Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning. Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger. Detta medför att informanterna inte uppfattar vilka möjligheter som träning i hjärtsviktsgrupp ger. De faktorer som uppfattas som positiva med träning har att göra med att informanterna uppskattar träningen, att de känner samhörighet med andra i träningsgruppen och att de upplever en förbättrad hälsa. / Background: Research has shown that exercise improves the physical ability and improves the quality of life for people with heart failure. Despite this, many people with heart failure does not participate in group training. Aim: The purpose of this study was to describe what factors that people with heart failure, who do not participate in heart failure group, perceived as barriers and opportunities when they will take the decision to participate in training in heart failure group. Design: The study was a qualitative study with descriptive design and was done by semi-structured interviews with five informants. Results and conclusion: The results of this study, which were interpreted by the behavior change model, Health Action Process Approach (HAPA), showed that the informants perceive different barriers to training which are about priority, insecurity, mental illness, transportation problems and inadequate information. In some cases the informants choose home training instead of group training. The biggest barrier according to the results of this study was lack of information. In particular, informants lack of knowledge about exercise as a part of treatment for heart failure, NYHA II-III, and the effects of the training. This means that the informants do not perceive the opportunities that training in heart failure group can give. The factors that are perceived as positive with training have to do with informants appreciate the training, that they feel connected with others in the training group and that they experience a health improvement.

Bakgrund: Arbetsområdet valdes då det under mina VFUer varit stor skillnad i hur mycket läroboken används i kemi och idrott och hälsa. Det finns tidigare forskning som visar att läroböcker med god kvalitet kan gynna elevers lärande och underlätta för lärare. Syftet: Syftet är att få en bild av vilken nivå läroböcker i idrott och hälsa ligger på när det kommer till områden kring näringslära, fysiologi och träningsmetodik, för att se om de är av god kvalitet. Metod: En triangulerad metod användes som bestod av en kombination mellan kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ dokumentanalys.  Resultat: 29,6% av lärarna uppgav att eleverna hade kursbok och över en fjärdedel använde sig aldrig av skriftliga läromedel varken under lektioner eller för att planera undervisning. Bok1 hade 80% korrekta fakta, 10% förenklade fakta och 10% felaktiga fakta. Bok2 hade 74% korrekta fakta 14% förenklade fakta och 12% felaktiga fakta. Bok3 som var digital hade 80% korrekta fakta, 14% förenklade fakta och 6% felaktiga fakta.  Diskussion: Läroböckerna håller låg trovärdighet. Den representativa nivån är densamma som ämnesplanen men aldrig över och ibland lägre. Böckerna saknar olika perspektiv, det gör att meningsfullheten inte kommer upp på den nivå som den skulle kunna göra.

No description available.