No description available.

La presente investigación cualitativa con enfoque etnográfico tuvo como objetivos: describir, analizar y comprender los cuidados culturales que brinda la madre al neonato en el caserío de Marayhuaca, Ferreñafe, 2014. La muestra fue no probabilística determinada por saturación, siendo los informantes nueve madres que tienen un neonato, que dieron a luz por parto domiciliario, son bilingües (hablan quechua y español). El escenario fue el hogar de cada madre. Las técnicas e instrumentos de recolección de datos fueron la observación participante, la entrevista etnográfica y el diario de campo. Se usó el análisis temático de Spradley (1980), principios de la ética personalista de Sgreccia (2007) y los criterios de rigor científico de Tello (2009). Como resultados se obtuvieron tres temas culturales: 1) Creencias y costumbres en la alimentación, higiene, vestimenta y descanso del neonato, 2) Tradiciones para cuidar/sanar los síndromes culturales y enfermedades comunes del neonato, y 3) Afecto y participación de la familia en el cuidado cultural del neonato. Se concluye que las madres mantienen prácticas populares en el cuidado al neonato para satisfacer sus necesidades básicas, usando la naturaleza de acuerdo a su bagaje cultural; brindan lactancia materna combinada con infusiones de Sauco, Cutiquero, Manzanilla, leche de vaca, no ofrecen el calostro a los neonatos porque creen que la primera leche es mala; como protección cósmica ante aire, mal de ojo, y susto, utilizan el cuy, azufre, periódico con timolina. El afecto y acompañamiento se brinda al sostener al neonato en su espalda con la chicta.

La presente investigación cualitativa con enfoque etnográfico tuvo como objetivos: caracterizar y analizar el cuidado transcultural de la enfermera serumista en las familias quechua hablantes Inkawasi –Perú, 2013. La base teórica se fundamentó con Leininger (2011), Bustamante (2004) y MINSA (2011, 2012). La muestra fue no probabilística, siendo los informantes 7 enfermeras serumistas que laboraron en los diferentes establecimientos de salud pertenecientes a la microred Inkawasi y 7 familias quechua hablantes. Las técnicas e instrumentos de recolección de datos fueron la observación participante, la entrevista etnográfica y el diario de campo. Se usó el análisis temático de Spradley (1980), los principios de la ética personalista de Sgreccia (2007) y los criterios de rigor científico de Tello (2009). Como resultados se obtuvieron tres temas culturales: 1) La sociabilidad y la solidaridad: bases para el cuidado transcultural, 2) Hacia un cuidado transcultural de enfermería: identificación de los cuidados culturales de la familia quechua hablante, y 3) Estrategias para mejorar el cuidado transcultural de enfermería en la familia quechua hablante. Finalmente se puede inferir que a pesar de la existencia limitantes como el idioma, pobreza extrema, distancias geográficas e idiosincrasia de la población para cuidar de su salud, la enfermera serumista se muestra virtuosa al ser amable, sencilla y creativa, siendo capaz de compartir con ellos momentos de recreación y camaradería. Sin embargo, existen cuidados que se pueden preservar, negociar y reestructurar, para ello se necesita utilizar estrategias como educación intercultural, seguimiento, visitas domiciliarias y alianzas estratégicas con entidades públicas y privadas.

La presente investigación cualitativa con enfoque etnográfico, tuvo como objetivos: describir, analizar y comprender el cuidado cultural de las familias inmigrantes de la comunidad de San Rafael. La base teórica-conceptual estuvo fundamentada por Waldow (2004, 2006, 2008), Leninger (2011), Muñoz (2006), Bustamante (2004) y Oliver (2010). Los sujetos de estudio fueron las familias del pueblo joven la otra banda de la comunidad de San Rafael del distrito de Zaña, siendo este el escenario. La muestra estuvo conformada por 8 familias, obtenida por saturación y redundancia. La recolección de datos fue mediante la observación, el diario de campo y la entrevista etnográfica. Se tuvo en consideración los criterios de rigor científico y los criterios de la ética personalista. Se usó el análisis temático de Spradley, obteniéndose los temas culturales: 1) Saberes tradicionales y uso de plantas medicinales para el cuidado cultural de la salud familiar; 2) Cuidado cultural en la planificación familiar y la atención del parto en el hogar; 3) La afectividad y la delimitación de roles en el cuidado cultural de la familia. Finalmente se puede inferir que la familia es el núcleo donde nacen los cuidados culturales, las prácticas y creencias mágico–religiosas sobre el sanar, cuidar y prevenir enfermedades, a través del uso de plantas medicinales, objetos artesanales y ciertos animales, aunque las familias migren a otras ciudades, mantienen su identidad cultural e incluso tratan de vivir en una comunidad delimitada para ellos. Por ello, desde pregrado se debe desarrollar la creatividad y sensibilidad para valorar la riqueza cultural de las familias, reforzar las costumbres saludables, negociar y reestructurar aquellos aspectos que pudieran dañar la salud.

