Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort problem runt om i världen. Olika program för att hjälpa dessa individer finns både inom skolan och på vårdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingång till dessa problem då den yrkeskategorin träffar alla elever som går på en skola för längd- och tillväxtkontroller. För att bli bättre rustad inför dessa möten är det viktigt att få inblick i hur barnen och ungdomarna själva upplever sin övervikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanställa litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde på intervjustudier med barn och ungdomar i åldrarna 8-20 år. Artiklarna analyserades utifrån metasyntes. Resultat: I resultatet framkom att barn och ungdomar med övervikt eller fetma upplevde sin situation negativt. Några negativa upplevelser var mobbning och känslan av utanförskap. Missnöje över sin kropp och en försämrad självkänsla var andra negativa upplevelser som framkom. Slutsats: Barn och ungdomar mår dåligt och känner sig utsatta på grund av sin övervikt eller fetma. De känner sig mobbade, utsatta och upplever en försämrad självkänsla. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents is a major problem around the world. Various programs to help these individuals are both within schools and clinics. The school nurse has a natural entrance to these problems when the profession exceeds all pupils who attend a school for the length and growth controls. To be better prepared for these meetings it´s important to gain insight into how children and young people themselves feel about their obesity. Aim: The aim of this literature review was to systematically analyze and summarize literature to illuminate the children and young people's experiences of living with overweight or obesity. Methods: Seven articles were selected through searches in different databases. All the articles were based on interview studies with children and adolescents aged 8-20 years. The articles were analyzed with meta-synthesis. Results: The results revealed that children and adolescents who are overweight or obese perceived their situation negatively. Some negative experiences were bullying and feelings of alienation. Discontent over his body and impaired self-esteem were other negative experiences that emerged. Conclusion: Children and young people feel bad and exposed because of their overweight or obese. They feel bullied, exposed and experience a deterioration in self-esteem.

The point of this study is to present how youths today experience fellowship and deviancy in relation to the different themes that have been chosen to interpret the results. I have treated questions about family, friends, experience of fellowship and deviancy. I have chosen to interview five young adult women and men in order to be able to understand their experiences of fellowship and deviancy. The study has a qualitative approach. In order to be able to interpret the result I have used theories about symbolic interaction, normality and meaning of fellowship. The results show that family is an important part of fellowship and that fellowship means much to form a conception about oneself. Even through social friendships. Depending on the family situation during growth, reflections were shown on how the interview people view fellowship and deviancy today and their vulnerability against bullying. Something that I found difficult during the process of the study was finding theories about friendship. Research performed in that area seem to be scarce which made it difficult for me to interpret the results well enough.

Enligt Anthony Giddens (1991) kännetecknas samhället av mångfalden val samt skapande av oss själva som individer.  De samhällsförändringar som skett bekräftar detta och entreprenörskap och flexibilitet samt betoning på individens ansvar är idag framträdande. För att hantera detta är förmågan ”att göra väl övervägda val” av utbildning och karriär till hjälp, vilket är skolans och studie- och yrkesvägledningens uppdrag att rusta eleverna med . Syftet är att belysa ungdomars tankar kring sin framtida karriär i relation till att göra väl övervägda val. Sex intervjuer har genomförts med ungdomar i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultaten visar att tidigare erfarenheter är viktiga för att uttrycka vad man är bra på och tycker är roligt, vilket också är kopplat till framtidstankar. Kopplingen mellan sig själv och framtidstankarna är främst att något är kul eller att man är bra på något. Oro över att inte hitta det ”rätta” alternativet framkommer. Ungdomarna lägger hinder och lösningar på dessa samt resurser på sig själva. Hinder som ungdomarna nämner kan härledas till avsaknad av ingredienser i att göra ”väl övervägda val”.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun. Därutav har behovet uppkommit att utvärdera projektet då man under pågående process vill ha möjlighet till att förändra och utveckla projektet. Utvärderingen bygger på intervjuer med interna och externa aktörer som är involverade i projektet Utmaningen. Resultatet presenteras sedan utifrån teman och analyseras med hjälp utav teoretiska infallsvinklar från nätverksteori, samverkansteori samt en teori om den totala institutionen. Dessa teorier hjälper oss att förstå vårt sociologiska problem då de berör inverkan, samverkan och nätverk som är viktiga beståndsdelar för att ett projekt ska kunna fungera, samt problematiken som kan uppstå vid institutionsplaceringar.

