KL-trä och en i prefab betong. Icke bärande väggar, takkonstruktionsamt husunderbyggnad tillhör inte stommen, och kommer därmed inte att jämföras.Studien gav ett resultat som visade att det är cirka 42% dyrare att bygga med en KL-trä stomme än enprefabricerad betongstomme i ett flerbostadshus. Mellanbjälklaget är den dyrare komponenten, medansexempelvis andra delar som balkong och bärande vägg ändå visar sig vara billigare. Enligt BBR måstesärskilda ljud och brandkrav uppfyllas i lägenhetshus. För att uppnå dessa så behöver det läggas tillljudisolering i de KL-element som är lägenhetsavskiljande och brandgipsskivor i hela stommen medKL-trä. Detta leder till att KL-trä stommen generellt får en större tjocklek jämfört med betongstommenoch även lite extra kostnader att ha i åtanke, även då det bärande materialet är mindre i KL-trä stommen.Detta leder då till att lägenheternas boarea i KL-trä byggnaden blir något mindre än i betong byggnaden.Slutsatsen är att KL-trä inte är ett ekonomiskt alternativ till prefab betong enligt Bidcons databaser närdenna studien genomförts och är 42% dyrare tack vare att mellanbjälklaget har så hög kostnad. / The construction industry in Sweden has a goal of achieving zero net emissions of greenhouse gases by2045. At present, larger constructions are mostly built with a concrete frame, which has a high carbondioxide emission during new production. This means that the environmental goals will not be achievedunless other alternative building materials are being used to a greater extent. The material that is the bestalternative to concrete in apartment buildings is cross laminated timber (CLT), due to its durabilitycompared to regular timber. The problem with CLT is that it has such a much more expensive productioncost, that concrete frames continue to be chosen in apartment buildings. If the construction industry is tohave any chance of meeting the requirements set for the year 2045 with zero net emissions of greenhousegases, the cost of CLT must therefore be reduced in order for its use to be accelerated. The purpose of thisstudy is to produce the exact total cost difference between a prefabricated concrete frame and a CLTframe, while at the same time the building area and structure of the frames are as similar as possible. Thegoal was to prove how far the CLT has financially, until it can compete with concrete in apartmentbuildings.To make the comparison, a reference building was developed out of concrete, which is laterredimensioned to CLT for a fair comparison. The dimensioning was done by summarizing all loads byhand. These loads were later used for every part in the frame, in the calculation program Calculatis to getthe dimensions required for the demands on durability. With a new dimensioned wooden frame, twomaterial lists were produced for the different frames and compared in the Bidcon calculation program toobtain a total cost difference. This study has focused on comparing the costs of frame materials for abuilding in CLTand one in prefabricated concrete. Non-load-bearing walls, roof construction and groundstructure do not belong in the frame, and will therefore not be in the comparison.The study gave a result that showed that it is about 42% more expensive to build with a CLT frame than aprefabricated concrete frame in a 7 storey apartment building. The floor is the more expensivecomponent, while for example other parts such as balconies and load-bearing walls still proved to becheaper. According to BBR, special noise and fire requirements must be met in apartment buildings. Toachieve these, some sound insulation needs to be added to the CLT elements that are apartment separatorsand fire plasterboards in the entire frame with CLT. This leads to the CLT frame generally having agreater thickness compared to the concrete frame and also a few extra costs to keep in mind, even whenthe load-bearing material is smaller in the CLT frame. This leads to the living space of the apartments inthe CLT building being slightly smaller than in the concrete building. The conclusion is that CLT is not aneconomical alternative to prefabricated concrete according to Bidcon's databases when this study wascarried out and is 42% more expensive due to the fact that the intermediate floor has such a high cost.