Esta investigación cualitativa con enfoque etnográfico tuvo como objetivos: describir, analizar y comprender cómo fue el cuidado cultural para prevención primaria del cáncer de piel de los pobladores de Olmos, según la teoría transcultural. La muestra, determinada por la técnica de saturación y redundancia, fue no probabilística, siendo los informantes 13 pobladores del distrito de Olmos. Los datos se recolectaron en sus hogares a través de la observación participante, diario de campo y entrevista etnográfica, que fueron validados por juicio de expertos y prueba piloto. Durante la investigación se tuvo en cuenta los criterios de rigor científico y los principios de la bioética personalista. El procesamiento de los datos se realizó mediante el análisis semántico obteniéndose como tema principal: Insumos y usanzas del poblador para prevenir el cáncer de piel; como subtemas: beneficios de las enseñanzas del cuidado cultural para la prevención primaria del cáncer de piel; Calidad del cuidado de la piel y tiempo de exposición al sol. Se concluye que el cuidado cultural de los pobladores de Olmos para la prevención primaria del cáncer de piel constituye una manera de identificarse con respecto a otros grupos, estas prácticas abarcan costumbres, creencias, valores y cuidados que afectarán de manera directa a su salud y consiste principalmente en usanzas reflejadas en la vestimenta y el uso de insumos oriundos del lugar como la hoja de higuerilla, aloe vera y arcilla.

Bakgrund: I takt med den ökade migrationen ökar även kraven på hälso- och sjukvården. När individer med annan kulturell bakgrund uppsöker hälso- och sjukvård behöver den anpassas efter individen bakom kulturen vilket inte alltid sker på ett optimalt sätt när det saknas rätt kompetens hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av etniska minoriteter.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Artiklarna kommer från Finland, Iran, Irland, Japan, Kina, Norge, Singapore, Storbritannien, Sverige, USA, Taiwan, Turkiet och Österrike och är publicerade mellan år 2010 - 2020.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver en ökad kulturell kompetens för att utöva en jämställd omvårdnad oavsett vad patienten har för kulturell bakgrund. Analysen genererade tre olika teman, utmaningar i kommunikationen, bristen på kulturell kompetens samt kulturella skillnader skapar olika förväntningar på vårdmötet.Slutsats: Resultatet visar att kulturskillnader mellan sjuksköterskan och patienter från etniska minoriteter resulterar i ett komplext möte då resultatet tyder på att den kulturella kompetensen saknas eller kan utvecklas. Detta innebär att transkulturell utbildning inom professionen är nödvändig. De samlade resultaten tyder på att kunskap inom området påvisats bidra till sjuksköterskans professionella utveckling. Detta ökar chansen till att patienter från etniska minoriteter kan få en mer personcentrerad och kulturanpassad omvårdnad. / Background: In step with the increased migration, the demands on health care are also increasing. When people with other cultural backgrounds seek health care, the care needs to be adapted to the person behind the culture, which does not always happen in an optimal way when the nurse lacks the right skills.Aim: The aim is to shed light on registered nurse's experiences of caring for patients from ethnic minority groups.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles from the CINAHL, PsycInfo and PubMed databases. The articles come from Austria, China, Finland, Iran, Ireland, Japan, Norway, Singapore, Sweden, Turkey, UK and USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.Results: The results show that the registered nurse needs increased cultural competence to practice equal care, regardless of the patient's cultural background. The analysis generated four different main themes, challenges in communication, lack of cultural competence and cultural differences create different expectations of the care meeting.Conclusion: The results show that cultural differences between the registered nurse and patients from ethnic minorities result in a complex meeting as the evidence indicates that the cultural competence is lacking or can be developed. The overall results indicate that knowledge in the field has been shown to contribute to the nurse's professional development and that patients from ethnic minorities can receive more person-centered and culturally adapted nursing.

