Bakgrund: När personer med demenssjukdom vårdas inom akutsjukvård utgör de en särskilt utsatt patientgrupp. Olika kontextuella förutsättningar inom akutsjukvården så som korta vårdtider, högt tempo och fokus på den för vårdtillfället aktuella diagnosen kan tänkas försvåra för sjuksköterskan att ge bästa möjliga omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån sjuksköterskors upplevelser belysa faktorer som påverkar omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en systematisk deskriptiv litteraturstudie. Åtta kvalitativa artiklar som undersökt sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom inom akutsjukvård granskades. Resultatet från dessa studier analyserades och kategorier samt subkategorier bildades. Resultat: Två kategorier vilka i sin tur understöds av åtta subkategorier framträdde. Sjuksköterskors upplevelser antyder att omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjukvård påverkas av faktorer relaterade till strukturella förutsättningar och individuella förhållningsätt. Slutsats: Arbete med att förbättra omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjukvård bör utgå från studier av både strukturella förutsättningar och individuella förhållningsätt samt hur de påverkar varandra. Ett ökat inflytande för kunniga sjuksköterskor utgör också en viktig aspekt i förbättringsarbetet då detta både skulle kunna höja kvalitén på omvårdnaden och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö.

Bakgrund: När någon i familjen drabbas av en demenssjukdom berörs inte bara personen själv utan även familj och vänner. Det är vanligt att personer som fått diagnosen bor hemma under de första åren. Detta är möjligt tack vare de informella vårdarna. Eftersom de är delaktiga i vården är det viktigt att veta hur de upplever sin roll som vårdare. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelsen av att vara informell vårdare till en närstående med demenssjukdom. Metod: Nio kvalitativa studier har ingått i litteraturstudien. Artiklarna har analyserats, likheter och skillnader har identifierats och ett nytt resultat har skapats. Resultat: Att vara informell vårdare har visat sig ha både fysisk och psykisk påverkan och upplevs som betungande. Resultatet presenteras i två teman: ”Förändrade relationer” och ”Fysiska och emotionella påfrestningar”. Dessa teman har fyra underteman vardera. Konklusion: Informella vårdare gör ett viktigt jobb framförallt för personen med demens men också för formell vård och samhället. Eftersom att de informella vårdarna upplevde vårdandet som betungande dras slutsatsen att de behöver få mer stöd. Nyckelord: Demens, Vårdgivare, Närstående, Upplevelse

No description available.

Bakgrund När ett barn insjuknar i cancer drabbar det hela familjen. Biverkningar från behandlingar och alla sjukhusbesök förändrar det vardagliga livet. Som sjuksköterska ska man ha i åtanke att anhöriga är delaktiga i vården av patienten och att de behöver stöd och avlastning. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur familjen upplever sin situation under barnets cancerbehandling samt att sammanställa och beskriva de insamlade studiernas datainsamlingsmetod. Metod En litteraturstudie med en deskriptiv design som baserats på 11 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat Att vara förälder och syskon till ett barn med cancer visade sig vara känslomässig kamp både fysiskt och psykiskt. Det vardagliga livet blandades med barnets behandlingar. De ville hålla sig positiva, kunna hjälpa det sjuka barnet i kampen och undvika att skapa mer oro. Att få bra information och vara delaktig i vården sågs som en viktig komponent för att själv kunna må bra. Slutsats Hela familjen påverkas och syskonen till barnet blir oftast mer känslomässigt engagerad än vad föräldrarna tror. Hela situationen kretsar kring behandlingar och bemötandet från vårdpersonalen, eftersom det är oftast bemötandet som påverkar hur familjen upplever sin situation i samband med behandlingar.

Bakgrund: Att bli förälder kan upplevas omvälvande för de flesta, dock drabbas ca 13 % av mödrar av psykisk ohälsa i form av postpartumdepression efter förlossningen vilket påverkar mammornas förmåga att fungera i det dagliga livet samt deras kapacitet att ta hand om det nyfödda barnet. Utan adekvat stöd och stöttning riskerar sjukdomen orsaka långtgående negativa konsekvenser för mamman, barnet såväl som för den övriga familjen. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av postpartumdepression. Vidare var syftet att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats eftersöktes i databaserna Medline, Cinahl samt PsychINFO. Valda artiklar granskades för att urskilja likheter och skillnader i resultatet. Huvudresultat: Mödrarnas berättelser åskådliggjorde hur individuella upplevelser av att bli förälder inte levde upp till tidigare förväntningar vilket bidrog till negativa känslor som skuld, skam och minskad livskvalité. Att hålla uppe en fasad och förneka sina svårigheter förekom för att bibehålla kontrollen. Omgivningens agerande samt stigmat beträffande psykisk ohälsa spelade stor roll för mödrarnas upplevelse och hjälpsökande. Valda artiklars datainsamlingsmetod beskrivs utförligt i samtliga artiklar. Slutsatser: Skuld och skam färgade mödrarnas vardag till följd av krossade förväntningar samt upplevelsen av att vara olämplig som förälder. Tillsammans med sina egna och andras stigmatiserade bild av psykisk ohälsa försvårades hjälpsökandet. Mödrarna försökte i hög grad hantera sina problem allena. Bemötandet vid hjälpsökandet var därav av största vikt för att mödrarna skulle fullfölja behandlingen och att de vågade dela med sig av sina känslor.

