Bakgrund : I takt med en stigande genomsnittsålder ökar också andelen personer med demenssjukdom. Då det inte finns någon botande medicinsk behandling förblir tillämpande av en individuellt anpassad och god omvårdnad viktigt. Anhöriga fyller  en viktig funktion i vården av den demensjuke och står i vissa fall även för huvuddelen av vården. Att se den sjuke och dess närstående som en gemensam nämnare underlättar ofta upprätthållandet av hälsa och välbefinnande. För att relationen till de anhöriga skall vara fungerande och respektfull bör vårdpersonal ha god kunskap om anhörigas upplevelser. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser i samband med vård av nära anhörig med diagnosen demenssjukdom. Metod: En kvalitativ analys av innehållet från 14 kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Fyra teman framkom. Att ge är att få behandlar anhörigvårdares positiva upplevelser. I temat Att ha en betungande uppgift i ensamhet tas negativa aspekter upp. Det tredje temat Att ta ett steg i en ny riktning beskriver anhörigvårdares upplevelser av att placera den demenssjuke på särskilt boende. Fjärde temat Att orka ta kampen visar två strategier som anhörigvårdare tillämpar för att bemästra vårdarrollen. Slutsats: Anhörigas upplevelser i samband med vård av nära anhörig med demenssjukdom kännetecknas av både negativa och positiva aspekter.

Bakgrund: Postpartumdepression är en depression som inträffar efter förlossningen och det är något som drabbar 8-15 % av alla mödrar. Postpartumdepression utvecklas oftast successivt tre månader efter förlossningen och det är en sjukdom som har påverkan på hela familjen. Sjukdomen är behandlingsbar, men för många är sjukdomen tabubelagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa mödrars upplevelser av postpartumdepression. Metod: En litteraturstudie har genomförts på tretton kvalitativa studier av mödrars upplevelser av postpartumdepression. Resultaten sammanställdes efter att studierna kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Resultatet visade tre kategorier: känsla av kaos, stor omställning och söker förklaring och förståelse. Konklusion: Mödrars upplevelser av postpartumdepression var att det var en svår och påfrestande tid och mödrarna behövde stöd i sitt moderskap. Bättre information om sjukdomen, tidigare upptäckt av mödrar med postpartumdepression och god vård skulle kunna minska lidande.

Bakgrund: Schizofreni är en svår psykisk sjukdom som kännetecknas av splittring av de psykiska funktionerna. Symtomen så som hallucinationer och vanföreställningar klassificeras som positiva symtom och till negativa symtom tillhör apati och socialt tillbakadragande. Orsaken är fortfarande oklart men ärftliga faktorer, drogmissbruk och fysisk hjärnskada spelar stor roll. Att vara förälder till ett barn med schizofreni kan vara en stor påfrestning då barnets sjukdom medför stora förändringar och svåra utmaningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara förälder till ett barn med diagnosen schizofreni. Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som bestod av sju vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen av artiklarna framkom det att föräldrarna upplevde att situationen förändrades drastisk när barnet fick diagnosen med sjukdomen schizofreni. De upplevde uppkomsten av sjukdomen som en dramatisk vändpunkt eftersom de inte visste ingenting om sjukdomen och de var oförberedda. Föräldrarna upplevde situationen som en ständig kamp där de kämpade med svåra känslor så som rädsla, oro, sorg samt skam över att de inte dög som förälder, vissa föräldrar upplevde till och med att de var skyldiga för barnets insjuknande eftersom de inte hade sett sjukdomen komma tidigare. Många av föräldrarna var missnöjda med informationen och stödet de fick från vårdpersonal. Slutsats: Att ta hand om ett barn med schizofreni kan medföra såväl psykiska som fysiska konsekvenser. Föräldrarnas upplevelser måste tas på allvar, de måste bli mer involverade i barnets sjukdomsförlopp symtom och behandling samt kunna få tillgång till de olika resurser de kan behöva för att kunna ta hand som sitt sjuka barn. Som sjuksköterskor kan vi hjälpa föräldrarna att känna sig trygga genom att ge rätt stöd och information samt bemöta de med närhet, acceptans, respekt och lyhördhet.