Belastningen vid tryck vinkelrätt mot fiberriktningen är ett problem vid höga träbyggnader med träregelstomme vid till exempel mötet mellan regel och syll. Ettmaterial som blivit alltmer populärt i Sverige är korslimmat trä, som benämns som KL-trä, där lameller korsvis limmas samman till en skiva. Experiment har tidigare utförts på materialet och det har visat att en bräda av KL-trä, som idag inte tillverkas, klarar ett högre stämpeltryck än en vanlig bräda av konstruktionsvirke, vilket skulle kunna vara en lösning på problemen vid tryck vinkelrätt fiberriktningen i höga träbyggnader. Syftet med detta examensarbete är att bestämma KL-träets karakteristiska tryckkraftskapacitet och tryckhållfasthet för två uppställningar av KL-trä där andelar vinkelräta och parallella lameller som belastas i tvärsnittet skiljer sig åt. Det undersöks också hur lasten fördelar sig på lamellerna som belastas parallellt med fiberriktningen och vinkelrätt mot fiberriktningen i en bräda av KL-trä samt att teoretiska beräkningar av tryckkraftskapaciteten utfördes i mitten och i änden på brädan. Examensarbetet omfattades av tre olika metoder där standarden SS-EN 408 för tryck vinkelrätt mot fiberriktningen användes för att bestämma tryckkraftskapacitet och tryckhållfasthet för de två uppställningarna av KL-trä genom materialtester i en hydraulisk press. Lastfördelningen mellan lamellerna i en KL-trä bräda undersöktes genom stämpeltrycktester i änden på brädan och återspeglar ett verkligt möte mellan regel och syll. En solid bräda av KL-trä, en bräda där de vinkelräta lamellerna sågats bort samt en bräda av konstruktionsvirke belastades för att undersöka differensen i stämpeltryck. Teoretiska beräkningar utfördes på KL-trä brädorna både i mitten och i änden genom att de olika lamellerna beräknades som enskilda brädor enligt Eurokod 5 samt EKS11 och därefter summerades alla lameller för KL-trä brädan. Resultaten visade att den uppställningen av KL-trä med störst andel lameller som belastades parallellt med fiberriktningen erhöll störst tryckkraftskapacitet och fick högst tryckhållfasthet. I brädan av KL-trä tog de lameller som belastades parallellt med fiberriktningen upp ungefär fyra femtedelar av lasten i tvärsnittet som belastades. De teoretiska beräkningarna som utfördes gav en lägre tryckkraftskapacitet än resultaten från de experimentella testerna. För materialtest 1 där lamellerna fördelade sig 58 % vinkelräta lameller och 42 % parallella lameller erhölls karakteristiska värden på 79,7 kN på tryckkraftskapacitet och 18,6 MPa på tryckhållfasthet. För materialtest 2 där lamellerna fördelade sig 42 % vinkelräta lameller och 58 % parallella lameller erhölls karakteristiska värden på 114,6 kN på tryckkraftskapacitet och 26,8 MPa på tryckhållfasthet. Belastningsfördelningen i KL-trä brädan visade att de parallellt belastade lamellerna tog upp en last motsvarande 80,8 % och de vinkelräta lamellerna tog upp en last motsvarande 19,2 %. De teoretiska beräkningarna utnyttjades till 57 % i jämförelse mot maxlasten från de experimentella testerna, både i mitten och på brädans ände. / Compression perpendicular to the grain is today a problem with tall wood buildings with timber-frame at, for example, the meeting between timber stud and the bottom rail. A material that has become increasingly popular in Sweden is cross-laminated timber, which is referred to as CLT, where lamellae are glued together crosswise to a board. Experiments have previously been performed on the material and it has shownthat a board made of CLT, which is not manufactured today, can withstand a higher pressure than an ordinary board made of structural timber, which could be a solution to the problems with compression perpendicular to the grain in tall wood buildings. The purpose of this thesis is to determine the CLTs characteristic compressive force capacity and compressive strength for two formations of CLT where proportions of perpendicular and parallel lamellae that are loaded in the cross section differ. It will also be investigated how loads are distributed on the lamellae which are loaded parallel to the grain and perpendicular to the grain in a board made of CLT and that theoretical calculations of the compressive force capacity were performed in the middle and at the end of the board. The thesis was comprised of three different methods where the standard SS-EN 408 for compression perpendicular to the grain was used to determine compressive forcecapacity and compressive strength for the two formations of CLT through material tests in a hydraulic press. The load distribution between the lamellae in a CLT-boardwas examined by compression tests at the end of the board and reflects a real meeting between a timber stud and the bottom rail. A solid board made of CLT, a board where the perpendicular lamellae were sawn off and a board made of structural timber were loaded to investigate the difference in compression. Theoretical calculations were performed on the CLT-boards both in the middle and at the end through calculating the different lamellae as individual boards according to Eurocode 5 and EKS11 and then all lamellae for the CLT-board were summed. The results showed that the arrangement of CLT with the largest proportion of lamellae parallel to the grain obtained the largest compressive force capacity and had the highest compressive strength. In the CLT-board, the parallel-loaded lamellae took up about four-fifths of the load in the cross-section that was loaded. The theoretical calculations performed gave a lower compressive force capacity than the results of the experimental tests. For material test 1 where the lamellae were distributed 58% perpendicular lamellaeand 42% parallel lamellae, characteristic values of 79.7 kN on compressive capacity and 18.6 MPa on compressive strength were obtained. For material test 2 where the lamellae were distributed 42% perpendicular lamellae and 58% parallel lamellae, characteristic values of 114.6 kN on compressive capacity and 26.8 MPa on compressive strength were obtained. The load distribution in the CLT-plank shown that the parallel-loaded lamellae took up a load corresponding to 80.8% and the perpendicular lamellae took up a load corresponding to 19.2%. The theoretical calculations were used to 57% in comparison with the maximum load from the experimental test, both in the middle and at the end of the board.

