<p>Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.</p>

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om vilka svårigheter som kan uppstå vid problemlösning i matematikundervisningen och hur lärare förebygger och följer upp elevernas svårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och ett ramverk hämtat ur Mölleheds (2001) avhandling. Vi har genomfört observationer av elever och lärare och semistrukturerade intervjuer med lärarna. Resultatet visar vilka svårigheter elever har i problemlösningsuppgifter samt hur lärare förebygger och följer upp elevernas svårigheter. Elever visar svårigheter med att kombinera föremål, motivera sina lösningar, förstå matematiska begrepp, förstå texten, separera räknesätten, att ha fokus på rätt detaljer och att de gjorde slarvfel. Lärares förebyggande och uppföljande arbete inkluderade varierande introduktioner, förklaring av begrepp, kartläggande av elevers svårigheter, erbjuda individuellt stöd, och använda helklassdiskussionen som ett sätt att reda ut befintliga svårigheter som uppkommit, genom att lyfta olika strategier. Slutsatsen är att elevers svårigheter är att kombinera föremål, textförståelse, matematiska begrepp, att motivera sina lösningar, räkneförmåga och att behålla fokus på uppgiften. Lärare förebygger elevers svårigheter i problemlösning genom varierande introduktioner, genomgångar, att förklara begrepp och genom att kartlägga elevers svårigheter. Lärare följer upp elevers svårigheter genom att erbjuda individuellt stöd både i och utanför undervisningen i klassrummet och diskutera elevers svårigheter, möjliga lösningar och möjliga strategier i helklassdiskussioner. / The purpose of this study is to deepen the knowledge of the difficulties that can arise in problem solving in mathematics teaching and how teachers prevent and follow up students' difficulties. We have used a qualitative approach and a framework derived from Möllehed's (2001) thesis. We conducted observations of students and teachers and semi-structured interviews with the teachers. The result shows what difficulties students have in problem solving tasks as well as how teachers prevent and follow up students' difficulties. Pupils show difficulty combining objects, motivating their solutions, understanding mathematical concepts, understanding the text, separating the calculations, focusing on the right details and making mistakes. Teacher prevention and follow-up work included varied introductions, explanation of concepts, mapping of student difficulties, offering individual support, and using the whole-class discussion as a way to identify existing difficulties that arose, by highlighting different strategies. The conclusion is that pupils’ difficulties are to combine objects, textual understanding, mathematical concepts, to justify their solutions, calculating ability and to keep focus on the task. Teachers prevent pupils’ difficulties in problem solving through various different introductions, reviews, explaining concepts and by charting lifting difficulties. Teachers follow up pupils difficulties by offering individual support both inside and outside the classroom and discussing the pupils’ difficulties, possible solutions and possible strategies in whole class discussions.