Bakgrund: Språkbarriärer kan uppstå vid vård av patienter som inte talar samma språk som vårdpersonalen, och har visat sig leda till en försämrad hälsa samt en hotad patientsäkerhet i denna patientgrupp. Kommunikation är en förutsättning för att en patient- sjuksköterskerelation ska kunna uppstå. Att anlita tolkar skulle kunna vara ett sätt att överbrygga dessa språkbarriärer och det är därför av intresse att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med en auktoriserad tolk. Syfte: Att utforska sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter som inte talar samma språk som personal med hjälp av tolk. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansats. Artiklarnas resultat analyserades och presenterades under lämpliga kategorier. Resultat: Vid granskningen av studiernas resultat framträdde två huvudkategorier: Positiva aspekter vid användandet av tolktjänster och Svårigheter vid användandet av tolktjänster. En auktoriserad tolk ansågs vara en viktig länk till patienten och nödvändig för att sjuksköterskan skulle kunna bilda en relation. En tolks närvaro höjde enligt sjuksköterskor och vårdpersonalen vårdkvaliteten. Samtidigt upplevdes en del svårigheter som kunde påverka samarbetet med patienten och tolken negativt. Faktorer som nämns är till exempel tolkens egenskaper, tolkens beteenden, tidsbrist, patienternas oro över tolkens tystnadsplikt samt svårigheter att bilda en relation till patienten. Slutsats: Tolken är nödvändig för en god vårdkvalitet trots att det kan finnas svårigheter vid arbetet med tolkar. I framtiden behövs det mer forskning om hur just sjuksköterskor upplever arbetet med tolkar och vilka konkreta åtgärder som kan vidtas för att överbrygga de svårigheter som framkom i detta examensarbete.

Bakgrund: Idag lever ca 30-35 miljoner av världens befolkning med Humant immunbrist virus. I Sverige är ungefär 6500 personer infekterade och varje år rapporteras 400-500 nya fall. När en person drabbas av Humant immunbrist virus medför det ofta en stor förändring i livet. Hos sjukvårdspersonal finns det en bristande kunskap inom ämnet. Syfte: Beskriva hur personer med Humant immunbrist virus uppfattar och upplever att de bemöts av sjukvårdspersonal, samt beskriva undersökningsgruppen i inkluderade artiklar. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades, två kvantitativa och nio kvalitativa. Resultat: Två teman identifierades: Negativt bemötande och Positivt bemötande. Tre underrubriker hittades under rubriken Negativt bemötande, vilket var: Att bli bemött annorlunda, Bemött med rädsla och Brist på empati. Undersökningsgruppen presenteras under rubriken: Presentation av artiklarnas undersökningsgrupp. HIV- positiva personer upplevde ofta att de blev bemötta med fördomar från sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen kunde få deltagarna att känna sig ignorerade och respektlöst behandlade. Många HIV- positiva personer upplevde att de behandlades annorlunda på grund av sin sjukdom. Goda kunskaper inom HIV- vård från sjukvårdspersonalens sida resulterade i att deltagarna kände sig väl bemötta. Slutsatser: HIV- positiva personer upplevde att de blev dåligt bemött av sjuvårdspersonal. Fördomar och diskriminering var vanligt förekommande företeelser i vårdmötet. Det visade sig även att den sjukvårdspersonal som hade ökade kunskaper om Humant immunbrist virus, hade ett bättre bemötande gentemot denna patientgrupp.

Introduktion: En levertransplantation är ett livsnödvändigt ingrepp som betyderskillnad mellan liv och död för den leversjuke patienten. Ingreppet möjliggör patientenschanser till ett liv med ökad livslängd och kvalité. Patientens återhämtning medförfysiska och psykiska påfrestningar i form av varierande upplevelser. Sjuksköterskansuppfattning om hur levertransplanterade patienter upplever sin tid efterlevertransplantationen bidrar till att öka kvaliteten på återhämtningsprocessen. Syfte:Syftet var att beskriva patienters upplevelser under det första året efter enlevertransplantation. Metod: Metoden som användes i den aktuella litteraturstudienföljde Polit och Beck (2012) niostegsmodell. De databaser som användes för att sökafram artiklar var CINAHL och PubMed. De tio artiklar som togs med i litteraturstudienanalyserades, bearbetades och kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall.Väsentlig information från artiklarnas resultat extraherades och resulterade i entematisk analys. En av artiklarna har tagits fram från en manuell sökning. Resultat:Litteraturstudien resulterade i tre kategorier vilka berör patienters upplevelser efter enlevertransplantation: Ett nytt liv, Kroppens signaler och Återhämtning. Slutsats:Studien visade på att patienter upplevde skiftande känslor beroende på var iåterhämtningsprocessen de befann sig, men att känslorna var liknande hos majoritetenav patienterna. Upplevelserna genererade i behov av stöd som återfanns ifamiljemedlemmar, medpatienter, samt vårdpersonal.

