Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem.

Various studies have indicated during the past decade that language transfer in L3 may not only stem from L1 but from L2 as well, and that it might sometimes even be stronger from L2, depending on certain factors that facilitate or inhibit transfer. This phenomenon of L2 as the main transfer source in L3 has often been referred to as the ”L2 status factor” (Hammarberg, 2001). The L2 status factor hypothesis expects that the priorly acquired language which scores the highest in several transfer factors will adopt the role of ”external supplier language” (Hammarberg, 2001), i.e. it will be the main source of transfer providing L3 with linguistic features. Namely, the factors that have hitherto been proposed to condition transfer are: typology, psychotypology, proficiency, and psychoaffective factors. The aim of this investigation is to compare the transfer that two groups might exhibit with regard to the English existential expletive pronoun (there), in order to account to whether transfer in L3 might be stronger from L2 than from L1 in this syntactic context. One group consists of subjects with different L1s, L2 Swedish and L3 English; the other is formed by L1 Swedish and L2 English speakers. The informants are aged 13-14, speak the L1s and Swedish (nearly) fluently and English at a basic/intermediate level. Basing the study on the L2 status factor hypothesis, and taking several transfer factors into consideration when analyzing the collected written data, the results are discussed both from a general perspective (from aggregate group scores) and from a micro-perspective (by tracing individual differences). The results obtained suggest that transfer in L3 appears to be stronger from L2 than from L1 when evaluating the aggregate group scores, but only in some cases (and not in most) when examining the individuals separately.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion. Studiens deltagare är 16 simultant flerspråkiga svensk-engelsktalande barn i åldern 6-7 år, som går i förskoleklass eller i första klass. Narrativerna eliciteras med hjälp av två bildsekvenser ur ett bedömningsmaterial framtaget av en forskningsgrupp inom COST Action IS0804. Bedömningsmaterialet innehåller även förståelsefrågor till bildsekvenserna, och bakgrundsfrågor för vårdnadshavare att fylla i. Resultaten visar inga skillnader i makrostruktur mellan svenska och engelska, vilket tyder på att narrativ förmåga inte nödvändigtvis är språkbunden. Jämförelser mellan förståelse och produktion av utvalda story grammar-komponenter visar dock en tydlig skillnad. Förståelsen för en karaktärs mål (story grammar-komponenten goal), vad karaktären vill uppnå, är etablerad hos de flesta deltagarna trots att produktionen av goal är begränsad. Till skillnad från makrostrukturen, skiljer sig mikrostrukturen åt i narrativerna. De engelska narrativerna är både längre och mer komplexa än de svenska. Skillnaderna mellan barn i förskoleklass och i första klass är dessutom stor, både makro- och mikrostrukturellt. Detta tyder på att mycket händer i barns språkliga och narrativa utveckling i tidig skolålder. Tvärspråkligt inflytande förefaller vara en naturlig del av den typiska språkutvecklingen hos simultant flerspråkiga barn. / There are no standardised tests for assessing bilingual children’s speech and language development, and the knowledge about these children’s typical language development is limited amongst speech and language therapists in Sweden. Studies have shown that this can lead to misdiagnosis of language impairment in these children. The aim of this study is to investigate the narratives of Swedish-English speaking children. Analysis is made, both quantitatively and qualitatively, regarding the macrostructure (story grammar) and the microstructure (linguistic measurements) of the narratives. Narrative comprehension is also examined, and compared with the produced narratives. The participants are 16 simultaneously bilingual Swedish-English speaking children, aged 6-7 years and either attending preschool class or first grade in the Swedish education system. The narratives are elicited using two different sets of pictures from an assessment material designed by a research group within COST Action IS0804. The assessment material also contains comprehension questions and a form for carers to fill in, regarding the children’s linguistic backgrounds. The results in this study show no macrostructural differences between the Swedish and the English narratives, which indicates that narrative ability is not necessarily language dependent. There is a clear difference between the comprehension and production of selected story grammar components. Despite the limited production of characters’ goals in the narratives, the participants appear to have established the comprehension of this story grammar component. The microstructural analysis of the narratives shows that the English narratives are both longer and more complex than the Swedish ones. There are differences between participants attending Swedish preschool class and participants attending Swedish first grade, with regards to both macrostructure and microstructure. The differences indicate that language and narrative ability is increasing between the ages of 6 and 7. Crosslinguistic influence appears to be a natural part of typical language development in simultaneously bilingual children.