Environmental issues and the housing shortage is an ongoing debate among politicians. Wood is a building material that Sweden has plenty of and it is a material that, according to research, does not contribute to as much carbon dioxide emissions during production, compared to other construction materials such as concrete and steel. Therefore the demand for timber, in both facade claddings and external wall constructions, is increasing. In light of this, the purpose with this degree project is to study different fire protection methods for wood and compare it to untreated wood. Collecting the facts and information for this degree project at Mälardalens University, is done through literature studies, surveys, and two experiments conducted on two selected fire retardants. The experiments were conducted to test untreated, fire protection impregnated and wood with fire proof paint. One of the experiments tested the load-carrying capacity of the beams after being charred with a gas burner. The other experiment investigated the surface layer and measured the fire spread rate and both experiments tested the fire resistance. The experiments that were conducted concluded that out of the three different methods for facades and beams, fire protection impregnation was the best choice in all five chosen categories: load-carrying capacity, fire resistance, surfaces, environmental impact and health safety for workers. / Miljöfrågan och bostadsbristen är två pågående debatter bland politikerna. Ett byggmaterial som både är miljövänligt och lätt att bygga med är trä. Det är ett byggmaterial som Sverige har gott om och enligt forskning bidrar det inte med lika mycket koldioxidutsläpp vid produktionen jämfört med andra konstruktionsmaterial som betong och stål. Enligt äldre bygglagstiftningar var det enbart tillåtet att bygga hus med två våningar i trä. Det var godkänt att bygga hus med tre våningar om den nedersta våningen bestod utav sten och de två översta i trä. Den nya bygglagstiftningen har inga begränsningar på att använda trä i ytterväggar, oberoende av byggnadsklass så länge de uppfyller funktionskraven. Byggsektorn har varit medveten om att de fick bygga flervåningshus i trä men inte hur det skulle utföras och samtidigt uppfylla bygglagstiftningens krav. Resultatet av ändringarna i bygglagstiftningen, Boverkets byggregler, ökade efterfrågan och utbudet på brandskyddsmedel till trä. De vanligaste produkterna som finns ute för konsumenten är brandskyddsfärg och brandskyddsimpregnering. Trä kan genom brandskyddsimpregnering eller brandskyddsfärg få en brandteknisk klass enligt det europeiska systemet, EN 13501-1, upp mot B-s1,d0 som är högre än för obehandlat trä, Ds1, d0. Tekniskt sett går det att bygga Br1-byggnader med obehandlat trä, dock så krävs det ett antal åtgärder för att uppfylla Boverkets byggreglers funktionskrav, till exempel att installera automatiska släcksystem eller enbart ha trä på en begränsad del av fasaden. Med brandskyddsbehandling går det idag endast att uppnå brandteknisk ytskiktsklass B-s1,d0, vilket inte är tillräckligt enligt Boverkets byggregler som kräver lägst obrännbara fasadbeklädnader i ytskiktsklass A2-s1,d0 för att uppfylla allmänna råden. Fasadbeklädnader av trä, oavsett brandteknisk klass, kan testas med provmetoden SP FIRE 105 och därmed uppfylla föreskriftens krav på ytterväggskonstruktioner med avseende på brandspridning längs fasadytan. Syftet med arbetet är att jämföra olika brandskyddsmetoder av trä och undersöka vilken eller vilka som är bäst lämpad att använda i flervåningshus ur bland annat miljö-, arbetsmiljö- och brandsynpunkt. Detta uppnås genom en litteraturstudie som fokuserar på ämnet brandskyddsmetoder av trä och genom två försök genomfördes för att testa obehandlat, brandskyddsimpregnerat och brandskyddsmålat trä. Ett försök testade bärförmågan efter brandpåverkan, andra undersökte ytskikt, och båda försöken testade brandmotstånd. Bärförmågan testades genom att brandpåverkade reglar blev utsatta för en central punktlast i en Instron- maskin. Ytskikten prövades genom ett enklare försök baserad på testmetoden SP FIRE 105 på tre fasader. En obehandlad, en brandskyddsimpregnerad och en brandskyddsmålad. Mätningar och dokumentation gjordes med bland annat mätinstrument som plattermoelement och filmkamera. Båda typerna av brandskyddsmetoder kräver en kemisk framställning som varken är bra för naturen eller människan. Produktionen är automatiserad och därmed inte någon risk för någon människa. Den färdiga produkten är varken skadlig för miljön, människor eller djur, sålänge inte produkterna förtärs i större omfattning. Resultatet från undersökningen av de tre olika fasaderna visade att det brandskyddsimpregnerade virket klarade sig bäst i alla fem kategorier: bärförmåga, brandmotstånd, ytskikt, miljöpåverkan och arbetsmiljö. Slutsatsen är av det två typer av brandsskyddsmedel för trä som testades, är brandskyddsimpregnering den mest lönsammaste alla fem kategorier. Produkten är lätthanterad, avger inga farliga gaser och är i snitt inte dyrare än det obehandlade materialet. Dock är det viktigt att tänka på brandskyddsarbete och inte släppa på säkerheten för att konstruktionen byggs med brandskyddsimpregnerat trä.