Syftet med studien är att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lärare i årkurs 4-6 förhåller sig till fenomenet läxa, dels utsagor i tidigare forskning. Såväl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lärande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förståelse för variationer i åsikter gentemot läxor och nyansera den pågående debatten.   Studien tar sin utgångspunkt ur syfte och frågeställningar. Valet av metod är dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lärares sätt att tala om fenomenet läxor, dels en gedigen genomgång av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om läxan.   Hos de intervjuade lärarna kan vi se att samtliga använder sig av läxan som ett komplement till sin undervisning. Lärarna talar om läxor på många olika sätt, de beskriver dels egna avsikter med de läxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det även en del tvivel kring läxans nytta i allmänhet. Flera av lärarna uttrycker en avsaknad av pedagogiska diskussioner om läxor och en önskan om att utbyta erfarenheter med varandra. Tidigare forskning kring läxor är tvetydig och gör det svårt att finna stöd i läxfrågan då det återfinns både argument för och emot dess existens. Vår instinktiva känsla är att det behövs fler pedagogiska diskussioner lärare sinsemellan kring läxans plats i den specifika verksamheten.

Konsumenter ställs inför en ständigt ökande mängd information som påverkar deras beslutsprocess vid en köpsituation. Delar av denna problematik går under benämningen konsumentförvirring och delbegreppen homogenitet, överflöd och tvetydighet. Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka lågengagemangsprodukter i livsmedelsbutiker och hur stimuli i form av produktattribut och butiksstimuli kan påverka konsumenters utformning av strategier för att minska förvirring. Undersökningen baserades på samtal utifrån tre fokusgrupper där resultaten visar att det inte kan fastställas något entydigt svar på denna fråga. Detta beror på att olika grader av engagemang och skiftande preferenser identifierades beroende på konsumenttyp och vilket produktsortiment som behandlades.

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten. Utifrån studiens teman har vi identifierat en rad faktorer som arbetsgivaren bör ta hänsyn till vid introduktionen av inhyrd personal. Hela analysen utmynnar slutligen i en analysmodell som illustrerar hur dessa faktorer förhåller sig till varandra, introduktionsutbildningen och organisationsidentiteten. / When we first contacted AB Halmstads Gummifabrik they expressed a need to strengthen inherency and counteract organizational ambiguity among the temporary workers. These individuals have lately become a more accepted part of the workforce. The intention of this study has been to empirically examine the central parts, for both the company and the temporary workers, at the introduction of the temporary workers to the company. We have based on the result and previous research analyzed what the employer can do in order to counteract possible organizational ambiguity among the temporary workers.The empirically material of the study comes from six qualitative interviews conducted with management, temporary workers, permanent staff and union representatives. During the study we have also conducted an observation at the workplace.The result shows that the design of the induction training is essential because it in the long run affects the organizational identity. Based on the themes of the study we have identified a number of factors that the employer should consider at the induction training of temporary workers. Our analyze results in a model that illustrates how these factors relate to each other, to the induction training and to the organizational identity.

Detta är en studie över hur det är att vara anställd under förhållanden av en organisatorisk tvetydighet. Det är ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat på anställda hos bemanningsföretag där den anställde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag på samma gång. Syftet med studien är att förstå hur personal anställda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhållanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil är uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvägens angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser på sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den. Teori om engagemang handlar om den känslomässiga upplevelsen av en organisation. Engagemanget varierar beroende på vilket arbete personen har och under vilka omständigheter det är. Undersökningen bedrevs på åtta personer anställda av bemanningsföretag. De valdes ut genom ett riktat urval för en kvalitativ intervju varav fyra stycken av dem var kollektivt anställda och fyra stycken var tjänstemän. Studien fann att det inte är någon större skillnad att vara anställd av ett bemanningsföretag i själva yrkesutövandet men anställningsformen lägger grunden till en differentiering mellan personalgrupperna. I ett fåtal fall har det blommat ut en differentiering mellan fast anställd personal och inhyrd personal på initiativ av den fast anställda personalen. Det är främst gruppen arbetare som har den erfarenheten. Vid en differentiering är gruppgemenskap viktigt. För övrigt har samarbetsklimatet varit gott. Det finns en bra gruppgemenskap till bemanningsföretaget och ett engagemang till båda organisationerna på samma gång. Undersökningen visade på att det fanns en identifikation till både det inhyrande företaget och bemanningsföretaget på samma gång men att den kan vara något större för det inhyrande företaget. En gynnsam faktor för identifikation för det inhyrande företaget var att det var den enhet som personalen träffade till vardags och låg närmast till hands. För de som bytte arbetsgrupp ofta fick fikagruppen en större betydelse. Identiteteten till bemanningsföretaget var även den tydlig och det beror på att bemanningsföretaget har en vardaglig kontakt i praktiska frågor med sin personal. Samtliga respondenter ville ge sitt bemanningsföretag ett positivt rykte. En stor del av respondenterna bar på en oro för att förlora sitt arbete med kort varsel och det kan ha en negativ inverkan på den organisatoriska identiteten. Undersökningens teoretiska bidrag är att personer som har erfarenhet av multipla arbetsgrupper bildar en egen gemenskap på raster där deltagarna kommer ifrån olika grupper. En god gruppgemenskap på arbetet kan väga tyngre än upplevda olikheter i arbetsvillkoren. Organisatorisk support kan väga tyngre än tillgång till nödvändiga resurser när man tittar på gynnsamma faktorer för ett engagemang till ett arbete. Personalens oro för att förlora sitt arbete skulle kunna påverka deras beteende till att de arbetar mycket hårt, att det skulle kunna få en negativ inverkan på den organisatoriska identiteteen och hur de upplever att arbeta som inhyrd personal i termer av gruppgemenskap.

