No description available.

Studiens syfte var att se om ett ledset framfört vittnesmål jämfört med ett argt, glatt, samt neutralt vittnesmål upplevs som mer trovärdigt. Denna studie är en replikering av Wessel et al. (2015) med några undantag, samt tillägg. Wessel et al. (2015) fick belägg för stora delar av studien men på grund av svårigheter i känslomanipulationen så blev resultaten inte som planerat. Deltagarna i denna studie delades in i fyra grupper. Grupp ett fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som ledsen, grupp två fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som arg, grupp tre fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som positiv och grupp fyra fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som neutral. Deltagarna slumpades in i respektive grupp. Efter att deltagarna läst vittnesmålet så genomförde de en trovärdighetsbedömning av vittnesmålet. Till skillnad mot Wessel et al. (2015) så fick deltagarna i denna studie avslutningsvis svara på ett antal frågor för att ta reda på vad varje respondent anser vara normalt förekommande beteende under ett vittnesmål för en person som blivit sexuellt utsatt. Denna studie fann inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar, därav inte någon känslomässig offer effekt. Studien fann inte heller någon skillnad mellan grupperna efter att deltagarna delades in i två grupper för att skilja på de respondenterna som har höga respektive låga förväntningar på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt. Studien fann inte heller några skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar efter att respondenternas totalpoäng på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt ladesin som kovariat i en ANCOVA.

Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar. / The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.