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. I och med att utsläppen från energianvändningen i användningsskedet av en byggnad minskar behöver fokus flyttas till bland annat byggskedet. I byggskedet står den bärande stommen för en betydande del av en byggnads klimat- och miljöpåverkan. Inom Lokalförvaltningen i Göteborgs innovationsprojekt Hoppet syftar examensarbetet till att utreda olika träkonstruktioners klimatpåverkan och miljöprestanda. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är bärande ytterväggar med bärande element i LVL, konstruktionsvirke, lättviktsregel och KL-trä. För bjälklag kommer konstruktioner med bärande element av LVL och lättviktsbalk att analyseras. Metoden som används för att utreda träkonstruktionernas miljöprestanda är livscykelanalys. Livscykelanalysen genomförs på tvärsnitt av de olika träkonstruktionerna som är framtagna i dialog med leverantörer av träteknikerna, för att uppfylla den funktionella enheten i analysen. Resultatet av livscykelanalysen indikerar att för bärande ytterväggar har tvärsnittet med KL-trä lägst miljöpåverkan i flest kategorier. Tvärsnittet med KL-trä har även lägst klimatpåverkan. För bjälklag har tvärsnittet med lättviktsbalk lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. Resultatet tyder även på att det framförallt är isolering och gips som står för majoriteten av tvärsnittens miljöpåverkan i samtliga miljöpåverkanskategorier. Efter en känslighetsanalys av tvärsnitten blir det även tydligt att om miljöpåverkan från isolering minskas, förändras fördelningen av resultatet i de olika miljöpåverkanskategorierna. Det vill säga andra träbyggnadstekniker får lägst respektive högst påverkan än vid tidigare jämförelse. Slutsatsen i arbetet blev i enlighet med resultatet att tvärsnittet med KL-trä har lägst klimatpåverkan och även lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier för bärande ytterväggar. För bjälklag är klimatpåverkan från LVL och lättviktsbalk mycket lika, lättviktsbalken har däremot lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från ett tvärsnitt är det däremot framförallt isolering och gips som bör uppmärksammas. De livscykelstadie som bidrar till störst miljöpåverkan är produktionen av material, därefter bidrar användningsskedet i form av utbyte av material till stor miljöpåverkan. / In Sweden, the building sector is responsible for approximately one-fifth of the emissions contributing to climate change. Emissions from the use-stage have decreased the last 30 years and therefore the importance of reducing the emissions from the product and construction stage increases. The structural elements in a building contribute with a significant part of the emissions from the product and construction stage.   Within the local administration of the City of Gothenburg’s innovation project “Hoppet” this thesis aims to investigate different wooden constructions impact on climate change and six other environmental impact categories. The wooden constructions that are included in the thesis are load-bearing walls with laminated veneer lumber (LVL), building timber, lightweight beam and cross-laminated wood (CLT). The investigated wooden constructions that are included for the floor construction are LVL and lightweight beam.   The method that is used to calculate climate- and environmental impacts is life cycle assessment(LCA). The LCA is performed on cross-sections of the different wooden constructions. The cross-sections have complied with the suppliers of each wood construction supplier to fit the functional unit.   The result of the LCA indicates that, for the load-bearing wall, the cross-section with CLT has the lowest environmental impact in most impact categories. The cross-section with CLT also has the lowest impact on climate change. For the floor construction, the cross-section with a lightweight beam has the lowest impact in most impact categories. Although the impact on climate change is very similar between the two cross-sections.   The result also indicates that it is mainly the insulation and gypsum that contributes with the majority of the environmental impact in all categories. After a sensitivity analysis, it is clear that the environmental impacts from the cross-sections vary depending on the environmental impact from insulation.

