Att lägga ett anbud innebär mer eller mindre att giva ett erbjudande till eventuell kund. Idag används detta uttryck i folkmun vid upphandlingar av saker såsom byggprojekt, varor eller tjänster. Rapporten kommer redogöra hur en av Sveriges största beställare, Trafikverket, hanterar denna process samt utmaningarna som den innebär för leverantörer och konsulter.  Frågeställningarna som utreds i denna rapport är:  Hur går man till väga för att värdera uppdrag som är i projekts initiala skede?  Vad bör beaktas vid lämning av anbud på konsultuppdrag vid utförendeentreprenader?  Vilka risker avseende tid, kostnad och kvalité kan uppstå i ett konsultkontrakt då upphandlingen måste genomföras inom LOU? Hur ser anbudsprocessen ut för konsultuppdrag vid utförendeentreprenader hos Trafikverket? Vilka för- och nackdelar innebär de olika utvärderingsformer för beställaren?  Studier gällande området rent generellt har genomförts samt läsningar av Trafikverkets riktlinjer avseende dess anbudsförfarande. Intervjuer med aktörer från både beställar- samt leverantör/konsultsidan har utförts och slutsatser tagits utifrån dessa samt föregående nämnda studier.  Resultaten som förvärvats under arbetets gång är konkretiserat att:  Värdering av projekt i dess tidiga skeden begrundar sig till största del på kvalificerade bedömningar utifrån erfarenhet och jämförelse med liknande uppdrag.  Det som bör beaktas i anbud är att man i första hand uppfyller kvalificeringskraven som uppdraget kräver. Därefter bör en tydlig och genomtänkt lösning presenteras med rimlig tidsplan där även kvalitén av uppdraget försäkras genom motivering.  Riskerna som kan uppstå avseende tid, kostnad och kvalité i konsultkontrakt då de genomförs inom LOU har dess stora centra i om uppdraget går på á pris eller löpande räkning. Detta då prissättningen ger konsulten/leverantören mer eller mindre tid att investera i uppdraget i fråga varav samtliga parametrar (kvalité, kostnad och tid) kan bli lidande beroende på vilken väg som tas. Anbudsprocessen för konsultuppdrag vid utförendeentreprenad hos Trafikverket har ett tydligt tillvägagångssätt och fastställda mallar som skall efterföljas såvidare uppdraget inte innehar ovanlig komplexitet. De olika utvärderingsformernas för- och nackdelar är svåra att sätta fingret på. Däremot är en slutsats som kan tas är att de kräver mer eller mindre nedsatt arbetstid, vilket i sin tur kan tolkas både som en för- samt nackdel beroende på vem du frågar.

Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.