I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ”Cyberwar I”, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva så kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frågan huruvida CNA är att beteckna som olovligt är allt annat än klar. Prövningen sker mot den folkrättsliga regimen Jus ad Bellum, och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim appliceras CNA? De frågeställningar som avses besvaras är: hur kan CNA utgöra våld eller hot om våld i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra väpnat angrepp i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrättsliga experters teorier på området CNA och våldsanvändning, samt applicering av desamma på en fallstudie av händelserna i Estland 2007. Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bärighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frågan om association, effekt, aktör och mål tydligast faller ut. I en efterföljande diskussion påvisas dock hur variablerna endast är att betrakta som indicier på hur CNA kan klassas så som olovligt, varvid endast statspraxis kan ge den slutgiltiga bedömningen.

Med fokus på Sveriges insats i Afghanistan som är en asymmetrisk konflikt där konventionella stridskrafter möter en motståndare som består av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig från en reguljär motståndare. Problemet som kan uppstå är att motståndaren gömmer sig bland civila och förmågan till precisionsbekämpning av mål samt informationsinhämtning för att identifiera motståndare från civila blir viktigt. Syftet med uppsatsen är att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jämföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats. Metoden kommer vara en jämförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ämnesområden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkät att besvaras av chefer från FS19 och Arméns Jägarbataljon. Resultatet från studien är att prickskyttefunktionen nyttjades väldigt sällan på FS19. Den främsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna på FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar. Slutsatserna efter genomförd undersökning är att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen måste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning måste övas, både för att öva prickskytten själv men också för att chef ska få förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnå. Vidare måste förmågan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning är övad och anses duglig. / The essay was written by Claes Christensson, during his sixth and final semester atKarlbergMilitaryAcademy. The essay is an exam in the final course at theNationalDefenceCollege basic officers program. Before entering the program, Christensson served fifteen months conscription in Arvidsjaur at the Army Ranger Battalion (ARB). Christensson was a sniper squad leader and is himself also a trained sniper. Today the Swedish Armed Forces (SAF) takes part in different conflicts around the world. This essay focuses on the SAF contribution to the asymmetric conflict currently taking place inAfghanistan. In today’s conflicts where insurgents cannot fight using conventional warfare, other means and methods are instead used. A problem for COIN forces is the fact that insurgents hide among the civilian populace. A sniper can however, with high precision, both destroy enemy personnel or locate and distinguish insurgents from civilians. The purpose of this essay is to determine how snipers are being used by highly experienced officers when training at the ARB. These experiences will then be compared to how snipers are being utilised in the Swedish contribution to ISAF (called FS19) at the Provincial Reconstruction Team (PRT) in Mazar-i-Sharif in northernAfghanistanbetween April and October 2010. The method of this essay will be a comparison between the ARB and FS19. Commanders will be subjected to a questionnaire and answer a number of questions, based upon four subjects. The subjects are psychological effect, risks, function and organisation linked to the sniper concept. The result of this essay shows that snipers were not nearly as often being used during FS19 than during exercises at ARB. The apparent reason for this was the increased risk and that commanders from FS19 preferably used them as sharpshooters. Soldiers with sniper rifles were being used to destroy enemy personnel with high precision and to determine civilians from enemy personnel. The conclusions are that if snipers are to be used in the proper fashion, the dedicated posting needs to be implemented in the SAF contribution to ISAF. Moreover, both snipers and commanders need to train applicably to get the full understanding of the effects a sniper can have and to gain confidence in the sniper as a concept. Furthermore, the Personnel Recovery ability needs to improve so that commanders can utilise the sniper concept in high risk operations.