Fuktskador är ett problem som kan uppstå vid byggnation i trä om konstruktionen exponeras för nederbörd under byggtiden. Mätning av fuktkvoter i trä kan utföras med flera olika instrument och metoder. Syftet med arbetet är att studera fuktkvotsförändringar i korslimmade träelement som utsätts för långvarig nederbörd i laborationsmiljö. För att utveckla detta område har Linnéuniversitetet tillsammans med Saab utvecklat ett eget mätinstrument. Instrumentet mäter resistans i trä som jämförs med mätvärden från ett annat instrument vid namn Gigamodule. Det egenutvecklade sensorkortet är fortfarande under utveckling. Förutom i arbetets försöksuppställning testas instrumentet även i en byggnad i Växjö. För kontroll av mätresultat har fler metoder och instrument använts. Två modeller har använts som representerar detalj vid anslutning av väggelement-och mellanbjälklag. Båda modellerna har under lika lång tid varit nedsänkta i vattenbad. Försöksuppställningen har utförts mellan 19:e april och 18:e maj 2018. Mätningar och beräkningar har resulterat i jämförbara resultat. Skillnader i resultat utifrån träets fiberriktning har visats från flera instrument. KL-träelementen har uppvisat en god förmåga att trots höga fuktkvotsvärden torka ut och återgå mot normala värden under mätperioden. / Moisture related damage is an occurring problem in wood-based buildings if the material is exposed to rainfall during construction. Measurement of moisture content can be done with various instruments and methods. The purpose of the thesis is to study change in moisture content in cross-laminated-timber, with prolonged exposure to water in laboratory environment. To advance the field, the Linnaeus University has been developing a measurement instrument of their own in collaboration with the company Saab. The instrument measures electrical resistance in wood where the obtained values will be compared to similar measurements from a product named Gigamodule. The self-developed sensor card is still a product under development. In addition to the lab setting measurements the instrument was also installed in a local building in Växjö. To verify the result from the previously mentioned resistance measurers additional instruments and methods have been utilized. Two separate models have been used to represent the detail of the connection between the wall element and the joist. Both models have been submerged under water for an equal amount of time. The experimental setting took place between the 19th of April to the 18th of May 2018. The measurements and calculations have been resulting in values that can be the subject of internal evaluation. Difference in result based on the direction of the grain have been observed in several measurement methods. The CLT-elements demonstrated good drying properties despite periodically high moisture content and the wood indicate a return towards initial levels of moisture.

