Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparande verkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheten i svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolka som att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder vars förvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göra detta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad av sofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningen kategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter. Därefter gjordes statistiska tester för att se om prestationen skiljde sig åt mellan grupperna. Tre olika mått på prestation användes för att få en mer nyanserad bild av prestationen. De är den vanliga avkastningen, Treynorkvoten och Modigliani-Modigliani. Om marknaden vore starkt effektiv borde inte de valda variablerna ha någon inverkan på förvaltarens prestation. Med andra ord bör de utförda testen inte visa någon statistisk signifikant skillnad. Resultaten visar att marknaden är delvis effektiv, men att den i vissa avseenden inte är det. Gällande det geografiska avståndet och storleksskillnaden var resultaten tydliga, att marknaden inte varit effektiv ur de aspekterna. Även resultaten angående persistensen visade på signifikanta resultat att förvaltare har presterat bättre än valt jämförelseindex under vissa perioder. Det som motsäger detta, och som konfirmerar den effektiva marknaden, är resultaten från marknadens sofistikering som inte påvisar någon signifikant skillnad mellan grupperna. Syftet med denna uppsats var att se om det finns incitament för att spara i och att förvalta aktiva fonder. Då resultaten visar att marknaden inte har varit fullt effektiv i alla avseenden finns det incitament för aktiv fondförvaltning.

<p>Uppsatsens syfte är att studera om chansen till högre avkastning i Sverigefonder är värd den högre risken som Sverigefonder har i förhållande till globalfonder. Metoden för detta förhållande bygger på beräkningar av Sharpe- och Treynorkvot, vilka visar förhållandet mellan avkastning och risk. Studien behandlar fonder inom kategorierna Sverigefonder och globalfonder som är utdelande och har ett samlat fondkapital på 1000 miljoner SEK eller mer. Fondernas avkastning och risk är studerade under perioden april 2003 till april 2006. Renodlade PPM- fonder och pensionsfonder har uteslutits ur studien.</p><p>Fondernas avkastning, betavärden och standardavvikelse har beräknats och ställts i relation till den svenska marknadens indexutveckling.</p><p>Den teoretiska basen för denna studie återfinns i Markowitz portföljteori, vilken behandlar vikten av diversifiering.</p><p>Resultatet av studien visar att Sverigefonderna under den studerade perioden har haft högre Sharpe- och Treynorkvot än globalfonderna.</p><p>Slutsatsen som kan dras av studien är att under den studerade perioden var det mer fördelaktigt att investera i Sverigefonder. Den högre risken som en investering i Sverigefonder innebär har således generat en högre avkastning och investeraren har fått betalt för den högre risk som investeraren tagit.</p>

I dagens premiepensionssystem finns det två typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillväxtmarknadsfonder lyckas uppnå en högre riskjusterad avkastning än valt jämförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillväxtmarknadsfonder under åren 2007-2013. Som mått på den riskjusterade avkastningen används i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har två olika varianter av contingency tables använts för att mäta persistensen både på kort och lång sikt. Sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och riskjusterad avkastning har undersökts med hjälp av en regression där 1-R2 används som den oberoende variabeln och Jensens alpha som den beroende variabeln. Resultatet från studien visar att varken de aktivt förvaltade Sverigefonderna eller de aktivt förvaltade tillväxtmarknadsfonderna sett över hela perioden lyckas nå en högre riskjusterad avkastning än index. Sett till enskilda år lyckas både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna nå en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Av resultatet framgår det vidare att Sverigefonderna tenderar att överprestera index när det föreligger högkonjunktur och underprestera index när det är lågkonjunktur i ekonomin. Tillväxtmarknads- fondernas prestationer är dock inte lika konjunkturberoende som Sverigefondernas. Varken Sverigefonderna eller tillväxtmarknadsfonderna uppvisar någon persistens i sina prestationer på lång sikt. På kort sikt uppvisar både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna persistens i sina prestationer under enstaka tidsperioder. När det gäller sambandet mellan den riskjusterade överavkastningen (Jensens alpha) och graden av aktiv förvaltning (1-R2) sett över hela perioden föreligger det för Sverigefonderna ett negativt samband medan tillväxtmarknadsfonderna uppvisar ett positivt samband. Sett till enskilda år varierar sambandet både för Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna mellan att vara positivt och negativt.