Bakgrund När ett barn i en familj drabbas av cancer riktas uppmärksamheten mot hen och risken är då stor att friska syskon hamnar i skuggan av sitt sjuka syskon. Tidigare forskning visar att de friska syskonen i högre grad utvecklar beteendeproblematik samt har en lägre livskvalitet än andra barn, vilket tyder på att de behöver stöd. Den teoretiska referensramen för denna litteraturstudie utgörs av den familjefokuserade omvårdnadens teori om att familjen bör ses som ett system, där varje individ utgör en del som tillsammans bildar en helhet. Syfte Syftet är att beskriva syskons upplevelser av att ha ett syskon som vårdas för cancer. Metod Metoden som valdes är systematisk litteraturstudie och nio lämpliga artiklar valdes från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och utgör resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat som sedan diskuterades utifrån vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna benämns som upplevelse av en förändrad vardag, upplevelse av turbulenta känslor och upplevelse av att hantera sjukdomen.   Slutsats Friska syskon upplevde att deras behov av att inkluderas i vården kring sin sjuka syster eller bror inte blev tillgodosett. Studien talar för att det finns brister i vårdpersonalens bemötande gentemot de friska syskonen, och att de inte uppmärksammas på det sätt som den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar. En slutsats som görs utifrån resultatet är att vidare utbildning och riktlinjer behövs för att underlätta för vårdpersonal att bemöta och inkludera de friska syskonen.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år 1300 personer i en hjärntumör. Genom de subjektivasymtom som hjärntumören medför kan livet förändras. Biverkningar efter olika behandlingarkan även de medföra förändringar som påverkar hur det är att leva samt en persons livsvärld.För att förbättra livskvalitén behöver sjuksköterskan kunskap om de subjektiva symtomensom kan uppkomma vid insjuknandet med en malign hjärntumör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med enmalign hjärntumör. Metod: Två stycken patografier analyserades med en kvalitativ design. Patografiernaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån hur Graneheim och Lundmanbeskriver. Studien hade en manifest ansats med latenta inslag. Resultat: I analysen framkom det fem kategorier, hjärntumören gav kroppslig påverkan,tappade kontrollen över sitt liv, förnekade hjärntumören, livet blev en kamp och stöd varbetydelsefullt. Det framkom att personerna med en malign hjärntumör upplevde attsjukdomen och behandlingarna gav påverkan som exempelvis trötthet. De upplevde ävenkänslor som rädsla, ångest, chock och kontrollförlust. Hjärntumören kunde även förnekas avpersonerna. Stöd från vänner och familj var något som kunde upplevas betydelsefullt.Slutsats: Den maligna hjärntumören gav en upplevelse av trötthet, talsvårigheter,kontrollförlust samt att relation till närstående påverkades. Detta påverkade i sin tur hur detvar att leva. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan hjälpa personen att återfåhälsa och för att underlätta för en person med en malign hjärntumör, kan sjuksköterskanöppna upp för samtal och genom att beakta en persons unikhet ge information.

No description available.

Bakgrund: Incidensen bland män som drabbas av ätstörning ökar. Trots detta finns det fortfarande en uppfattning om att det är främst kvinnor som drabbas. Sjuksköterskan behöver få en bättre förståelse för hur män upplever sin ätstörning, detta för att kunna erbjuda dem en god och likvärdig vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Antal inkluderade artiklar i studien var sex kvalitativa samt en artikel med mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av ett induktivt analysförfarande, där författarna fokuserade på det manifesta innehållet i texterna.  Resultat: Studiens resultat belyser hur vuxna män upplever det att leva med en ätstörning. Resultatet består av de fem kategorierna Upplevelse av information, Bristande självkänsla,Upplevelse av skam, Upplevelse av krav från omgivningen och Upplevelse av vård. Resultatet visar att männen upplever det skamfyllt att leva med en ätstörning på grund av stigma och känslan av att inte känna sig accepterad. Att ätstörning ses som en kvinnlig sjukdom medförde att många av männen inte vågade berätta för andra om sin problematik eller att de hade svårt att koppla sina symtom till sin sjukdom. Vissa män uppger även att deras symtom inte tagits på allvar av vårdpersonal.  Slutsats: Resultet beskriver att det finns ett behov av information till både patient, vårdpersonal och närstående om ätstörningsproblematik bland män.

Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.