This study aims to examine how employees from protected shelters perceive that abused women on partner visas have experienced the leaving process and thereafter understand the possible impacts a person’s migration background can have. The study is based on five qualitative interviews with six employees from different protective shelters in Sweden, where results were analyzed through thematic analysis and based on intersectional theory. Results in this study show that oppressive norms and cultural traditions forces the women to remain in the relationship, and that being new in Sweden makes it more difficult for them to leave their spouses. The immigration legislation disadvantages these women, as the fear of deportation increases the risk of these women staying longer in abusive relationships with the protection rule being applied very restrictively setting requirements for evidence that are difficult to achieve. The decision to leave is often based on the women having been exposed to severe physical abuse that has required the authorities to intervene, the fear of harm to or losing children, and/or that the women have been supported and given information by outside sources.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext att bryta sig loss från dess hedersnormer. Hedersnormer kan innebära ett strukturerat levnadssätt från familjens och släktens påtryckningar, att bryta sig loss från hedersnormerna kan medföra ett uppbrott från gemenskapen. Detta är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext. Alla intervjupersoner var mellan 20 och 25 år gamla och bor i Sverige. Studien besvarar följande frågeställningar: Vad har de unga vuxna för egen uppfattning om hederskontexten de själva har vuxit upp i? Vilka faktorer bidrar till att de unga vuxna kan bryta sig loss från hedersnormerna inom hederskontexten? Hur lever de unga vuxna som vill lämna hederskontexten i dagsläget? Resultaten visar att hederskontexten och dess hedersnormer formar de unga vuxnas liv och begränsar deras individualitet. Intervjupersonerna som växte upp i en hederskontext vill leva fritt utan begränsningar, normer och regler för att kunna utveckla självständiga liv som att få välja sin egen trosuppfattning, partner och livsstil. Intervjupersonerna befann sig i olika stadier av att bryta sig loss från hederskontexten, men alla hade olika bidragande faktorer som har hjälpt eller skulle kunna hjälpa dem att bryta sig loss. Bidragande faktorer som förekom i resultaten var studier och utbildning, flytt till en annan stad, att vara ekonomiskt oberoende, individens psykiska förhållningssätt samt omgivningen och dess motivation och stöd. / The purpose of this study is to investigate the factors that make it possible for young adults who have grown up in an honor-based context to break free from its norms. Honor-based norms can mean a structured way of living, from the family and relatives pressure, and breaking free from honor-based norms can mean breaking free from the community. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews with four young adults who grew up in an honor-based context. All interviewees were aged between 20 and 25 years old and live in Sweden. The study addresses the following questions: What is the young adults’ perception of the honor-based context in which they grew up? What factors contribute to the young adults' ability to break free from honor-based norms? How is life today for these young adults who wanted to leave the honor-based context? The results show that the honor-based context and its associated norms shape the lives of the young adults and limit their individuality. The interviewees who grew up in an honor-based context desire to live without restrictions, norms and rules in order to develop independent lives such as choosing their own beliefs, partners and lifestyle. The interviewees were at different stages of breaking free from their honor-based contexts, but each had varying contributing factors that have helped or could help them to break free. Contributing factors found in the results were education, moving to another city, being financially independent, the individual's psychological attitude and the people surrounding them with their motivation and support.

Syftet med studien var att identifiera de faktorer i kvinnors utsatthet för våld av män i nära relationer som påverkar deras val och möjlighet att stanna i alternativt lämna en våldsam parrelation samt vilken inverkan och påverkan det sociala nätverket har på kvinnors beslut att stanna i alternativt lämna relationen. Genom kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier skrivna av tidigare våldsutsatta kvinnor sammanställdes resultat, som tematiserades och analyserades med hjälp av teorierna och begreppen normaliseringsprocess, traumatisk bindning och uppbrottsprocess tillsammans med tidigare forskning. Resultatet visade att anledningar till att en våldsutsatt kvinna stannar i en våldsam parrelation är starka känslomässiga band, normalisering av våldet, beroende, psykisk nedbrytning, internalisering, rädsla samt hopp om förändring. Vad som gör att en våldsutsatt kvinna lämnar en våldsam parrelation är insikten om att det skulle vara ohållbart att stanna av olika anledningar samt rädsla för sitt eget eller annans liv. Uppbrottsprocessen kan förklaras likt en process i flera steg. Omgivningens stöd visade sig också ha stor betydelse i kvinnans val och möjlighet att kunna lämna relationen, dock är beslutet att lämna relationen tvunget att komma från kvinnan själv. Slutsatsen var därmed att kvinnor som utsätts för våld av män i nära relationer är en mycket utsatt grupp i samhället, relationen till männen är ofta komplex. För att bryta kvinnors isolering, som följd av våldsutsattheten, krävs insatser från omgivningen samt förändring på samhällelig nivå. / The purpose of the study was to identify the factors in women's exposure to violence by men in intimate relationships that affect their choice and ability to stay in or leave a violent relationship and what impact the social network has on women's decision to stay in or leave the relationship. Through qualitative content analysis of four autobiographies written by previously abused women, results were compiled, thematized and analysed using theories and concepts such as normalization process, traumatic bonding, and break-up process together with previous research. The results showed that reasons why an abused woman stays in a violent relationship are strong emotional bonds, normalization of violence, addiction, being mentally break down, internalization, fear and hope for change. What causes an abused woman to leave a violent relationship has turned out to be the realization that it would be unsustainable to stay for various reasons as well as fear for her own or someone else's life. The breaking process can be explained as a process in several steps. The social network had a great importance in the woman's choice and opportunity to be able to leave the relationship, however, the decision to leave had to come from the woman herself. The conclusion was thus that women who are exposed by men in intimate partner violence are a very vulnerable group in society, the relationship is often complex. Breaking women's isolation, as a result of domestic violence, requires efforts from the social network and change at the societal level.