Uppsatsens syfte är att studera om chansen till högre avkastning i Sverigefonder är värd den högre risken som Sverigefonder har i förhållande till globalfonder. Metoden för detta förhållande bygger på beräkningar av Sharpe- och Treynorkvot, vilka visar förhållandet mellan avkastning och risk. Studien behandlar fonder inom kategorierna Sverigefonder och globalfonder som är utdelande och har ett samlat fondkapital på 1000 miljoner SEK eller mer. Fondernas avkastning och risk är studerade under perioden april 2003 till april 2006. Renodlade PPM- fonder och pensionsfonder har uteslutits ur studien. Fondernas avkastning, betavärden och standardavvikelse har beräknats och ställts i relation till den svenska marknadens indexutveckling. Den teoretiska basen för denna studie återfinns i Markowitz portföljteori, vilken behandlar vikten av diversifiering. Resultatet av studien visar att Sverigefonderna under den studerade perioden har haft högre Sharpe- och Treynorkvot än globalfonderna. Slutsatsen som kan dras av studien är att under den studerade perioden var det mer fördelaktigt att investera i Sverigefonder. Den högre risken som en investering i Sverigefonder innebär har således generat en högre avkastning och investeraren har fått betalt för den högre risk som investeraren tagit.

The goal of the master thesis is to analyze portfolio performance. The theoretical part of the thesis describes risk, portfolio performance measurement, investment funds, theory of portfolio. The analysis of portfolio performance is measured by different portfolio measurement tools.

Det pågår diskussioner huruvida aktivt förvaltade fonder lyckas generera en bättre avkastning än marknaden. Ett argument för att investera i en aktivt förvaltad fond är att fondförvaltaren aktivt handlar värdepapper i syfte att uppnå hög avkastning. De här fonderna har ofta en högre avgift vilket används som motargument för att investera i den typen av fonder. Kritiker anser att en indexfond ger investerare en högre nytta eftersom de har lägre avgifter och att aktiv handel inte leder till större avkastning.  Många studier har gjorts på ämnet och den allmänna uppfattningen är att aktivt förvaltade fonder kan ge bättre avkastning än index över tid. Få studier kan dock bekräfta att det är fondförvaltarens bedrift. Fondprestation mäts enligt prestationsmåtten, Jensens Alfa, Sharpekvot och Treynorkvot. Slutsatsen liknar majoriteten av studier. Det är svårt att bekräfta hypotesen att det är fondförvaltarens skicklighet som ligger till grund till en bra fondprestation. Troligtvis beror större delen av en fonds prestation på makroekonomiska faktorer och börspsykologi. / Discussions are ongoing as to whether actively managed funds succeed in generating a better return than the market. One argument for investing in an actively managed fund is that the fund manager actively trades securities in order to achieve a high return. These funds often have a higher fee, which is used as a counter-argument to invest in this type of fund. Critics believe that an index fund provides investors with a higher benefit because they have lower fees and that active trading does not lead to greater returns.  Many studies have been done on the subject and the general perception is that actively managed funds can provide better returns than indices over time. Few studies can, however, confirm that this is the fund manager's achievement. Fund performance is measured according to performance measures such as Jensen's Alpha, Sharpe ratio and Treynor ratio. The conclusion of the study is similar to the majority of studies. It is difficult to confirm the hypothesis that it is the fund manager's skill that is the basis for a good fund performance. Most of a fund's performance probably depends on macroeconomic factors and stock market psychology.