The risk of moistening wood material should be considered and avoided as varying moisture content in the air causes the wood to swell and shrink. Moisture content in the material has influence on its mechanical properties, which may lead to damage due to reduced strength of the material. Wood material should be stored in places where the external climate does not contribute to an increase in the moisture content of the element. An optimal storage location is where the moisture content of wood material decreases. The purpose of this study is to increase knowledge about how the moisture content in cross-laminated timber (CLT) changes under different storage conditions. To achieve the purpose and get a broad picture of how moisture varies within CLT element, a measurement method that could handle measurements at different depths in the element was chosen. Furthermore, the CLT elements were placed in several storage places that simulated storage conditions at the workplace, where the amount of moisture in the environment varied based on the diurnal variation. The study has shown that, over the entire measurement period, the CLT elements that were placed indoors had a reduction of moisture content by 4.5%. The elements that were placed in a tent hall showed a decreasing of moisture content by about 1.5%. The elements that were placed outdoors with weather protection had an increasing moisture ratio of about 3%. The elements that were placed outdoors without weather protection had been affected greatly by the external climate and during precipitation the moisture content increased even greater. According to the study, CLT should be stored indoors or in a tent hall where the external climate does not contribute to an increase in the element's moisture content compared with outdoor storage. Furthermore, the study showed that cracks in the CLT elements led to higher moisture contents in the material. For the elements that were placed outdoors without weather protection that the cracked element reached its saturation point during precipitation, while the element without cracks showed increase of moisture content by a certain percentage and this increase is much slower.

Syfte:  Produktionsvolymen av KL-trä har de senaste åren ökat i Sverige, vilket ligger till grund för ett ökat kunskapsbehov hos entreprenörer. Ett svenskt entreprenadföretag genomför våren 2021 sitt första projekt med KL-trästomme. Studiens mål är därför att identifiera nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter för ett entreprenadföretags första monteringsprocess i KL-trä. Genom det ska studien bidra till ökade kunskaper för framtida projekt i KL-trä. Metod: Studien är en fallstudie med litteraturstudier, intervjuer och observationer av ett referensprojekt. Litteraturstudier av befintlig forskning ger en förklaringsansats för erhållen empiri från intervjuer och observationer. Erhållen empiri analyseras tematiskt utifrån förklaringsansatsen och studiens frågeställningar. Resultat:  Studien visar främst på sju nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter vilka av studien anses relevanta att beakta vid en monteringsprocess i KL-trä. Dessa punkter är platstillverkade innerväggar, erfarenhetsåterföring, infästning, monteringsledare, personal, projektering och väderskydd. Konsekvenser:  Med hjälp av genomförd studie ska entreprenadföretag vilka genomför sina första totalentreprenader med KL-trästomme kunna ta lärdom från referensprojektets monteringsprocess. Studiens mål är att erhållna erfarenheter ska ge företag bättre förutsättningar inför framtida projekt i KL-trä. Vidare rekommenderas fler studier inom ämnet för ökade kunskaper för entreprenörer kring monteringsprocessen i KL-trä. Begränsningar:  Slutsatser och resultat rör främst totalentreprenörer vid byggnation av KL-trästomme liknande studiens referensprojekt. Eftersom studien endast rör ett referensprojekt med åtta respondenter anses resultatet inte generaliserbart. I syfte att åstadkomma ett generaliserbart resultat bör fler liknande studier i samarbete med andra företag genomföras. / Purpose:  Sweden’s production of cross laminated timber (CLT) has increased over the recent years which creates a demand of knowledge for contractors. A Swedish contactor implement their first project with a CLT-frame the spring of 2021. This study strives to identify key factors and improvements for a contractors first mounting process with CLT. Through this strives the study to contribute to increased knowledge for future projects with CLT. Method:  The study is a case-study with interviews and observations of a reference project. Document studies of existing science provides an explanatory approach for collected empirical data from interviews and observations. Collected empirical data is thematical analyzed based on the explanatory approach and the studies issues. Findings:  This study concludes mainly seven key factors and improvements who is considered relevant when implementing a mounting process with CLT. These findings are on-site manufactured indoor walls, experience feedback, fastener, mounting conductor, staff, design, and weather protection. Implications:  With this study, contractors who implement their first design and& build contracts with a CLT-frame could learn from the mounting process of the reference project. The aim of this study is that gained experiences provides contractors better prerequisites before future CLT-projects. Complementary studies regarding the subject are recommended for contractors increased knowledge of the mounting process with CLT. Limitations:  Conclusions and results from this study mainly concerns design and& build contractors mounting a CLT-frame similar with the reference project. Since the study solely concern one reference project with eight respondents, the result is not considered generalizable. To gain a generalizable result, more studies similar with this and in corporation with other companies could be done.

