Uppsatsen utgör en explorativ studie av ämnet romhackning, en översättningsrelaterad verksamhet innefattande den av entusiaster utförda översättningen av tv-spel. Studiens tre syften är att kartlägga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översättningar som tillkommit. Studien undersöker också om transkreation, en friare form av översättning vanlig inom tv-spelsöversättning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder används: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversättningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhållandevis utbrett för att år 2010, då studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning. Svenska romhackares arbetsmetoder befinns likna de som används av romhackare i andra länder, och visar sig i flera avseenden påminna om de arbetsmetoder som används av professionella spellokaliserare. Översättningarna som producerats har uteslutande haft engelska som källspråk, även om spel med japanska förlagor också förekommit. Översättningarna förefaller i många fall ha uppvisat en omfattande källspråksinriktning och i vissa fall innehålla språkliga misstag som negativt inverkar på spelarens förståelse av skeenden och uppgifter i spelvärlden. Transkreation tycks ej ha förekommit bland svenska romhackare, troligtvis på grund av att många av dessa betraktat en översättnings kvalitet som ”god” om den hållit sig förhållandevis nära källspråket. Det visar sig dock inte vara möjligt att uttala sig om huruvida romhackningsfenomenet 2010 permanent upphört att förekomma i Sverige.

This thesis explores the importance of transcreation in the translation of marketing slogans and how experience is pivotal when translating. The overall aim is to offer an insight into how professional and non-professional translators tackle translation problems in the form of rhetorical devices common to marketing language. The thesis analyses translation strategies and text functions in translations collected from participants with varying backgrounds in translation and show that participants with more experience and/or education in translation take more creative freedom in transferring the source slogans’ messages and functions. The study furthermore conducted a questionnaire with a small test group to gauge the target audience response to the collected translations. The result indicates a preference for transcreated translations over literal translations, highlighting the importance of audience awareness when translating slogans. Overall, the thesis provides insight into transcreative translation’s relevance and highlights the complexity of translation. / Denna uppsats undersöker vikten av transkreation i översättningen av reklamslogans, samt hur erfarenhet är avgörande vid översättning. Det övergripande målet är att ge en inblick i hur professionella och icke-professionella översättare hanterar översättningsproblem i form av retoriska medel som är vanligt förekommande i marknadsföringsspråk. Uppsatsen analyserar översättningsstrategier och textfunktion i översättningar som har samlats in från deltagare med olika bakgrund inom översättning och visar att deltagarna med mer erfarenhet och/eller utbildning inom översättning tar sig större kreativ frihet när de överför källsloganernas budskap och funktioner. I studien genomfördes dessutom en enkät med en liten testgrupp för att mäta målpublikens reaktion på de insamlade översättningarna. Resultatet visar att de föredrar transkreativa översättningar framför direktöversättningar, vilket understryker vikten av att vara medveten om målgruppen när man översätter slogans. Sammantaget ger avhandlingen en inblick i den transkreativa översättningens relevans samtidigt som den belyser verksamhetens komplexitet.