Background: Since 1998 Sweden has individual accounts as a part of both public and occupational schemes (Sundén 2006). Yearly, 2,5% of the pensionable income is set aside to the premium pension (The Swedish Pension Agency 2021) Individuals are able to choose how the premiums should be paid in the system and in what way the money should be invested, either by choosing from the fund market or by refraining from making an active choice and instead let the Swedish pension agency management their money in the passive alternative called AP7 Såfa. The passive alternative AP7 Såfa is a portfolio which adapts to the age of the investor and is built to fit a long-term pension investment.  Purpose: This study will focus on evaluating if the passive alternative AP7 Såfa has an excess risk-adjusted return compared to given portfolios in the premium pension selection system, or if the investor would benefit from managing the portfolio more actively. The study will also search for benefits using the Treynor-Black model to check the optimal allocation between this actively managed portfolio versus the passive alternative AP7 Såfa.  Conclusion: This thesis has shown that there might be superior strategies rather than the index fund to find risk-adjusted excess return in the premium pension system. However, those strategies require professional analysts in order to forecast securities. For households choosing between active management themselves or the passive index fund AP7 Såfa, the most beneficial investment is to be passive and to not actively manage the portfolio. The optimum strategy is found to be the Treynor-Black model with a combined portfolio of the index fund and the active portfolio.

Submitted by Marcelo Bonança (marcelo.bonanca@vale.com) on 2014-10-31T17:02:59Z No. of bitstreams: 1 Dissertação_Marcelo Bonança.pdf: 792001 bytes, checksum: 5a68a41e5ddebd68c372493c95f262a8 (MD5) / Approved for entry into archive by Vitor Souza (vitor.souza@fgv.br) on 2014-11-25T17:15:41Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação_Marcelo Bonança.pdf: 792001 bytes, checksum: 5a68a41e5ddebd68c372493c95f262a8 (MD5) / Approved for entry into archive by Vitor Souza (vitor.souza@fgv.br) on 2014-11-25T17:17:48Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação_Marcelo Bonança.pdf: 792001 bytes, checksum: 5a68a41e5ddebd68c372493c95f262a8 (MD5) / Made available in DSpace on 2014-11-26T16:45:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação_Marcelo Bonança.pdf: 792001 bytes, checksum: 5a68a41e5ddebd68c372493c95f262a8 (MD5) Previous issue date: 2014-05-19 / This study analyses the effects of diversification in risk and return among the major global mining players. To evaluate the diversification, firstly, we created a ranking that relates risk, degree of diversification and return of the companies. It was mandatory to create a data base with a series of revenues and proxies of cash generation by business, which is not fully provided by Bloomberg, Economática or other public data bases. We estimated the effects of diversification by using the CAPM to calculate the companies’ beta and basic statistics of the historical return series to find the Sharpe Index. We looked through the financial statements to understand more profoundly their businesses for a sample equivalent to 50% of the market capitalization of the top 100 mining companies of the world for the period from 2002 to 2014. Finally, we approached, as a study case, essential issues in the diversification as efficiency and discipline in capital allocation. Our study confirmed the presence of a negative correlation between risk and diversification degree. It also showed evidences which suggest that focused companies have better discipline in capital allocation, and hence, generate more value to their shareholders. / Neste trabalho, medimos os efeitos da diversificação sob o aspecto de risco e retorno entre os grandes players globais de mineração. Para avaliar a diversificação, primeiramente, foi criado um ranking que relaciona risco, grau de diversificação e retorno das empresas. Foi necessário montar um banco de dados com séries de receita e de proxies de geração de caixa por negócios, o qual não se encontra prontamente disponível na Bloomberg, Economática ou em outras bases de dados públicas. Estimamos os efeitos da diversificação fazendo o uso do CAPM para calcular o beta das empresas e das estatísticas básicas das séries históricas de retornos para encontrar o Índice de Sharpe. Examinamos os demonstrativos financeiros das empresas para entender com maior profundidade seus negócios para uma amostra equivalente a 50% do valor de mercado das top 100 empresas de mineração do mundo para o período entre 2002 e 2014. Por fim, abordamos, sob a forma de estudo de caso, questões relevantes na diversificação como a eficiência e a disciplina na alocação de capital. Nosso estudo confirmou que existe uma correlação negativa entre o risco e o grau de diversificação e que há sinais que sugerem que as companhias mais focadas possuem maior disciplina na alocação do capital, e, com isso geram mais valor para seus acionistas.