Syfte: Syftet med studien var att skapa djupare förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av mellanmänsklig kommunikation med patienter med annan kulturell bakgrund. Bakgrund: Kommunikation spelar en viktig roll i kulturen och är en stor del av relationen mellan individer. Kommmunikation är en grundbult i sjuksköterskans arbete och är av högsta vikt för att kunna erbjuda en patientcentrerad och säker vård. Transkulturell medvetenhet är essentiellt för god vård, speciellt som världen blir alltmer mångkulturell. Såväl sjukvårdsturism som utökade globala samarbeten inom Hälso- och sjukvården ökar kraven på kulturell kompetens bland sjuksköterskor. Indien är ett föregångarland inom sjukvårdsturism och människor från olika kulturell bakgrund reser dit för sjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor mellan 23 och 53 år från två indiska sjukhus. Sjuksköterskorna möter ofta patienter med olika kulturell bakgrund. En tematisk innehållsanalys utfördes på det insamlade materialet. Resultat: Två tematiska inriktningar framkom från materialet; ett tema med fokus på praktiska verktyg och tekniker för att arbeta med patienter med annan kulturell bakgrund och det andra temat handlar om att bibehålla vårdkvaliteten. Utökade språkkunskaper och kommunikationsverktyg skulle underlätta sjuksköterskans arbete. Kulturell medvetenhet leder till ett ökat självförtroende hos sjuksköterskan och hjälper denna förutse eventuella behov hos patienten. Slutsats: Transkulturell medvetenhet och kommunikationsverktyg bidrar till en säkrare och mer effektiv vård. Sjuksköterskeutbildningen behöver lägga mer fokus på kulturell mångfald inom hälso- och sjukvård. Mer forskning krävs inom detta område då vården globaliseras allt mer. / Aim: The aim of the study was to gain a deeper understanding of interpersonal communication as experienced by nurses working in culturally diverse hospitals in India. Background: Communication is an important part of culture and a base in any interpersonal relationship. Communication is a foundation in the nursing occupation in order to give patient centered care which is safe and effective. Transcultural awareness in nursing is an important factor in order to give good care, especially as the world is becoming more multicultural. Medical tourism along with the expanding network of global interactions in healthcare ads to the necessity of developing culturally competent nursing care. India in one of the forerunners in medical tourism and cares for patients from many different cultural backgrounds. Method: Semi-structured interviews were conducted on a sample of 12 nurses between the age of 23 and 53, working with diverse patients at two different hospitals in India. A thematic content analysis was performed. Results: The developed themes focus on specific tools and techniques for working with culturally diverse patients and how to sustain the quality of care in diverse hospital settings. Language resources and tool which aid in communication would alleviate the nurses work. Cultural knowledge helps the nurses gain confidence and foresee possible needs of the patient. Conclusion: Highlighting transcultural interpersonal communication techniques within nursing leads to a safer and more productive practice of nursing care. Nursing education needs to prioritize cultural diversity in health care. More research needs to be conducted on the subject of interpersonal communication in culturally diverse hospital settings since healthcare is a continuously growing globalized organization.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt under de senaste 20 åren vilket har gjort att mångkulturen har blivit mer märkbar. Det ökade antalet immigranter i Sverige resulterar i att det blivit vanligare att sjuksköterskor och patienter med olika kulturell bakgrund integrerar i vårdmöten. En god och välfungerande kommunikation är avgörande för att kunna etablera en god vård och omvårdnadsrelation mellan sjuksköterska och patient, vilket vidare är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en god och patientsäkervård. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att skapa en välfungerande kommunikation, tillhandahålla en patientsäker vård samt tillämpa mångkulturell omvårdnad i sitt yrkesutövande.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga studier med elva kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Personliga aspekter (kulturell kompetens, sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt och patientens förväntningar); Språkliga aspekter (språkliga barriärer och icke verbala språkbarriärer); Organisatoriska aspekter (utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist och tolktjänstbrist).Slutsats: Aspekterna som påverkar kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet mellan sjuksköterska och patient består av personliga aspekter, språkliga aspekter och organisatoriska aspekter. Lättillgängliga tolktjänster, mer tid till varje patient, kulturella utbildningar, sjuksköterskans kulturella kompetens, attityd och etiskt förhållningssätt kan bidra till att övervinna de kommunikationsbarriärer som kan uppstå i mångkulturella vårdmöten. / Background: Immigration has dramatically increased the last 20 years, which has made multiculturalism in Sweden more visible. This means that it is becoming more common that nurses and patients who have different cultural backgrounds meet in healthcare meetings. Good communication is crucial to establishing a good nurse-patient care relationship. Good communication is also important to be able to provide good and safe care to patients. It is part of the nurse's responsibility to build a well-functioning communication, to provide safe care and transcultural care within her professional practice.Purpose: The purpose of this literature review was to describe the aspects that affects communication between nurse and patient from a multicultural perspective.Method: The method chosen in this study is a literature review, which included fifteen scientific studies which studies focused on the selected subject of this literature review.Result: Findings in this literature review har emerge in three main themes including: Personal aspects (cultural competence, patient's expectations, nurse's attitude, and ethical approach). Linguistic aspects (language barriers and non-verbal language barriers). Organizational aspects (improving of cultural competence, lack of time and lack of interpreting services).Conclusion: Aspects that affect the communication within the multicultural care meeting between nurse and patient consist of personal aspects, linguistic aspects and organizational. Easily accessible interpreting services, more time for each patient, cultural training, nurse's cultural competence, attitude and ethical approach are important components for the nurse to be able to overcome the communication barriers that arise in the care meeting.

