Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för sex förskolepedagogers erfarenheter och uppfattningar av anmälningsplikten i den pedagogiska verksamheten. För att samla in data till vår kvalitativa studie använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och vinjetter som metod. Intervjuerna utfördes med sex pedagoger i sex olika kommuner i samma län, där vi fick ta del av deras erfarenheter och upplevelser av anmälningsplikten i förskolan. Vår studies resultat är bearbetat och analyserat utifrån fem olika teman. Resultatet visar att dessa pedagoger känner en stor osäkerhet runt anmälningsplikten och om sin skyldighet att agera när de misstänker att ett barn far illa.  Det visar även att det finns svårigheter kring att veta när ett barn är i behov av att få hjälp från en vuxen. I resultatet framgår dessutom att relationen mellan hem och förskola är sårbar, vilket komplicerar en anmälningsprocess. Vidare visar resultatet vikten av att ha ett stöd från arbetslag och ledning när de vill anmäla en oro. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det fenomenologiska perspektivet, vilket handlar om människans erfarenheter, uppfattningar och upplevelser av ett fenomen. Erfarenhet, upplevelse och uppfattning är därför nyckelbegrepp i den här uppsatsen. / <p>2019-12-20</p>

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang. Informanternas svar i enkäten kan ha påverkats av olika faktorer (som ålder eller föräldrars högsta utbildning), vilket vi har försökt att tolka med hjälp av tabeller och diagram.