Korrslimmat trä (KL-trä) är ett byggnadsmaterial som har ökat i popularitet och användning markant inom byggbranschen de senaste åren. Vid dimensionering av trähus är en av de mest komplicerade delarna att dimensionera förbanden. I stommen utgör förbanden en viktig del eftersom de håller ihop byggnaden. Därför är det viktigt att konstruktörer kan utföra säkra och ekonomiska dimensioneringar. Det saknas idag tydliga och pedagogiska guider med dimensioneringsexempel, vilka konstruktörer kan utgå från vid dimensionering av förband i KL-träkonstruktioner. Genom att granska de mest aktuella KL-trähandböckerna, jämföra dem med varandra och plocka ut de bästa delarna från varje handbok, har en sådan guide tagits fram i detta arbete med kompletterande dimensioneringsexempel. Guiden är tänkt att verka som stöd vid dimensionering av förband i KL-träkonstruktioner och förhoppningarna är att den i framtiden kan verka som underlag för framtagandet av en handbok med samlingar av stödjande beräkningsexempel. / Cross-laminated timber (CLT) is a rather new construction material that has increased its popularity and usage significantly within the building industry in the past years. In timber buildings, the connections are one of the most challenging parts to design. Thus, there are high demands put on structural engineers to make a safe and economic design. Today structural engineers have no specific and clear guideline that they can use as help for design of connections in CLT-buildings. By reviewing the most common CLT-handbooks, comparing them with each other, and picking out the best parts from each of the handbooks, a new guideline for design of connections in CLT-structures was developed in this thesis with complementary design examples. The guidelines main purpose is to act as help for the structural engineer when designing connections in CLT-structures. It is indented that the guideline acts as basis for the development of a future CLT-handbook with a collection of supporting calculation examples.

Examensarbetet behandlar trä som byggnadsmaterial. I arbetet ingår en rapport med förklarande illustrationer samt framtagning av programhandlingar för ett bostadsprojekt. Byggbranschen står idag för en hög miljöbelastning där den största bidragande faktorn är materialproduktionen. Trots att trä är det enda koldioxidneutrala konstruktionsmaterialet byggs få flerbostadshus med trä som bärande stomme. Det råder brist på kunskap och erfarenhet inom träbyggnadsteknik av anledningen att en tidigare lagstiftning förbjöd byggnader över två våningar med trästomme. Studien har fördjupat sig i möjligheterna när det gäller lång spännvidd, konstruktionshöjd och arkitektonisk karaktär men även kraven för ljud och brand har styrt utformningen. Till en början förväntades trä ge upphov till en del begränsningar, främst gällande brand och akustik, men dessa kan till stor del lösas genom kompletteringar och noggrann projektering. Trä har många positiva egenskaper som hög hållfasthet, bra bärförmåga vid brand, bra värmeisoleringsförmåga samt att det ger ett bra inomhusklimat, vilket kan nyttjas i en byggnad. Fastigheten som valdes för projektet ligger i Rosenlundsparken på Södermalm i Stockholm. På platsen var det gynnsamt att bygga i trä på grund av bland annat dåliga markförhållanden. Studien har resulterat i en byggnad på 9 våningar, där den bärande stommen är helt utförd i trä. Stommen är uppbyggd av pelarbalksystem i entréplan och KL-trä på de resterande våningarna. Ett ribb-bjälklag har använts, som är en kombination av KL-trä och limträ. Resultatet visade att om tjocka bjälklag implementeras kan flerbostadshus med långa spännvidder uppföras, med en högre byggnadshöjd som följd. Långa spännvidder ger en frihet när det gäller att utforma planlösningar. Trä är ett flexibelt material vilket ger möjlighet till frihet i form. Träets naturliga karaktär ger en positiv effekt på människor och är estetiskt tilltalande. Byggnaden har böjda former vilket bidrar med kontrast till det befintliga stadsrummet. Fasaden är utförd i trä och även interiört är det synligt trä i stor utsträckning. / The thesis is about wood as a building material. The work contains a report with explanatory illustrations and a project planning document for a residential. The building sector has a big impact on the climate, where the biggest contribution is the manufacturing of materials. Wood is the only material that is carbon oxide neutral, but still a small amount of the high apartment buildings is constructed with a wooden frame. The reason behind this is that a former law prevented wooden buildings higher than two floors and therefore there is a lack of knowledge and experience regarding wooden building technique. Wood has many positive qualities, which can be of advantage in a building. Such as a good load bearing capacity during a fire, good strength, good thermal conductivity, and it provides a healthy internal climate. There are also limitations with wooden constructions regarding fire and sound, but this can often be solved with supplements and thorough planning. This study examined the possibilities regarding span, height, and architecture. Additionally, sound- and fire conditions had an impact on the design. The project resulted in a long free span in consequent of a thick slab and therefore the building height increases. The property that was chosen for the project is located to Rosenlundsparken at Södermalm in Stockholm. The condition of the ground was not optimal to build on, because it consists of clay. But an advantage with a wooden construction it that it is light, which reduces the land work. This study resulted in a 9-floor high building where the frame is completely in wood. The frame is constructed with a column and beam system in the entrance floor and CLT walls on the other floors. A ribbed slab was chosen, which is a combination of CLT and glulam. The result showed that if thick slabs are implemented, residential buildings with long free span can be built and with a higher building height as a consequence. A long free span gives freedom when making floor plans. Furthermore, the wood offers flexibility, which makes different shapes possible. The building has round shapes which makes a contrast to the existing cityscape. Moreover, the woods natural character has a positive effect on humans and is aesthetically appealing. Wood is used as a cladding to the extent possible both interior and exterior.