The following study is a historiographical analysis of previous articles in academic journals discussing the U.N. Security Council resolution 242, which is a diplomatic and legally binding document, aimed at securing peace in the Middle East after the June War of 1967 between Israel and its neighboring Arab Countries. The study analyses various texts written by juridical and historical researchers, which discuss the resolution and its ability to generate a lasting peace in the Middle East. The problem lies in the linguistic features present in the resolution, more specifically in the lack of a definitive term regarding occupied territories in times of war. Various interpretations of the resolution give different answers, as some have interpreted it as obligating Israel to return all occupied territories, whilst others have interpreted it as guidelines, thus not legally binding Israel or any other involved actor to any specific actions in regards to the occupied territories. It is as befitting that this study is presented 50 years after the conflict arose, as it is telling that the discussion has failed to evolve during this time, with the same set of interpretations being relevant. The conflict is yet to be resolved, and this study presents various texts explaining and discussing the problematic elements of the resolution and international relations which have inhibited the peace process from finding a lasting conclusion.

The aim of this essay is to deepen the philosophical feminist discussion of the concepts sex and gender by doing a new reading of Simone de Beauvoir's The Second Sex. The analysis takes its point of departure from Judith Butler's "Sex and gender in Simone de Beauvoir's Second Sex" (1986) and Moira Gatens' "On Beauvoir and biology: a second look" (2003). This means that my overall inquiry is opened up by the question if, and in that case how, The Second Sex can be said to offer other interpretations than those presented by Butler and Gatens. I analyze Butler and Gatens' interpretations in terms of how their arguments are built up, in order to lay out the ground for my own, alternative reading. I formulate two questions, related to my initial analysis of Butler and Gatens: Does Beauvoir make a distinction between nature and culture which effects the understanding of the existent as a sexed, situated being? What implication does her existential-phenomenological perspective have for the image of the body and the creation of meaning? My reading suggests that Beauvoir's existential-phenomenological perspective can illuminate the concept of gender through pointing out how the beings of woman and man are rooted in, and develop out of, humanity's quest for being. This is a theme I find rather undeveloped in Butler and Gatens' articles. The sexed, bodily being of the subject is actualized as the source of meaning in this primary quest. Body and sexuality make up the expression of the existent, and therefore must be studied with regards to how meaning is created and carried out by them. I argue that Beauvoir's ideas of corporeality, disclosing of being and transcendence deepen the concept of gender in giving an ontological context to the beings of woman and man. I also claim that gender, in itself, is a useful concept in designating the dynamic, contingent and culturally dependent quality of these beings. This does not support, however, the view that Beauvoir makes a sex/gender distinction along the lines of a separation of nature and culture. The relevance of gender lies in its ability to highlight that the beings of woman and man manifest certain characters.

<p>Traditionellt har det antagits att användning och förståelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrån geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner också påverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten också är funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer påverkar valet av perspektiv utifrån vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt användning och förståelse av dem i situationer då de enbart kan tillskrivas utifrån ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa två faktorer påverkar användning och perspektivtagande vid användning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremålen och tillgången till en visuell miljö ökar benägenheten att använda prepositionerna utifrån ett perspektiv som utgår från föremålens egna orienteringar. Resultaten talar för att användningen av dessa prepositioner är mer situations-beroende än vad som traditionellt har antagits.</p>

<p>I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.</p>

<p>I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi – ”en filosofi som sträng vetenskap”. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ”Till sakerna själva!” Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.</p><p>Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ”De andra hos Merleau-Ponty”. Hur kan vi förstå den andre och annanheten när fenomenologins epoché är en metodisk solipsism som berövar subjektet dess värld?</p><p>Merleau-Ponty gör oförnuftet, tvetydigheten och slumpen till tema för sitt tänkande. Genom perceptionen varseblir vi världen och subjektet är (i) sin värld genom den levda kroppen. Det finns inget ”inre” utan det är genom världen, och vår verksamhet däri, som vi känner oss själva. Merleau-Pontys subjekt är ”vikt åt världen”.</p> / <p>In Logische Untersuchungen Edmund Husserl defined his phenomenology as a science for finding objectivity. The method of phenomenology, the phenomenological reduction, would provide knowledge on indubitable grounds by going back “to the things themselves”. We must put the world aside if we want to find objective knowledge.</p><p>This essay is a reading of Edmund Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit and Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception, and their theories of the others. How can we understand other in our mind when phenomenology in the course of its methodological solipsism, thought the phenomenological reduction, would seem to deprive the subject from the world?</p><p>Merleau-Ponty makes ambiguity and accidental existence a theme for his philosophy. Through perception we apprehend the world, as lived through with our bodies. There is no “inner man”. With some else’s words: ”Your abode is your act itself. Your act is you.”</p>

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.