The purpose of this quantitative study has been to investigate teenager’s perception of obsessions and compulsive acts. Teenager’s perceptions and experiences as well as connections between the taboos surrounding the topic and the perception have been examined. The study has taken in to consider gender perspective, in regards to certain topics. As a result the differences and similarities between male and females’ perspective, regarding the topic, have been highlighted. Thus, our sample group contained teenagers, as a vital part has been to highlight their perspective. The teenagers that have been participating in the study have been in school year 9, meaning ages fifteen to sixteen. Altogether a total of eighty-eight students have taken part in the study, split between two schools, one based in a middle sized county and one in a small size county, both based in Sweden. The study has used a survey as a data collection model. The students, in the sample group, have answered a questionnaire which surrounds the topic. The answers have generated some interesting results and by the means of labelling theory and the notion of taboo, the results have been analysed. The study has established how labelling, stigmatization and taboo can be seen as cohesive with teenager’s perception. With relation to earlier studies and the results, our reasoning surrounding information and its significant function is highlighted.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser. Resultatet från litteraturstudien påvisade att sexualundervisning i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då den oftast är obligatorisk samt att en del ungdomar inhämtade kunskap från andra källor som till exempel föräldrar, media och kompisar där sexualundervisningen var otillräcklig. Unga människor visade sig ha en varierad kunskap om sexuell hälsa och skillnader mellan kön, etnicitet och sociala förhållanden konstaterades. Inom ämnet behövs fortsatt forskning, för att öka förståelsen för nödvändigheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan och eventuellt på andra arenor.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är: 1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar? 2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar? 3. Vilka tankar har eleverna om normbrott för de båda könens genusgränser? 4. Vilka tankar har eleverna om pardans? Metod Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer till vår undersökning och på så sätt kunde vi få en djupare inblick i vad eleverna ansåg om dans och genus. Vi intervjuade sex elever i 18-årsåldern, samtliga gick i samma klass och sista året på gymnasiet. Vi har använt oss utav Yvonne Hirdmans genusteori för att kunna tolka och förstå vårt resultat. Resultat Resultatet visade att eleverna, både killarna och tjejerna tyckte det var roligt att dansa, de ville dock ha en större variation i dansundervisningen och pröva på fler olika danser. Eleverna trodde att de flesta tjejer tyckte att det var roligt att dansa och att killarna också tyckte det var roligt att dansa. Däremot trodde de att killar ska ha inställningen att dans är tråkigt och töntigt för att bli accepterade. Eleverna ansåg att det är lättare för tjejer att korsa genusgränserna och bryta normer, dvs. det är mer accepterat än om killar gör det. När det gäller förare och följare i dans tyckte eleverna att de ska dansa kille och tjej så långt det går, annars "blir det ju fel". Slutsats Slutsatsen med studien är att eleverna har ganska tydliga föreställningar om hur man ska dansa, som stämmer överens om den genusforskning vi hittat. Alla tyckte att dans var roligt, men trodde att det inte är lika accepterat att killarna tyckte det, utan killar förväntas ha en negativ inställning.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ”fetmaepidemin” ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras. På grund av svårigheter i behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar är fysisk aktivitet som prevention och fortsatt forskning adekvat för sammanhanget. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka samband det fanns mellan fetma och delkomponenterna av metabolt syndrom bland barn och ungdomar, samt beskriva hur det metabola syndromet påverkas av interventioner med fysisk aktivitet. Metoden som används till studien var en litteraturstudie och databaserna som användes vid datainsamlingen var ISI, PubMed, Sience Direct och Scopus. Resultatet visade att Barn och ungdomar med fetma har större risk att drabbas av det metabola syndromet än normalviktiga. De överviktiga i studien hade även högre prevalens av varje delkomponent i det metabola syndromet. Fysisk aktivitet ledde till en minskning av det metabola syndromet hos barn och ungdomar. Överviktiga barn och ungdomar med hög kondition hade mindre risk att drabbas av det metabola syndromet än överviktiga barn och ungdomar med låg kondition. Det