Bakgrund: Efterfrågan på tidig fosterdiagnostik har ökat bland blivande föräldrar. KUB är den vanligast förekommande fosterdiagnostiska metoden men är inte diagnostiserande utan kalkylerar en sannolikhet för huruvida trisomi 13, 18 eller 21 föreligger. Detta är kvinnorna inte alltid medvetna om, varför förberedelse och noggrann information är viktigt. Denna studie utfördes därmed för att belysa kvinnors upplevelser relaterat till genomfört KUB. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser relaterat till genomfört KUB. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. 10 trådar från Internetforumet Familjeliv.se och 12 bloggar hittades under datainsamlingen och låg till grund för dataanalys. Resultat: Analysen mynnade ut ett sammanfattande tema: KUB ses som en möjlighet att bekräfta graviditeten men leder till varierande känslor som barnmorskor måste stödja på ett förtroendefullt sätt. De mest framträdande känslorna som beskrevs relaterat till KUB var oro och rädsla. Barnmorskor upplevdes inte ge det stöd som behövdes. Konklusion: KUB ses som ett sätt att bekräfta graviditeten. För att minska oron behöver barnmorskor ge individanpassad information till kvinnorna. Kvinnors oro relaterat till KUB tenderar att grumla graviditeten och kvarstå lång tid framöver. / Background: The demand on prenatal diagnosis increases among expecting parents. CUB is the most common method for the matter but doesn’t provide any diagnosis. CUB only calculates the probability of a fetus with trisomy 13, 18 or 21. Women aren’t always aware of this. Hence, careful preparations and information are necessary. This study was performed to enhance knowledge in women’s experiences in relation to have undergone CUB. Aim: To describe women’s experiences related to having undergone CUB. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Internet was used for data collection. This collection resulted in 10 threads from bulletin board Familjeliv.se and 12 blogs which became the base for data analysis. Result: The analysis resulted in one theme: CUB is seen as an opportunity to confirm the pregnancy but leads to mixed feelings which the midwives need to support in a trustful way. Anxiety and fear are the most common emotions mentioned among women who have undergone CUB. Women felt that midwives didn’t always provide enough information or the requested information. The encounters with midwives during CUB were described as stressful and even unpleasant. Conclusion: CUB is seen as an early way to confirm the pregnancy. To reduce the anxiety, midwives need to give individualised information. Anxiety tends to obscure the pregnancy and remain a long time.

Bakgrund: Down Syndrom (DS) är den kromosomavvikelsen som är vanligast i Sverige. Kännetecken ses vid födseln. Barn med DS löper stor risk att få somatiska problem. Screening används för att undersöka kromosomavvikelser hos fostret och kan skapa etiska dilemman mellan vårdpersonal och föräldrar. Sjuksköterskan arbetssätt var holistiskt, det hjälper föräldrarna att få en fungerande framtid.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har Down Syndrom. Metod: En beskrivande litteraturstudie, där de bibliografiska databaserna PubMed och Cinahl användes för att hitta artiklar. 11 artiklar inkluderades i litteraturstudien. Fem teman identifierades: (1) Ändrade livssituationer utifrån barnens specifika omsorgsbehov, (2) Föräldrars utveckling och påverkan, (3) Känslor gällande barnets framtid, (4) Social acceptans, (5) Kontakt med hälso- och sjukvården. Huvudresultat: Resultatet påvisade föräldrarnas ändrade livssituationer utifrån barnet med DS omsorgsbehov. Utmaningarna föräldrar ställdes inför visade en personlig utveckling och påverkan på livssituationen. Resultatet visade en oro inför barnets framtid och vuxenliv. Föräldrarnas erfarenheter av social acceptans gentemot barn med DS var varierande likväl erfarenheterna av kontakten med hälso-och sjukvården utifrån barnets diagnos. Slutsats: Liknande oroskänslor kring framtiden för barnen med DS är genomgående i studierna. Problemet är bristen på kunskap och forskning i sjukvården gällande diagnosen DS och påverkan på familjen. Bristfällig information och stöd ökade föräldrarnas stress. Det krävs fortsatt forskning kring ämnet DS och hur en sjuksköterska ska bemöta föräldrar vid olika möten. Genom god kunskap inom ämnet kan en sjuksköterska hjälpa familjer att leva sitt liv så normalt som möjligt / Background: Down syndrome (DS) is the most common chromosome disorder in Sweden. Characteristics is seen at birth. Children with DS have increased risk to develop somatic problems. Screening is used to examine chromosomal abnormalities in the fetus and this can cause ethical dilemmas between healthcare personnel and parents. Nurses work with a holistically approach, it helps parents to have a functional future. Purpose:  The purpose of this study was to describe parents' lived experience of living with a child that has the diagnosis Down syndrome. Method: A descriptive literature review with a thematic design. The bibliographic databases PubMed and Cinahl were used to find articles. 11 articles were included in the study. Five themes were identified: (1) Changed life situations on the child's specific need of care, (2) Parents’ growth and impact, (3) Emotions regarding the child's future, (4) Social acceptance, (5) Contact with healthcare services. Main result: The studies show that parents have had to change their life situations due to the child's caring need. The challenges that parents are faced with showed a personal growth and affected them on a personal level. The result showed a concern for the children's future and adulthood. Parents experiences regarding social acceptance and the contact with healthcare against children with DS was varied. Conclusion: Similar concerns regarding the future for the children with DS is consistently seen all through the studies. The problem is the lack of knowledge and research within the healthcare system regarding DS and the effects it has on the family. Lackluster information and support. Inadequate information and support increased the parents stress levels. Further research regarding DS and how the nurse should treat parents in encounters with them is important. A nurse can through good knowledge help families live their lives as normal as possible.

Introduktion: Individer med Downs syndrom (DS) har en ökad benägenhet att drabbas av oral ohälsa. Studier visar att det finns en osäkerhet hos tandvårdspersonal i hur man bäst bemöter och behandlar personer med DS. Syfte: Syftet med studien är att beskriva tandhygienisters kunskaper och erfarenheter i mötet med barn och unga med DS i tandvårdssituationen. Metod: Webbenkätstudie med 20 frågor. Deskriptiv statistik användes.  Analyserades med chi-två test. Resultat: 92 tandhygienister deltog i studien där majoriteten har i sin yrkesroll mött barn och unga med DS. Respondenterna har önskemål om vidareutbildning, mer samarbete med andra instanser och mer stöd från ledningen. Konklusion: Resultatet indikerar att det finns behov av vidareutbildning, bättre samarbete mellan olika yrkesgrupper, mer tid för behandling, stöd från ledningen och inom organisationen för att öka tandhygienisters möjlighet att hantera komplexiteten i omhändertagandet av barn och unga med DS. Implikationer: Det är nödvändigt att öka medvetenheten om implementering av riktlinjer som framhäver behovet av individanpassad behandlingsplan. Tandhygienister bör använda alternativa kommunikationsstöd i mötet med barn och unga med funktionsnedsättning såsom DS samt stödja deras föräldrarna, anhöriga och assistenter, vilket kan leda till ett bättre omhändertagande av dessa patienter.