Bakgrund: Personer som sökt asyl i Sverige ökar drastiskt. Sannolikheten att möta personer med annan kulturell bakgrund inom hälso- och sjukvård ökar i och med detta. Vårdpersonalen möts utav en stor variation på kulturer. Personer med annan kulturell bakgrund kan ha olika förväntningar och krav från hälso- och sjukvården. Vårdpersonalen stöter då på kulturella skillnader och kommunikationsproblem. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med annan kulturell bakgrund. Metod: En litteraturstudie bestående utav åtta kvalitativa studier där resultatet sammanställts med hjälp av Fribergs metod. Resultat: Vid analys bildades fyra huvudkategorier och elva underkategorier; Vårdpersonals kunskaper och insikter, Vårdpersonals svårigheter och frustrationer, Vårdpersonals uppfattning om kulturskillnader som begränsar, Vårdpersonals strategier för att hantera svårigheter. Konklusion: Vårdpersonalen måste vara medvetna om kulturella skillnader som kan påverka vården, samt samtala med personen med annan kulturell bakgrund för att kunna ge god vård och vara flexibla i vårdutförandet. Med ökad kulturkunskap för vårdpersonalen ökade även deras förståelse till andra kulturer. Vårdpersonalen måste själva aktivt söka kulturkunskap för att på ett bättre sätt kunna vårda personer med annan kulturell bakgrund samt att det från arbetsgivarens sida möjliggörs att de kan utbilda sig i kulturkompetens och därmed öka personcentreringen.

Bakgrund Kvinnlig könsstympning innebär ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av flickans eller kvinnans genitalier avlägsnas. Sedvänjan som är 3000 år gammal definieras av både FN och WHO som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Detta till trots beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts. Då invandring till västvärlden sker från länder där sedvänjan praktiseras kommer förutnämnda i kontakt med vården. Detta innebär ett möte mellan sjuksköterskan och den drabbade flickan eller kvinnan som är oundvikligt. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med kvinnor som blivit könsstympade eller riskerar att utsättas. Metod Metoden för denna studie var allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes, granskades kritiskt och sammanställdes därefter i en bedömningsmall. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet tyder på att de huvudsakliga problemen som uppstod vid mötet med kvinnor som är könsstympade var olika slags brister. Dessa visade sig i form av otillräcklig kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal vad gäller kvinnlig könsstympning, varken adekvat utbildning eller stöd för att möjliggöra ett förebyggande arbete fanns att tillgå. Slutsats Det som framkom av studiens resultat var att faktorer som påverkar sjuksköterskans möte med flickor och kvinnor som könsstympats grundades i kunskapsbrist. Det gällde såväl kliniskt som psykiskt där symptom som kunde härledas till utförandet kunde manifesteras med stor variation. Avsaknad av kunskap gällande hur vårdpersonal skulle utbildas eller få stöd i att arbeta förebyggande med hjälp av bland annat transkulturella vårdmodeller.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till beskrivning och utveckling av transkulturellt familjearbete. Sex familjebehandlare inom socialtjänstens öppenvård intervjuades med fokus på betydelsen av deras etnicitet/kultur i möte med familjer samt likheter/skillnader i arbetssätt i att möta svenska respektive invandrade familjer. Utskrifterna av intervjuerna analyserades med kvalitativ metod. Resultatet visar på att behandlarens etnicitet/kultur har betydelse men att också socioekonomisk klass har betydelse. I studien framgår att det finns både skillnader och likheter i arbetssätet med invandrade respektive svenska familjer. De tydligaste skillnader som framkommer i arbetssätet i att möta invandrade respektive svenska familjer beskrivs i kategorierna: att informera, att möta andra värderingar och att inte veta. Likheter beskrivs i kategorierna: att se det allmänmänskliga, att skapa relation och att se resurser.  I resultatet beskrivs också vad som är viktigt för en nyanställd i invandrartäta områden att tänka på samt vad familjebehandlare menar att transkulturellt arbete betyder för dem. / The overall aim of this study is to contribute to the description and development of cross-cultural family work. Six family therapists in social services outpatient were interviewed with a focus on the importance of their own ethnicity/culture in the meeting with the families and the similarities/differences in working approach with the Swedish and immigrant families. Interviews were analyzed using qualitative method The results shows that the therapist’s ethnicity/culture are important but socio-economic classis important too. My stud shows that there are both differences and similarities in working approach with immigrant families and Swedish families. The clearest differences that emerge in working approach with immigrants are described in the categories: to inform, to meet, different values and not knowing. Similarities are described in the categories: to see the universally human, to create relationships and to ensure resources, The result also describes what is important for a new employee to think about in an areawhere many immigrants live and what cross-culture work means to family therapists.

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.

Through a case-study of the project Kingorama by Hamid Rachmanian, this essay examines how the Iranian epic Shahnameh by Abol Qasem Ferdowsi is manifested outside Iran today and how it can be viewed as a cultural memory in motion. Questions concerning Iranian identity and the transcultural movement of memory are explored through a theoretical framework consisting of Astrid Erll’s “travelling memory” and of history as something which can be ‘used’ or ‘constructed’ through remediation and performativity. The essay also applies a methodological framework within which Iranian identity is understood through five historical dimensions, from pre-islamic Iran to modern Iran. The results of the study show that the Kingorama-project embraces a multilayered understanding of Iranian identity and that it mediates a shift where Shahnameh is not seen foremost as a national epic, but as being of universal importance.