fanns en skillnad mellan olika typer av träningsformer och dess effekt på det metabola syndromet, där tid, intensitet och belastning hade en stor inverkan på dem metabola riskfaktorerna. Implikation: Idag finns det ingen fastställd definition på det metabola syndromet hos barn och ungdomar, detta medför att det blir svårt att upptäcka vilka barn som ligger i risk att drabbas av syndromet. Därför är det viktigt att bedriva fortsatt forskning kring barnfetma och metabolt syndrom och vilken inverkan fysisk aktivitet har på syndromet. / Introduction: The prevalence among children and adolescents obesity is increasing even though international organizations and governments are trying to alert the public about the risks of suffering from disease and that medical costs will increase for the community. The growing obesity epidemic is increasing the number of individuals with metabolic syndrome in the world. Key explanations for the emergence of the metabolic syndrome are a lack of physical activity together with high energy intake, faulty diet, stress and psychosocial factors. Prevalence of the metabolic syndrome is high among children and adolescents with obesity and increasing in pace with the rate of obesity worsen. Due to difficulties in the treatment of overweight and obesity in children and adolescents, physical activity as prevention and continuing research is appropriate to the context. The aim of this study was to explore the connection there was between obesity and metabolic syndrome among children and adolescents, and describe how the metabolic syndrome are affected by interventions with physical activity. The method used for the study was a literature review and databases used for data collectionwas ISI, PubMed, Sience Direct and Scopus. The result showed that Children and adolescents with obesity have a higher risk of metabolic syndrome than normal weight children and adolescents. The overweight children and adolescents in the present study also had higher prevalence of each component of the metabolic syndrome. Physical activity led to a reduction of the metabolic syndrome in children and adolescents. Overweight children and adolescents with high fitness had a lower risk of metabolic syndrome than obese children and adolescents with low fitness. There was a difference between different types of exercise and its effect on the metabolic syndrome, in which time, intensity and load had a major impact on their metabolic risk factors. Implication: Today there is no agreed definition of the metabolic syndrome in children and adolescents; this entail that it will be difficult to detect which children are at risk of developing the syndrome. It is therefore important to pursue further research on childhood obesity and metabolic syndrome and the impact of physical activity.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang. Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun. Resultaten visar att EMDR-behandlingen upplevs ha bidragit till att obehagskänslor och symtom minskade, men i olika grad, för alla intervjuade barn/ungdomar. Denna förändring kunde också noteras i terapeutens bedömning och i de bedömda C-GAS-värdena. Alla kände sig trygga under behandlingen och tyckte att de fick tillräcklig information. Hälften tyckte att konfrontationen med de svåra minnena var det mest obehagliga. Vissa detaljer i protokollet, såsom att bestämma målbild, upplevdes svårt för över hälften. Alla intervjuade skulle rekommendera EMDR-behandling till andra. Det positiva resultatet talar för att EMDR är en användbar metod för barn- och ungdomar med traumatiska minnen, och att det är värdefullt att satsa på fortsatt forskning kring EMDR med barn- och ungdomar.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för ungdomars syn på fotografi. I och med att många ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar. Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet. Bilderna kan fungera som bekräftelser på vad man själv gillar, vilka ens kompisar är, var man varit, hur man själv ser ut, eller vem man är. Mobilkameran är ett medel för att stärka vänskapsbanden, få perspektiv på sig själv och för att högtidhålla festliga sammanhang. Det är en lustfylld praktik som sällan läses utifrån estetiska kvaliteter. I min gestaltande del har jag slutligen använt mig av alla de bilder som jag själv tagit med en kameramobil och som inte var tänkta för det ändamålet. Det som har varit en process och del av min metod och empiri har nu med en undersökande intention blivit föremål för min gestaltning. Jag vill med dessa små bilder, och frånvaron av vissa, belysa den självbiografiska berättelsen som ständig och reviderbar. Gestaltningen visar på hur användningen av kameramobilen kan se ut. Den lyfter bl.a. upp de vanligast förekommande motiven, känslan av avspändhet och de personliga banden. Mängden och utformningen visar flödet. / BI/Media