Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter. Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder. En intervju genomfördes med en person på Skatteverket. Sedan skickades enkäter ut till olika intressentgrupper. Slutsatser: Vår studie antyder att revisorn spelar en viss roll för långivarna och Skatteverket, men revisorn verkar inte ha så stor betydelse för kunder och leverantörer. I utbytena med de små aktiebolagen utan revisor finns det andra faktorer som väger tyngre för leverantörer och kunder. Transaktionskostnaderna är därmed oförändrade i de små aktiebolagens utbyte med leverantörer och kunder. Däremot indikerar studien att transaktionskostnaden har ökat i utbytet mellan de små aktiebolagen och deras långivare. För små aktiebolag utan revisor verkar kostnaden för revision i stort sett försvunnit helt. Vår studie antyder att en del av revisorns funktioner har förstatligats. Revisorns funktion externaliserades från de små aktiebolagen men internaliserades av Skatteverket, som bland annat fått ökade befogenheter sedan revisionsplikten avskaffades.

Inledning: Genom åren har flertalet företagsskandaler uppdagats och revisionsbyråer har fått utstå kritik för att inte fel upptäckts eller misstänksamheter ifrågasatts. Nyligen presenterade EU ett revisionspaket innehållandes nya regler om oberoende, såsom byrårotation gällande företag av allmänt intresse. Fram till årsskiftet har FAR och Sveriges revisionsbyråer arbetat med att tolka de nya reglerna för att förbereda sig på förändringarna de kommer inbringa. Revisionens oberoende och kvalitet samt revisionsbyråernas långvariga relationer och arbetssätt står inför en oviss framtid. Syfte: Att undersöka vad auktoriserade revisorer tror om oberoende, revisionens kvalitet, långvariga relationer och revisionsbyråns arbetssätt i framtiden, efter införandet av nya oberoenderegler såsom byrårotation. Metod: För att ha möjlighet att fördjupa oss i ämnet har en kvalitativ metod använts för studien. Genom att intervjua verksamma auktoriserade revisorer som är medlemmar i FAR kunde studiens syfte uppnås. En abduktiv ansats har använts för att skapa en bred förståelse för studiens ämne. Slutsats: Studien visar att auktoriserade revisorer tror att nya oberoenderegler såsom byrårotation kommer att bidra till att nya ögon med jämna mellanrum kommer studera företags finansiella rapportering och ur det perspektivet bidra till ökad kvalitet. Däremot kan det ha en negativ inverkan på revisionens effektivitet. Inte heller kommer det påverka revisorns faktiska oberoende, men troligtvis ge ett ökat synbart oberoende. Affärsrelationer mellan revisionsbyrå och uppdragsgivande kund kommer att få ett slutdatum och byråns inställning till valet av kunder kan komma att ändras. Byrårotation kommer innebära ökat upphandlings- och offertarbete, därmed ökade transaktionskostnader för såväl revisionsbyrå som uppdragsgivande kund.

<p>Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.</p><p>Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige. Begreppet företagsobligation syftar till alla obligationer utställda av icke finansiella bolag och som dessutom är noterade i SEK. Obligationer som är utställda av svenska bolag men i en annan valuta än SEK omfattas alltså inte av studien. Vi avgränsar oss även bort ifrån makroekonomiska faktorer, då deras inverkan på företagsobligationsmarknaden redan är undersökt. Vidare bortser vi även ifrån eventuell konkurrens från alternativa finansierings- och investeringskällor samt internationella marknader.</p><p>Genomförande: Studien är genomförd med hjälp av nio intervjuer som tillsammans med annat material, litteratur och utredningar, har analyserats med hjälp av olika teorier då främst transaktionskostandsteori.</p><p>Resultat: Skälet till avsaknad av elektronisk automatiserad handel är informationsasymmetrier. För att en fungerande elektronisk auktionsmarknad skall kunna uppstå krävs en högre nivå av informationstransparens än vad som är rådande på dagens företagsobligationsmarknad. För att öka denna, och därigenom möjliggöra elektronisk auktionshandel, krävs bättre informationssystem och en ökad standardisering av instrumentet i sig.</p> / <p>Background: Saving in corporate bonds has traditionally been low in Sweden. Due to many years of budget deficits and a large national debt the Swedish bond market has been dominated by government bonds. Although lately some change can be seen, as the Swedish government have improved its finances the need for lending money has decreased. This in combination with falling levels of interest and a low real interest has rendered in a growing interest for corporate bonds. There are only a few studies of the Swedish corporate bond market and none of them discusses or questions the telephone based market structure of today in any depth.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why the Swedish corporate bond market has not evolved into a functioning electronic auction based marked such as the stock market and also research what might be needed for such a change to occur.</p><p>Delimitations: The study focuses on the Swedish corporate bond market. By corporate bond all bonds issued by non financial companies in SEK is meant. Bonds issued by Swedish companies but in other currencies then SEK is hence not included in this study. The delimitations also include macroeconomic factors since these effects already have been studied in earlier research. Finally this study also disregards any effects that competing sources of finance and channels of investment might have.</p><p>Method: The study is based on nine interviews that together with other material, literature and previous research has been analysed using mainly transaction cost theories.</p><p>Results: This study has found that the lack of change in the Swedish corporate bond market can be explained by information asymmetries. A functioning electronic corporate bond marked needs a higher level of transparency of information then is the case in Sweden today. To increase this, and hence open up for an electronic marketplace, a better and more accessible information system combined with a higher level of standardization of the instruments are needed.</p>

