Studien syftar till att belysa lärares attityder till och användning av formativ bedömning. Vidare studeras lärares kunskaper i att bedriva formativ bedömning samt huruvida de kan se en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Formativ bedömning är ett svårdefinierat begrepp och det saknas tydliga riktlinjer i styr- dokumenten för hur lärare ska arbeta med formativ bedömning i klassrummet. Studien grundar sig i sociokulturell teori där stöttning, zone of proximal development och åter- kopplingsnivåer används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och en enkät. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell och enkäten redovisades i diagram. Resultatet visar att lärare har positiva attityder till formativ bedömning samt använder flera formativa metoder i sin undervisning. Lärare anser också att det finns en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Samtliga lärare upplever att de har tillräckliga kunskaper för att bedriva formativ bedömning. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärares attityder inte påverkar användningen av formativ bedömning, det är snarare lärares kunskaper som är avgörande.

I denna studie undersöks manliga och kvinnliga uppfattningar om manligt och kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch, där jag valt att studera en specifik organisation. Den ena frågeställningen är om vilka uppfattningar män och kvinnor har om manligt och kvinnligt ledarskap och den andra frågeställningen är vilka uppfattningar de manliga och kvinnliga respondenterna har om manliga och kvinnliga ledares benägenhet att nå ett optimalt ledarskap. Frågeställningarna studeras utifrån Blake och Moutons teori om uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap. Jag valde en kvalitativ metod med där information samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer varav fem respondenter var manliga och fyra respondenter var kvinnliga ledare. För att analysera resultatet i studien, och jämföra mäns och kvinnors uppfattningar, använde jag mig av en komparativ design. Studiens resultat visar att män och kvinnor har lika förutsättningar, i form av uppgifts och relationsorienterade egenskaper, för att beskrivas som en ideal ledare däremot finns det uppfattningar om att de manliga ledarna ses som mer lämpade att nå ett idealt ledarskap. Kvinnliga ledare uppfattas inneha fler relationsorienterade än uppgiftsorienterade egenskaper medan manliga ledare uppfattas inneha fler uppgiftsorienterade än relationsorienterade egenskaper. Uppfattningar om kvinnors osäkerhet i sina ledarrollen påverkar uppfattningar om deras benägenhet att nå ett idealt ledarskap, till skillnad från manliga ledare som uppfattas vara mer självsäkra. I slutsatsen kom jag fram till att mäns och kvinnors uppfattningar om kvinnligt och manligt ledarskap skapar hinder för kvinnor att nå högre chefspositioner och ger en förklaring till varför det finns så få kvinnor på ledande positioner. / This study examines male and female perceptions of male and female leadership in a male-dominated industry, where I have chosen a specific organization to study. One question is about what perceptions men and women have about male and female leadership and the second question is what perceptions male and female have about male and female leaders' liability to achieve an optimal leadership. The questions that I have examined is based on Blake and Mouton's theory of task- oriented and relationship-oriented leadership. I chose a qualitative method with information gathered through nine semi structured interviews, five male and four female leaders. In order to analyze the results and compare the opinions of men and women I choose to have a comparative design of the study. The study's results show that men and women have equal conditions, in terms of task and relationship-oriented characteristics, to be described as an ideal leader, on the other hand there are perceptions that male leaders are seen as more suitable for achieving an ideal leadership. Female leaders are perceived to possess more relationship-oriented than task-oriented characteristics while male leaders are perceived to possess more task-oriented than relationship-oriented characteristics. Perceptions of women's insecurity in their leadership role affect perceptions of their propensity to achieve ideal leadership, unlike male leaders who are perceived to be more confident. I concluded that men´s and female´s perceptions of female and male leadership creates barriers for women to reach senior positions and that explains why there are so few women in leading positions. The study is written in Swedish.

Spridningen av Covid-19 har påverkat människor i många avseenden varav ett är i arbetslivet då distansarbete blivit det nya normala för att hålla smittspridningen i schack. Arbetsmiljön har stor påverkan på individens arbetstillfredsställelse och allmänna välmående, där även ledares beteenden kan ha stor inverkan. Dagsaktuella studier visar en generell försämring av anställdas välmående under pandemin. Samtidigt som annan forskning menar att flexibla arbetsarrangemang som distansarbete kan reducera stress och utbrändhet. Revisionsbranschen har länge präglats av stress, utbrändhet, hög arbetsbelastning och konkurrens. Vidare är forskningen kring revisorers välmående begränsad. Därav ämnar detta examensarbete undersöka hur revisorers psykosociala arbetsmiljö påverkas av distansarbete som arbetsform samt vilken betydelse ledarbeteende har för revisorers arbetssituation. Metoden är av kvalitativ karaktär med inslag av kvantitativ genom en enkät med delvis öppna frågor för att kunna hantera ett något större urval med till viss grad djupare svar. Studien tyder på att distansarbete påverkar revisorers psykosociala arbetsmiljö genom flera faktorer såsom bland annat social interaktion, relationer och tydlighet, där personliga preferenser verkar spela en avgörande roll. Trots att många verkar upplevt negativa effekter av arbetsformen tyder resultatet på att flertalet kan tänka sig fortsätta arbeta på distans. Sammantaget visar denna studie att flertalet faktorer kan ha inverkan på revisorers psykosociala arbetsmiljö och att de kan upplevas på olika sätt. Vidare lyfts flertalet uppgifts- och relationsorienterade ledaregenskaper som enligt empirin anses vara relevant att ta i beaktning vid distansarbete. Därigenom tyder studien på att ledares beteenden kan ha påverkan på revisorernas välmående. / As a result of the COVID-19 pandemic, many people now find themselves in a position where they must adapt to a new way of work. As an effort to stop the virus from spreading, many businesses opt to let their employees telework from home. The work environment has a vast impact on individuals' job satisfaction and general wellbeing, which also can be affected by leaders' behavior. Recent studies show a negative trend in general wellbeing amongst teleworkers, while other studies suggest that flexible work arrangements as teleworking can reduce stress and burn-out. The audit industry has a history of struggles with stress, burn-out, high workloads and high competition. The research in this particular field is limited, which is why this paper aim to study how auditors' psychosocial work environment is impacted by telework, as well as what significance leader behavior has for the situation. The method used is of qualitative nature with quantitative elements through a survey with partially open-ended questions, to be able to handle a large number of slightly deeper answers. The study suggests that telework affects the auditors' psychosocial work environment through several factors such as social interaction, relationships, and clarity where it seems that personal preferences play an important role. Although many seem to have experienced negative effects from telework, the study shows that a majority can imagine continuing teleworking. Furthermore, several task- and relationship-oriented leadership qualities are highlighted as relevant to take into consideration in relation to telework. As a result, the study suggests that leader behaviors may affect the auditors' wellbeing. Overall, this study shows that several factors can have an impact on auditors' psychosocial work environment and that they can be experienced in different ways.