Kvinnor har sedan 1980 fått tjänstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta är fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s säkerhetsråd har arbetat fram två resolutioner som båda strävar efter att involvera kvinnor i större omfattning när det gäller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjälpande trupper, utan även involvera lokalbefolkningen. Hur ser då verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju månader tjänstgjorde i Afghanistan. Målet med detta team var att effektivisera underrättelseinhämtningen i insatsområdet. Arbetet syftar till att undersöka vilka för- respektive nackdelar kvinnor kan föra med sig vid internationella insatser. Resultatet visar att kvinnor har flera möjliga fördelar att tillföra till insatserna, bland annat att underlätta underrättelsearbetet samt att verka som förebilder för de lokala kvinnorna. Även att förbandet uppnår jämställdhet kan vara en fördel. / The purpose of this study is to find out if deployment of women improves an operation’s chances of success. Since 1980 traditionally male roles within the Swedish Armed Forces have been avalible for women. In spite of this fact, deployment of women in international military operations are not very common. The method used in this essay is a case study. The author has studied a Swedish operation in Afghanistan in 2006, where the commander decided to form a MOT (military observation team) only with women. The main purpose with this team was to gather intelligence from the local population. Earlier operations in the country clearly showed that male soldiers were experiencing difficulties in interacting with local women. During seven months the team, MOT Juliette, worked in the area and found out that the presence of women considerably contributed to the success of the operation. To acknowledge the need to increase the proportion of women in the work of war and conflict, the UN Security Council has adopted a number of resolutions where the two most important are 1325 and 1820. The results of the study show that women have an important role in international operations. Not just to gather intelligence, but also to act as role models for the women in the country. / <p>Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 Hylla: Upps. YOP 06-09 // Avdelning:  Karlberg-filial - Karlberg Öppen hylla Hylla: K Upps. YOP REF</p>

Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU. Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen. Förslag på förändringar som kan göras i sättet att rekrytera har också framkommit. Ett exempel på ett sådant förslag är att vid rekrytering testa individens fysiologiska lämplighet likt det sätt som flygvapnet testar sina blivande flygförare. / Basic training to be recruited to the naval rapid reaction forces. This paper examines if there might be a need of change in the basic training so that the conscripts in the Swedish navy will be better prepared to be recruited to the naval rapid reaction forces. It also examines if the way to recruit personnel to the naval rapid reaction forces needs to be changed. To show how well the system, as it is today, works, a case study have been made on the Swedish naval mission, ML, in Lebanon during 2006-2007. It presents experiences from the mission that later has been analyzed with the help of parts of the educational material that is used in the basic training. By this research it has emerged that changes could be made in the basic training to better prepare the conscripts. One example of the suggestions that has evolved is that to a greater extent involve international regulations and procedures in the basic training. Suggestions to change the way of recruiting personnel has also evolved and one example of such a suggestion is that the recruiting process could include a test where the person’s physiological suitability is being tested. A test similar to the one the Air force let’s you do before becoming a pilot.

<p>The topic of this essay is the strategic importance of the <em>Golan Heights</em> during the period <em>1967-1973, </em>specifically targeting the following<em> </em>questions;</p><p>-          <em>Why were the heights strategically important</em>?</p><p>-          <em>What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?</em></p><p>A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s <em>Militärteorins grunder</em> (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.</p><p>The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will <em>not</em> deal with the <em>war of attrition</em> in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.</p><p>The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a “strategic lock” both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors.</p> / <p>Denna uppsats behandlar främst de grundläggande teorierna kring strategi applicerade på referensobjektet Golanhöjderna under åren 1967-1973.</p><p>Syftet är att svara på frågorna:</p><p><em>Varför var höjderna viktiga ur ett strategiskt perspektiv?</em></p><p><em>Vilka fördelar vinner endera</em> <em>staten på att besitta dem?</em></p><p>Tidsrymden har valts med tanke på att det är under denna tid som de häftigaste striderna ägde rum på detta specifika terrängavsnitt. Utnötningskriget 1970 berörs ej då det inte berörde terrängavsnittet. De parter som behandlas är Israel och Syrien då dessa gränsar till varandra runt Golanhöjderna.</p><p>De bägge parternas planer och mål under stridigheterna kommer att analyseras enligt en deskriptivt-analyserande metod och även till viss del jämföras vad avser deras avsikter och önskade slutläge.</p><p>Den teoretiska referensramen, vilken skall fungera som ett analysverktyg, består huvudsakligen av sex belysande aspekter som tillsammans kan beskriva den strategiska bilden, hämtade ur Jerker Widéns och Jan Ångströms bok <em>Militärteorins grunder</em>. Utöver dessa sex aspekter kommer även manöverkrig, linjaritet samt rysk krigskonst att beskrivas. Dessa operationaliseras sedan på referensobjektet och leder fram till en diskussion som sedan mynnar ut i ett antal slutsatser.</p><p>De slutsatser som har dragits är att Golanhöjderna har en strategisk vikt i området 1967-1973 då de fungerade som ett ”strategiskt lås” för bägge sidor samt att höjderna var värdefulla ur underrättelse-/spaningshänseende.</p>