<p>Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.</p><p>Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi.</p><p>Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in. Även konkurrensen på marknaden och rådande konjunkturen är strategiska faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut. De kostnader som uppstår med outsourcing är olika typer av transaktionskostnader och dessa kostnader varierar från företag till företag. Andra förhållanden som påverkar ett outsourcingbeslut är möjlighet att bevara kunskap inom företaget, att kunna samla allt på ett ställe, att kunna bibehålla servicenivån och närhet samt viljan att värna om lokal förankring.</p>

<p>Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.</p><p>Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts. Avgränsningar för juridiska frågor kring skatt har gjorts.</p><p>Studien har genomförts med en kvantitativ ansats. Med hjälp av börsdata från de senaste 15 åren har 240 portföljer konstruerats med hjälp av fyra  contrarianstrategier: P/e-tals-, pris/substansvärde-, pris/utdelning- och prisförändringsstrategin. De tre första är nyckeltalsstrategier baserade på David Dremans investeringsfilosofi. Den fjärde strategin används tillsammans med en indexportfölj som jämförelsemått för att testa nyckeltalsstrategiernas överavkastningsmöjligheter.</p><p>Slutsatsen i studien är att Dremans nyckeltalsstrategier inte signifikant kan påvisas generera överavkastning gentemot jämförelseindex. Däremot är dessa bättre än ren prisförändringsstrategi. P/e-talsstrategin och pris/substansvärdesstrategin överavkastar signifikant gentemot prisförändringsstrategin. I studien påvisas även att contrarianstrategier med koppling till nyckeltal tenderar att prestera högre avkastning än index i perioder av nedgång och än i uppgångsperioder.</p>

<p>Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå.</p><p>Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå.</p><p>Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.</p>

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå. Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige. Begreppet företagsobligation syftar till alla obligationer utställda av icke finansiella bolag och som dessutom är noterade i SEK. Obligationer som är utställda av svenska bolag men i en annan valuta än SEK omfattas alltså inte av studien. Vi avgränsar oss även bort ifrån makroekonomiska faktorer, då deras inverkan på företagsobligationsmarknaden redan är undersökt. Vidare bortser vi även ifrån eventuell konkurrens från alternativa finansierings- och investeringskällor samt internationella marknader. Genomförande: Studien är genomförd med hjälp av nio intervjuer som tillsammans med annat material, litteratur och utredningar, har analyserats med hjälp av olika teorier då främst transaktionskostandsteori. Resultat: Skälet till avsaknad av elektronisk automatiserad handel är informationsasymmetrier. För att en fungerande elektronisk auktionsmarknad skall kunna uppstå krävs en högre nivå av informationstransparens än vad som är rådande på dagens företagsobligationsmarknad. För att öka denna, och därigenom möjliggöra elektronisk auktionshandel, krävs bättre informationssystem och en ökad standardisering av instrumentet i sig. / Background: Saving in corporate bonds has traditionally been low in Sweden. Due to many years of budget deficits and a large national debt the Swedish bond market has been dominated by government bonds. Although lately some change can be seen, as the Swedish government have improved its finances the need for lending money has decreased. This in combination with falling levels of interest and a low real interest has rendered in a growing interest for corporate bonds. There are only a few studies of the Swedish corporate bond market and none of them discusses or questions the telephone based market structure of today in any depth. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why the Swedish corporate bond market has not evolved into a functioning electronic auction based marked such as the stock market and also research what might be needed for such a change to occur. Delimitations: The study focuses on the Swedish corporate bond market. By corporate bond all bonds issued by non financial companies in SEK is meant. Bonds issued by Swedish companies but in other currencies then SEK is hence not included in this study. The delimitations also include macroeconomic factors since these effects already have been studied in earlier research. Finally this study also disregards any effects that competing sources of finance and channels of investment might have. Method: The study is based on nine interviews that together with other material, literature and previous research has been analysed using mainly transaction cost theories. Results: This study has found that the lack of change in the Swedish corporate bond market can be explained by information asymmetries. A functioning electronic corporate bond marked needs a higher level of transparency of information then is the case in Sweden today. To increase this, and hence open up for an electronic marketplace, a better and more accessible information system combined with a higher level of standardization of the instruments are needed.

Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller &amp; Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå. Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå. Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.

Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det? Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen. Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi. Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in. Även konkurrensen på marknaden och rådande konjunkturen är strategiska faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut. De kostnader som uppstår med outsourcing är olika typer av transaktionskostnader och dessa kostnader varierar från företag till företag. Andra förhållanden som påverkar ett outsourcingbeslut är möjlighet att bevara kunskap inom företaget, att kunna samla allt på ett ställe, att kunna bibehålla servicenivån och närhet samt viljan att värna om lokal förankring.