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det viktigt attuppmärksamma och möta patienten med hänsyn till olika aspekter, däribland kulturen. Detta innebär att höga krav ställs på sjuksköterskans förmåga att utöva transkulturell omvårdnad. En viktig aspekt för att uppnå god omvårdnad är en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hänsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vårdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metod: Genom en allmän litteraturöversikt har 11 artiklar granskats och sammanställts utifrån likheter och skillnader till fem stycken kategorier och fyra huvudkategorier. Resultat: Fyra huvudkategorier: Vårda den enskilde, Kulturspecifika behov och uttryck, Utmaningar i kommunikationen och Kunskap om kultur. Sjuksköterskorna identifierade olika aspekter som kunde skilja sig mellan kulturer och påverka omvårdnaden, såsom matkultur, religion, närståendes roll samt smärta och känslouttryck. Slutsats: I mötet med patienter med annan kulturell bakgrund upplevde sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter många utmaningar som i sin tur hade inverkan på omvårdnaden. Klinisk betydelse: Resultatet kan ge upphov till ökad kunskap samt väcka nyfikenhet hos läsaren. Ämnet i sig är högst relevant i nutid då hänsyn till individens kulturella bakgrund är en viktig del för att uppnå en holistisk bild, någonting som är en grundsten i dagens sjukvård. / Background: According to the competence description for nurses, it is important to draw attention to and face patients from different aspects, including culture. This means that high demands are placed on nurse's ability to practice transcultural nursing. An important aspect to achieve good nursing care is appropriate communication between nurse and patient.  If consideration of the patient's cultural needs and desires isn't taken, it could result in suffering for the patient. Purpose: To describe nurses and nursing students' experiencesin caring for patients with different cultural backgrounds than their own. Method: In a general literature review 11 articles has been examined and summarized from similarities and differences into five categories and four main categories. Results: Four main categories: Nurture the individual, Culturally specific needs and expressions, Challenges in communication and Cultural knowledge. Nurses identified various aspects that could differ between cultures and affect care, such as food culture, religion, families, as well as pain and emotional expressions. Conclusion: In the encounter with patients with different cultural backgrounds, nurses and nursing students experienced many challenges which had an effect on the nursing care. Clinical significance: The results may lead to increased knowledge as well as to arise the readers’ curiosity. The topic itself is very relevant today because of the account of the individual's cultural background is an important part of achieving a holistic picture, and this is something that is a cornerstone of today's healthcare.

This project investigates non-cisgender people’s use of media from outside of their own cultural location in processes of gender identity formation. I explored questions of which transcultural texts were important to non-cisgender audiences, what they thought about gender representation in media that originated both within and outside of their own cultural sphere, and how these representations mattered to them as they negotiated their own gender variant identities, through a case study along the U.S.-Japan axis of media exchange. I conducted in-depth, semi-structured interviews with 44 participants, 21 from the U.S. and 23 from Japan, between June and September of 2022. Both U.S. and Japanese informants said that transcultural media played an important role in their discovery, understanding, and ongoing negotiation of their gender identities, but their interpretations of the same texts diverged significantly. While U.S. informants praised Japanese media for its transgressive representations of gender fluidity, Japanese informants called Japanese media stereotypical and regressive, and actively avoided media from their own local context. My findings point to the ongoing influence of global power dynamics in which the U.S. is positioned at the “forefront” of global discourses on gender and equality, and also to the significant role of the Internet and streaming media in processes of gender globalization. I utilize the concept of imaginative resources—images and ideas, transmitted through media, that audiences use to (re)imagine themselves and the world around them—to help explain informants’ negotiation of gender in an increasingly globalized and mediatized world. Drawing from hybridity theory, I argue that transcultural media helps audiences access imaginative resources by means of—not in spite of—the cultural distance between production and reception. Cultural distance enables greater polysemy and invites audiences to perform alternative readings of media texts, creating imaginative resources that they can deploy to trouble existing hegemonies. / Media & Communication