No description available.

Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon. I analysen tillämpades teorin om sociala band, vändpunkter och ett perspektiv på upphörandet som en process. I det empiriska materialet framkommer att upphörandet inledningsvis påverkades av ett samspel mellan specifika händelser som fungerade som vändpunkter, hjälp från andra personer samt egen motivation och mognad. Informanterna betonar egen motivation mest, vilket överensstämmer med tidigare studier av ungdomar i synnerhet. Därutöver identifierades en andra fas av upprätthållande där informanterna aktivt arbetade för att avhålla sig från brott. I denna fas började de omförhandla sin identitet från kriminell mot ickekriminell. Många hade dock kvar tankar på att begå brott och upplevde sig vara ”laglydiga kriminella” snarare än ickekriminella. Detta fenomen har vi inte hittat i tidigare forskning på området. Nedanstående faktorer i ett samspel identifierades av informanterna som nödvändiga för att kunna sluta begå brott, vilket bortsett från den sista punkten överensstämmer väl med tidigare forskning på området. Yttre faktorer: Upphöra med missbruk. Bryta kontakten med andra personer i aktivt missbruk och kriminalitet. Stöd från andra personer eller professionella. Gemenskap och anknytning till andra. Sysselsättning. Inre faktorer: Motivation och egen vilja. Mognad och ökad ålder. Förmåga att hantera tankar på brott. Sökord: upphöra, kriminalitet, brott, ungdom, återfall / The purpose of this paper is to study the subjective experiences of the desistance process from crime in young adults who repeatedly committed crimes during childhood and adolescence. The questions address both external and internal factors that influenced desistance from crime and factors that maintain a non-criminal lifestyle. The study included eight people, six men and two women who desisted from crime before the age of 25. The time since they desisted ranged from a few weeks up to eight years. The study was performed using qualitative semi-structured interviews, five by personal meetings and three by telephone. In the analysis the theories of social bonds, turning points and a perspective on desistance as a process was applied. The findings of this study were that desistance initially was influenced by a combination of specific events that served as turning points, support from other people as well as motivation and maturity. The informants emphasized their own motivation the most, which is consistent with previous studies of adolescents and young adults in particular. In addition, a second phase of maintenance were identified where the informants had to make efforts to refrain from crime. In this phase they started to renegotiate their identity from criminal towards non-criminal. However, many still had thoughts of committing crime and perceived themselves to be "law-abiding criminals" rather than non-criminals. This is something we have not found in previous research. These factors were identified by the informants as necessary to desist from crime, which apart from the last point is consistent with previous research in this area. External factors: • Desistance from substance abuse. • Breaking contact with people with active addiction and criminal behavior. • Support from other people or professionals. • Sense of community and attachment to others. • Occupation. Internal factors: • Motivation and determination. • Maturity and increasing age. • Ability to deal with thoughts of crime. Keywords: desistance, crime, criminality, youth, relapse

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.

<p>Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.</p>

No description available.

Aim: The aim of this study was to identify and interpret former criminal delinquents experiences of what internal, social and structual factors are contingent on the process of change in offending. Method: A qualitative method was used with a hermeneutic approach. A qualitative inquiry was conducted through three semi-structured life story interviews with former criminal delinquents working on an organization that specifically strives to help delinquents to desist from crime.  The mode of analysis utilized in this study was the concept of turning points and a life course perspective which are useful tools in understanding the crucial parts of the processes and factors in the desistance process. Results: The results identified twelve sub-interpretations which were distilled into three over-arching interpretations which lead to the following singular conceptual interpretation: Creating preconditions to promote reintegration and readaptation to society is viewed as important to successfully desist from crime, which, in turn, depends on three sets of factors: cognitive transformation, individual’s social environment and structural/external factors which are interdependent on each other. Future research areas are suggested.