Syftet med studien var att undersöka hur projektledare arbetar och förhåller sig till att ta emot feedback från kollegorna i sina projektteam. Likaså att ta reda på varför vissa projektledare arbetar aktivt med att be om feedback, medan andra projektledare väljer att bortprioritera momentet. Feedbackformen har benämnts som uppåtgående feedback inom denna studie. Tre forskningsfrågor utformades som berörde projektledarnas upplevelse, hantering och utmaningar med att ta emot feedback. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med projektledare från olika branscher. Det insamlade materialet bearbetades genom att utföra en tematisk analys, som sedan resulterade i fyra teman. Enligt studiens resultat är feedback ett komplicerat, spännande och känsligt moment. Projektledarna som aktivt ber sina teammedlemmar om feedback gör det för att utvecklas, motiveras och öka sin självmedvetenhet. Projektledarna som inte ber sina teammedlemmar om feedback menar att det beror på att momentet är för känsligt, tidskrävande och de känner inte att har mandatet att be om feedbacken. Tid, mandat och ledarskapsansvar visades vara de största utmaningarna när det kom till uppåtgående feedback inom projekt.

Feedback är inom ledarskapsforskning ett välstuderat område, men en del av begreppet har inte fått lika stort utrymme och det gäller den feedback som går från medarbetare till chef, även kallad uppåtgående feedback. Denna studie har därför valt att undersöka hur chefer, inom olika typer av organisationer, ser på och arbetar med uppåtgående feedback samt vilka effekter denna typ av feedback kan ge för att utveckla såväl det egna ledarskapet som organisationen man arbetar på. För att nå en djupare förståelse för ämnet formulerades tre huvudsakliga frågeställningar, vilka fokuserade på inställningen till, intrycken av, och vilka positiva respektive negativa aspekter man kunde se gällande området. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Till analysarbetet användes en tematisk analys vilken sedan formade studiens teman. Studiens mest framträdande resultat var att tillgången av tid och vilken miljö man befann sig inom skapade olika förutsättningar för olika chefer att arbeta med feedback. Det visade sig att informanterna hade en relativt gemensam och positiv inställning till feedback där man såg feedback som något utvecklande, men det visade sig även att en viss okunskap om uppåtgående feedback förekom. Olika organisationer erbjuder olika möjligheter till utbildning inom området vilket speglade av sig i hur respondenterna resonerade under sina intervjuer. Det framkom att tre påverkansfaktorer spelade en särskild roll i chefers möjlighet att fullgöra sitt feedbackarbete på ett tillfredsställande sätt. Dessa var tid, miljö och förutsättningar.