<p>Försvarsmaktsorganisationen har varit i förändring sedan försvarsbeslutet 2004, då Försvarsmakten gick från ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebär att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag långt ifrån den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frågeställningar.</p><p>Ett exempel på en sådan frågeställning är om de svenska enheterna är lämpliga för sådana uppdrag då det gäller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvårdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vård vid större krissituationer internationellt?</p><p>Uppsatsen syfte är att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmåga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan påvisas.</p><p>Den metod som har använts är den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats är svenska reglementen, doktriner samt den utländska Nato doktrinen <em>AJP 4-10</em>. Fallstudierna har utgjorts av ML 01-02 samt ME 01. Maslows teori om säkerhetsbehov har hela tiden verkat som utgångspunkt vid presenterande av fakta samt assisterande för att besvara frågeställningarna.</p><p>Slutsatsen som har dragits är att svenska enheter inte är direkt anpassade för denna verksamhet. Avsaknaden av egen helikopter är en av orsakerna. En bristande organisation kan ge en försämrad stridsmoral, vilket kan resultera i förödande konsekvenser för hela fartyget.</p> / <p>The Swedish armed forces have been through a big reformation since the Parliamentary Resolution 2004. The Resolutions biggest statement was that the armed forces should change from a invasiondefence to a mobile armed force. This means that Swedish troops and ships are meant to operate far from the Swedish coast line and infrastructure; this can give many new interesting problems.</p><p>One of these problems is if the Swedish units are fit for the missions that they now are entitled to take part in. I particularly if they have the capability to take care of injured personal far from Swedish infrastructure.</p><p>Have the medical organisation and the armed forces the right means to give adequate medical treatment and transportation?</p><p>The methods that the writer has used to solve these questions have been the descriptive method combined whit fall studies on ML 01-02 and ME 01. The literature consists part of reglements, doctrines both Swedish and domestic, in particular the Nato doctrine <em>AJP 4-10</em>. </p><p>The conclusions that have been made are that the Swedish ships are not adjusted for this kind of missions, the abcens of the helicopter capability is one of the arguments for this. The effect of what this can mean for the soldier is a decreased will to fight, which can be drastic for the ship.</p>

As a result of an islamist uprising in Mali in 2011, the international community currently has a heavy military presence in the country. The largest actor is the UN, which deploys more than 10 000 troops within its mission MINUSMA. Despite an eight year-long UN effort, however, the security situation in the region has continuously deteriorated, leading to questions about the mission’s effectiveness. This also leads to questions about the political ambitions of the troop-contributing countries, and whether the operational conditions for MINUSMA-forces in Mali are sufficient enough for mission success. With that in mind, this study is guided by the question of what the actual operational conditions are for the Swedish MINUSMA-force to achieve mission success in relation to the expressed political ambition. The political ambition is examined by analysing which purposes and objectives for the Swedish participation are expressed in official documents. The operational conditions for the Swedish units are examined by analysing how intra-mission coherence in MINUSMA plays out in practice. This in turn is examined by analysing the degree of fit between Swedish units and the rest of MINUSMA. The analysis shows an overall degree of misfit in the strategic/organisational, cultural/human, as well as operational dimensions. This had major consequences for the intra-mission coherence and the Swedish ability to achieve full operational effect. The conditions for the Swedish forces to achieve mission success in relation to the main expressed political ambition (stability and security in Mali), were therefore highly limited. Given the poor operational conditions for mission success, the result leads to questions about political drivers behind UN mission participation, and whether mission success in the area of operations is a political priority at all.