• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2337
  • 92
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 2437
  • 835
  • 451
  • 404
  • 403
  • 401
  • 333
  • 322
  • 298
  • 294
  • 281
  • 258
  • 197
  • 193
  • 161
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
401

Ungdomars Arbetskraftsutbud : En simulering av en skatte- och bidragsreforms effekt på ungdomars arbetstimmar

Sundström, Maria January 2006 (has links)
I syftet att undersöka hur en skatte- och bidragsreform kan tänkas påverka utbudet av arbetskraft för ungdomar, modelleras en Discrete Choice nyttofunktion, där valet av antalet arbetstimmar begränsas till fem olika arbetstimmarsklasser. Modellen tar hänsyn till icke-linjära skatter och icke-konvexa budgetkurvor. I nyttomaximeringen tas även hänsyn till valet av socialbidrag. För att se effekten på ungdomarnas arbetstimmar används mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehåller databaser över inkomster, skatte- och transfereringssystem. Finans- och Socialdepartementen använder modellen för att se reformers eventuella effekter på specifika grupper i samhället. Skattereformen innebär en höjning av grundavdraget och bidragsreformen en sänkning av socialbidraget. Syftet med reformerna är att öka inkomstdifferensen mellan att inte arbeta och att arbeta och därmed öka incitamenten till att vilja arbeta för ungdomar. För att kunna motivera en sådan reform, ska den inte försämra statens finanser, utan helst vara självfinansierad. Resultaten visar att en skatte- och bidragsreform av detta slag inte ökar ungdomarnas arbetstimmar signifikant. Däremot kommer användandet av socialbidrag minska med över 90 %, även om inte många ungdomar levde på socialbidrag innan reformen. För staten innebär en sådan här reform att både skatteinkomsterna minskar, p.g.a. grundavdragshöjningen och bidragsutgifterna minskar, till följd av mindre socialbidragsutbetalningar. Däremot, kommer inkomsterna att minska mer än utgifterna, så det blir svårt att berättiga reformen. / With the purpose of examining how a tax- and social assistance reform would affect the labor supply for Swedish youth, a Discrete Choice utility function is utilized, where the choice of working hours is restricted to five different sets of working hours. This model takes nonlinear taxes and nonconvex budget constraints into consideration and in the utility maximization the youth has to keep the choice of accepting the social assistance in mind. The effect on youth working hours is simulated in a micro simulation model, FASIT, which contains databases on Swedish incomes, taxes- and subsidies systems and is mostly used by the Swedish Ministry of Finance in order to investigate policy reforms’ affect on different groups in society. The tax reform implies an increase of the basic deduction and the subsidy reform implies a decrease of the amount of social assistance. The purpose of the reforms is to increase the income gap between not working and working and thereby increase the incentives of being willing to work. To be able to justify a reform like this, it must not be too expensive for the government, but preferably it should be self-financed. The results show that the reforms will not increase the working hours of the youth significantly. But at the same time the reform decreases the need of social assistance with over 90 %, although not a large part of the youth supported themselves through social assistance before the reform. For the government the reform will result in a decrease in tax revenues and a decrease in the subsidy cost. The problem is that the revenues will decrease much more than the costs; therefore the reform is difficult to justify.
402

Sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar : interventioner i preventionsarbetet

Backenius, elin, bertilsson, nicole, Ericson, anna January 2010 (has links)
Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.   Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner. Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner. Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.
403

Hur sjuksköterskan kan upptäcka och stödja ungdomar med diabetes och ätstörningar : en litteraturstudie.

Carrasco Martinez, Ingrid, Roble, Rahma January 2010 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. Metod: Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet: visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla. Familjestruktur och föräldrars påverkan var andra faktorer som hade effekt på hur ungdomarna såg sig själva och deras hantering av sjukdomen. Slutsats: Kroniska sjukdomar som diabetes kräver mycket egenvård och engagemang från både barnet/ungdomen och deras föräldrar, särskilt då de unga diabetikerna har utvecklat ätstörningsbeteenden som komplicerar familjförhållanden ytterligare. Genom att identifiera och behandla eventuella riskfaktorer kan sjuksköterskan stärka de unga patienternas kunskap om sjukdomen men även föräldrarna. Mer forskning behövs för att utveckla bättre sätt och redskap för att upptäcka och stödja ungdomar med detta problem.
404

Vilka riskfaktorer finns för ungdomar som försökt begå självmord och vilket behov av stöd har dessa?

Karlsson, Angelica, Nilsson, Warunee January 2010 (has links)
Inledning: De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. Syftet med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. Metoden Litteraturstudierna baserades på 11 vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. Resultatet visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. Diskussion Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd Slutsats Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.
405

Omvårdnad vid ungdomar med självskadebeteende

Jensen, Claudia, Smythe, Aisha January 2010 (has links)
Bakgrund: Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. Syftet: med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. Metod: Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. Diskussion: Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. Slutsats: Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet
406

”Män är från Mars och kvinnor är från Venus” : Könsroller, kroppsuppfattning och självkänsla hos ungdomar / 'Men are from Mars, women are from Venus' : Sex roles, body image and self-esteem in adolescents

Karlsson, Camilla January 2012 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns könsrollsskillnader i kroppsuppfattning och självkänsla utifrån könsrollerna maskulinitet, femininitet ochandrogynitet, om det fanns samband mellan kroppsuppfattning och självkänsla och även omdet fanns skillnad mellan könen gällande de två variablerna hos gymnasieelever (n = 79). Könsroller mättes enligt formuläret Bem Sex-Role Inventory SE – BSRI-SE,kroppsuppfattning i enlighet med skalan Body-Esteem Scale for Adults and Adolescents –BESAA och självkänsla enligt Rosenberg Self-Esteem Scale – RSE. Resultatet visade attmaskulinitet korrelerade positivt med kroppsuppfattning och självkänsla. Vidare fanns ettnegativt samband mellan femininitet och kroppsuppfattning och självkänsla och gällandeandrogynitet fanns ett positivt samband med självkänsla. Det fanns ett signifikant sambandmellan kroppsuppfattning och självkänsla och männen rapporterade både bättrekroppsuppfattning och högre självkänsla än kvinnorna. Resultatet diskuteras i förhållande tilltidigare studier och egna slutsatser gällande samhällets påverkan på oss och vår självbildframförs. Att leva efter sin könsroll behöver inte påverka oss negativt om vi är medvetna omvarför vi beter oss efter dem och om det är vårt eget val.
407

Riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige : En litteraturstudie / Risk behaviors regarding sexually transmitted infections among adolescents and young adults in Sweden.

