Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004). Med utgångspunkt i dessa teorier så harvi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse av hur krishanteraren kan vara en hjälp förindividen att bearbeta den traumatiska krisen, samt hur vi kan se att funktionen krishanterare är ettbehov i ett individualistiskt Sverige. Vi kom fram till att krishanteraren genom att förmedla enmedmänsklig närvaro, hjälper och stöttar individen genom krisen. Vi tolkar det som attkrishanteraren i det individualistiska Sverige har ett behov att fylla, av krishanterare i och med attmänniskor idag är ovana vid att hantera kriser och de sociala banden är svagare.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

Karlsson, E & Liljesson, M. Kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor världen över. I Sverige diagnostiserades 7570 kvinnor med bröstcancer år 2020. Bröstcancern upptäcks vanligtvis av kvinnan själv eller genom mammografi. Diagnostiken består av trippeldiagnostik, som kan fastställa diagnosen. Den generella behandlingen av bröstcancer är cytostatika, kirurgiskt ingrepp och/eller strålning. Att genomgå en behandling är fysiskt, psykiskt och socialt utmanande. Att diagnostiseras med en sjukdom kan innefatta en kris eftersom det utgör ett hot mot individens existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa biologiska kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts med inriktning mot omvårdnad. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed där 15 kvalitativa artiklar påträffades. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes enligt SBU:s (2014) mall. En analys av artiklarna har utformats enligt Friberg (2017). Resultat: Att få en bröstcancerdiagnos upplevs av majoriteten av kvinnorna som en chock och livet förändrades. Kvinnorna uttryckte olika existentiella tankar och känslor som gav påverkan på det fysiska, psykiska och sociala. Resultatet identifierade följande kategorier känslomässiga reaktioner, tankar kring döden, socialt stöd, religionens betydelse kopplat till diagnosen och förlust av identitet. Konklusion; Att få en bröstcancerdiagnos upplevdes av majoriteten av kvinnorna som en chock medan tankar och känslor utspelade sig olika för varje individ. Genom kvinnornas upplevelse kan krisreaktionens två första faser identifieras, vilket gör att sjuksköterskan behöver vara medveten och kunnig om krisreaktionens olika faser för att kunna utföra en god omvårdnad. / Karlsson, E & Liljesson, M. Women's experience of being diagnosed with breast cancer. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.  Background: Breast cancer is the most common form of cancer worldwide among women. In 2020, 7570 women were diagnosed with breast cancer. Breast cancer is usually detected by the woman herself or by mammography. By preforming a triple diagnosis, the diagnosis will establish. The general treatment of breast cancer is chemotherapy, surgery, and radiation. Undergoing treatment is physically, psychological, and socially challenging. Being diagnosed with a disease can create a crisis as the disease poses a threat to the individual's existence. Aim: The purpose of the literature review is to illustrate biological women's experience of being diagnosed with breast cancer. Method: A qualitative literature review has been conducted with a focus on nursing. Literature searches have been performed in the databases Cinahl and PubMed, where 15 qualitative articles were found. Qualitative review of the articles was performed following SBU:s (2014) template. An analysis of the articles has been designed according to Friberg (2017). Results: Getting a breast cancer diagnosis is perceived by most women as a shock and their lives changed. The women expressed various existential thoughts and feelings that gave physically, psychological, and socially impact. The result identified following categories emotional reactions, thoughts about death, social support, the religious meaning connected to the diagnosis and loss of identity. Conclusion: The women's experience of receiving the diagnosis for breast cancer was experienced by the majority as a shock, while thoughts and feelings unfolded differently for each individual. Through the women´s experience, the first two phases of crisis can be identified. Which means that the nurses need to be aware and knowledgeable about the different phases of the crisis to be able to perform good nursing.