When going through relevant research, moisture safety guidelines and talking to builders, moisture experts and architects it is clear - and not surprising - that water and wood make no easy combination. The experiences from building with cross laminated timber (CLT) differ from building sites and there are good and bad examples building without weather protection. In this study the moisture influence on CLT is analyzed. CLT is a type of massive wood with glued lamellas, increasing usage worldwide as structural elements in buildings. The bulk of the work is performed in the hygrothermal calculation tool WUFI(™). Focus is on the wetting process and the evaluation of mould risk from rain loads during production in Nordic climates. Subsequent drying after built into walls and floors is also evaluated. A vast literature survey is performed in order to compare and select material data for modelling CLT. Following the simulation work, moisture content, mould growth and volumetric distortion are judged both with and without weather protection. Results are also compared to measurement data from field tests. It is found that short building times are crucial, some weather protection is required all year around and early planning and constructing for moisture safety are crucial. The benefits of prefabrication and short building times using CLT should be exploited. If there is a risk of rainfall exceeding 10-20 mm, arrangements to divert rain loads should be undertaken. If the expected rain loads are above 40 mm or if the building time exceeds 2 weeks, a roof cover will be required. At air humidities averaging 80% and yearly rain exceeding 1200 mm, a complete building cover is recommended. A controlled environment may be expensive, but it speeds up production and shortens drying time. / När man går igenom relevant forskning, riktlinjer för fuktsäkerhet och pratar med byggare, fuktexperter och arkitekter är det tydligt - och inte överraskande - att vatten och trä inte är någon enkel kombination. Erfarenheterna från att bygga med korslimmat trä (KL-trä) skiljer sig från byggarbetsplatser och det finns bra och dåliga exempel från byggande utan väderskydd. I denna studie analyseras fuktpåverkan på KL-trä. KL-trä är en typ av massivt trä med limmade lameller, som ökar i användningen över hela världen som strukturella element i byggnader. Huvuddelen av arbetet utförs i det hygrotermiska beräkningsverktyget WUFI (™). Fokus ligger på uppfuktning och utvärdering av mögelrisker från regnbelastning under produktion i nordiskt klimat. Efterföljande torkning efter inbyggnad i väggar och golv utvärderas också. En omfattande litteraturstudie utförs för att jämföra och välja materialdata för modellering av KL-trä. Efter simuleringsarbetet bedöms fuktinnehåll, mögeltillväxt och fuktrörelser både med och utan väderskydd. Resultaten jämförs också med mätdata från fältförsök. Det konstateras att korta byggtider är avgörande, någon form av väderskydd krävs året runt och tidig planering och konstruktion för fuktsäkerhet är avgörande. Fördelarna med prefabricering och korta byggtider med KL-trä bör utnyttjas. Om det finns risk för nederbörd över 10-20 mm bör åtgärder vidtas för att avleda regn. Om de förväntade regnbelastningarna är över 40 mm eller om byggtiden överstiger 2 veckor krävs ett regnskydd. Vid luftfuktigheter på i medeltal 80 % och årligt regn över 1200 mm rekommenderas ett väderskydd runt hela byggnaden. En kontrollerad miljö kan vara dyr, men det påskyndar produktionen och förkortar torkningstiden.