Olovsson, Rebecca, Ronnå, Frida January 2012 (has links)
Bakgrund: Varje år inträffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i världen. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio åren. Sveriges befolkning har blivit sämre på att använda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed. Materialet bearbetades och analyserades utifrån syftet och frågeställningar. Resultat: Det framkom fyra teman som bildade resultatet, flera tillfälliga sexuella partners, negativa attityder mot kondomanvändning, ignorans mot negativa effekter på den sexuella hälsan samt okunskaper om riskerna. Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna hade fler tillfälliga sexuella partners nu än tidigare. En negativ syn på kondomanvändning fanns hos ungdomarna. Anledningar till att inte använda kondom vid sexuellt samlag var att kvinnan använde hormonella preventivmedel, pinsamhet i att köpa kondomer, priset och att det minskade nöjet i sexet. Ungdomar och unga vuxna har blivit mer nonchalanta mot riskerna i den reproduktiva hälsan. Under det senaste året hade 76 procent av unga män i Sverige haft sexuellt samlag med en ny partner utan att använda kondom. Det fanns okunskaper om riskerna kring sexuellt överförbara infektioner. Konklusion: Sammanfattningsvis har sexuella samlag utan att kondom används fördubblats de senaste 20 åren i Sverige och det med takt att individer också har fler tillfälliga sexuella partners. Implikationer: Ett förslag till fortsatt forskning är att utveckla skolans sexualundervisning kring riskbeteenden i den sexuella hälsan, eftersom att skolan anses vara den största arenan där ungdomar inhämtar information om den reproduktiva hälsan.
408

Någon som visar att de bryr sig : En studie angående ungdomars upplevelser av delaktighet iinsatsen Kontaktperson.

Lewis, Simon January 2012 (has links)
The aim of this study was to examine young people’s experiences of participation within the intervention Contact Person. Three questions were asked concerning young people’s experience of participation, aspects that promoted/limited the young people’s experience and the significance they attached to the intervention. The findings in this study are based on phenomenological interviews with five teenagers within the intervention Contact Person. The results were analyzed by using Hart’s Ladder of participation and Habermas’ perspective of life world and system. The main findings of this study suggest that a good relationship with their contact person is essential for the teenagers’ experience of participation whereas a bad relationship limits their experience. The relationship can be seen as a prerequisite for participation. Ingredients deemed important in relationships promoting participation were for instance trust, honesty and involvement. The intervention seemed to promote psychological processes and behavioral patterns. The theoretical analysis showed that all the participants, except one, had experiences of the highest rung on Hart’s Ladder of participation. The participants experienced high levels of participation when communication was based on a communicative rationality corresponding to their life world perspective. Conversely, the participants experienced low participation when confronted with the system and its instrumental rationality.
409

"Att vara eller icke vara" : En studie av hur mobiltelefoner används i klassrumsmiljö

Andersson, Cecilia, Ulvbielke, Martin January 2012 (has links)
Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa. Syftet med vårt arbete är att titta på hur mobiltelefonen används under lektionstid och titta på vilka konflikter som kan uppstå i klassrummet angående mobiltelefonen. Giddens teorier som belyser hur ny teknik förändrar hur vi agerar socialt har legat som grund för vårt arbete. Genom Säljö och Hylland Eriksen har vi sedan tittat på hur skolan har påverkats av denna utveckling. Domesticeringstraditionen har skapat möjligheter för oss att titta på vilka konsekvenser ny teknik får på människor och samhället. Mobiltelefonen är ett naturligt inslag i vår vardag, den ger oss möjligheter att agera socialt trots avstånd. Mobiltelefonens utvecklande funktioner skapar dock inte enbart sociala möjligheter, den kan också användas som hjälpmedel i skolarbetet och vardagslivet. Genom att reglera hur och när vi får använda mobiltelefonen skapas normer för vad som är tillåtet eller inte. I skolans värld är det viktigt att elever får möjlighet till ny teknik men det är också viktigt att lära sig att fungera i sociala samhällen då social kompetens är en viktig egenskap. Mobiltelefonanvändandet får konsekvenser för hur vi prioriterar i sociala sammanhang och därför får den också konsekvenser i skola och undervisning. Genom detta arbete vill vi belysa vilka konsekvenser mobiltelefonen ger i undervisningen och för dess användare. Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen har tagit sig en plats i klassrummet, där den främst används som ett verktyg att socialisera sig med andra genom främst sms. Vi kan i vår studie även se att eleverna själva uppfattar mobiltelefonen som något som drar uppmärksamheten ifrån undervisning .Vi har därmed kunnat identifiera flera problemområden relaterade till mobiltelefonen.
410

Det är allmänbildning : Ungdomars attityder och upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning

Carlsson, Filippa January 2012 (has links)
Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen.   Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter. I sina attityder bekräftar ungdomarna heteronormen genom de uttalanden de gör om t.ex. HBT och sexuella relationer.

Page generated in 0.0389 seconds