Det är känt sen tidigare att det finns brister inom matematikterminologi på svenskt teckenspråk. Samtidigt har det noterats att många döva elever inte lyckats nå de nationella målen i matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematikterminologin på svenskt teckenspråk samt behovet av att utveckla den. En del av syftet också att få en förståelse av vilken betydelse det har för matematikundervisningen för döva elever. Vidare gjordes den här studien utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en avgränsad teckenkartläggning inom matematik och tre intervjuer med hörande teckenspråkiga matematiklärare som undervisar döva elever på gymnasiet och högstadiet. Här används begrepp som mediering, multimodalitet och transspråkande utifrån det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Resultatet visar tydligt att lärarna upplever att många tecken saknas inom matematik och det finns ett stort behov av att utveckla matematikterminologin på svenskt teckenspråk. Detta har en viss betydelse för döva elevers språk- och begreppsutveckling inom matematik enligt lärarna. Dessutom lyfts det fram att det även finns ett behov av att utveckla läromedel och andra material på teckenspråk inom matematik. Slutligen menar lärarna att det finns andra faktorer som påverkar elevers utveckling. Svaga språkkunskaper eller sen språkutveckling ses som några förklaringar till döva elevers låga matematikprestationer.