nÃo hà / Este artigo analisa grÃfica e quantitativamente a performance, mensurada sob vÃrias mÃtricas de risco-retorno, de estratÃgias ativas disponÃveis para um investidor brasileiro que opte por compor carteiras dinÃmicas de aÃÃes transacionadas na Bolsa de Valores de SÃo Paulo. As estratÃgias adotadas se baseiam: (i) em âapostarâ em aÃÃes que se mostraram vencedoras em Sharpe e Treynor no ano anterior, compondo carteiras equal-weighted ou (ii) em definir os pesos a partir da otimizaÃÃo destas duas mÃtricas de performance, as mais usuais no mercado financeiro. Em suma, em perÃodos de boom econÃmico-financeiro, ou seja, atà 2007 e durante 2009, ao lidar com o trade-off entre o uso de tÃcnicas mais sofisticadas de composiÃÃo de carteira, o investidor brasileiro teria obtido um retorno nominal acumulado bastante superior quando do uso da otimizaÃÃo do Ãndice de Sharpe â acima de 4000% entre julho de 1995 e dezembro de 2007, por exemplo â, vis-Ã-visas demais estratÃgias e mesmo quando comparado aos maiores fundos de investimento em aÃÃes ou ainda aos benchmarks de mercado e setoriais, ao quais nÃo ultrapassaram 2500%. Em termos de performance risco-retorno, as estratÃgias de aposta nas vencedoras em Sharpe ou Treynor se mostram as mais adequadas. Em perÃodos de crise financeira, analisando sob todas as mÃtricas de ganho ou performance, o investidor deveria ter optado por uma postura passiva. / This paper analyzes the risk-return performance, graphically and quantitatively - measured under various metrics, of active strategies available for a Brazilian investor who chooses to compose dynamic portfolios with stocks traded in BOVEPSA, Bolsa de Valores de SÃo Paulo. The strategies used here are based on: (i) "betting" in Sharpe and Treynor winners securities the previous year, composing an equalweighted portfolio or (ii) optimizing these two widely used performance metrics, and the defining the weights. To summarize, in periods of economic boom - until 2007 and during 2009 - when dealing with the trade-off between using more sophisticated portfolio composition techniques, the Brazilian investor would have gotten a much higher accumulated nominal return when using the Sharpe index optimization â over 4000% between July 1995 and December 2007, for example â vis-Ã-vis other strategies and even when compared to larger stock mutual funds or to the market and industry benchmarks, which does not exceed 2500%. In terms of risk-return performance, the betting strategies based on Sharpe and Treynor winners are the most appropriate. In periods of financial crisis, observing any performance measure, an investor should have chosen for a passive strategy.

This diploma thesis "A Performance Comparison of in Czech Republic available mutual funds and ETFs from the view of CZK investor" elaborates on collective investing in Czech Republic; focusing on mutual funds and their exchange traded alternatives in ETFs. In the thesis, a history of Czech collective investments' development is briefly mentioned and of ETFs' beginnings in the US, also a legislative framework for the mutual funds in CZ is shortly discussed; furthermore, different approaches to fund classification based on various criteria are provided. An impact of fund fees and expenses is also analysed. A Current situation on the capital market of funds and ETFs and its trends are showed in many graphs and tables. In the second part of the thesis, author introduces not only the basic ones but also the more sophisticated methods of portfolio's or fund's performance measurements, including yields, risks, risk-adjusted yields etc... The third and last chapter aims at application of the previously mentioned methods on a selection of 20 funds and ETFs; therefore building a financial model enabling that. The analysis is viewed as from the CZK investor, thus all calculations are made in CZK.