Introduktion: Hysterektomi är den mest förekommande gynekologiska operationen i västvärlden. Det finns ett antal olika tillvägagångsätt och valet beror till stor del på indikation för ingreppet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser efter hysterektomi. Metod: Litterarturstudien utgick från Polit & Beck’s (2012) niostegsmodell. Sökningar av relevant underlag gjordes i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 10 artiklar som framkom från databassökningen. Resultat: Två teman framkom, Den förändrade fysiska kroppen och Den förändrade kroppsbilden. Det visade sig att både psykologiska och fysiska upplevelser kan påvisas efter hysterektomi. Kvinnornas självbild och psykiska välmående påverkades. De fysiska upplevelserna berörde smärta, menopaus och elimination. I denna litteraturstudies resultat framkom att kvinnornas upplevelser efter operationen var övervägande positiv. Deras livssituation förbättrades. Negativa upplevelser som framkom var förlust av fertilitet och minskad kvinnlighet. Slutsats: Kvinnornas upplevelser var både fysiska och psykiska. Upplevelserna efter operationen påverkar det dagliga livet och den mentala hälsan. Sjuksköterskan behöver vara medveten om detta och utöva ett personcentrerat bemötande för att tillgodo se varje enskild kvinnas behov.

Bakgrund- Fibromyalgi är en sjukdom med okänd etiologi och det är främst kvinnor som drabbas. Att lida av fibromyalgi innebär symtom som kronisk smärta, ständig trötthet och sömnsvårigheter. Diagnosen ställs utifrån olika kriterier och behandlingen riktar sig till att lindra symtomen. Syfte- Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod- En litteraturstudie har använts. 12 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat- I resultatet framkom olika teman som beskriver upplevelser ur olika kontexter vilket bidrog till en ökad förståelse om dessa kvinnors. Det handlade om upplevelsen av fysiska symtom, att få en diagnos, hantera situationen, sociala relationer och möten i en sjukvårdskontext. Slutsats- Utifrån kvinnornas upplevelser om sjukdomen fann vi att bekräftelse var värdefullt då deras upplevelser måste tas på allvar. Att känna trygghet och tillit till människor har betydelse för kvinnornas förmåga att kunna hantera sin sjukdom. Som sjuksköterska är det viktigt att bekräfta dessa kvinnor för att hjälpa dem själva finna sina resurser och förbättra sin livssituation.

Abstrakt  Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som kan medföra svåra symptom såsom bäckensmärta, samlagssmärta, utmattning och infertilitet. Symptomen inverkar ofta negativt på livskvaliteten och påverkar många aspekter av livet. Trots en prevalens på omkring 10% kallas endometrios ibland för den dolda sjukdomen då kunskap om sjukdomen och dess effekter på kvinnors liv länge har varit låg.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie i syfte att ge inblick i rådande kunskapsläge genom att sammanställa befintlig forskning. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades genom induktiv innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i 3 huvudkategorier: att kämpa för att bli tagen på allvar, att uppleva lidande och att bli begränsad i livet. Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios var förknippade med känslor av att inte bli bekräftad, psykisk och känslomässig smärta, förändrade levnadsförhållanden och behov av att ta kontroll över sina liv.  Slutsats: Studien visar att kvinnor med endometrios upplever omfattande lidande som påverkar många aspekter av livet vilket stärks av tidigare forskning. För att de ska kunna erbjudas fullgod vård föreslås ett livsvärldsperspektiv i vården där kvinnornas unika upplevelser av att leva med endometrios är i fokus.

I dag har cirka 450000 personer i Sverige diabetes. Typ 2 diabetes står för den största delen, cirka 85 procent. Att drabbas av diabetes kan inverka på livet och individen men god egenvård skapar goda förutsättningar för att ändå leva ett gott liv. Det är inte alltid lätt att fullgöra denna egenvård. Kvinnor i de artiklar som använts i denna studie talade om de olika roller de hade och hur de påverkade förmågan att sköta sin diabetes. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever det att leva med Typ 2 diabetes. Hur påverkar sjukdomen vardagen för kvinnor som vårdar och sköter om både sig själv och andra? Metoden som använts är Axelssons analysmodell (Axelsson 2012, ss. 203-220) för litteraturstudier. Under detta analysarbete identifierades olika teman och subteman. Dessa behandlar kvinnornas förändrade självbild samt hur de hanterar sin vardag. De behandlar också kvinnornas upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande  och  hur  det  är  att  sköta  kosten.  Kvinnorna  uttryckte  att  sjukdomen påverkade deras möjligheter att fullfölja sina åtaganden gentemot familjen då de samtidigt skulle sköta sin egen sjukdom. I diskussionen belyses kost ur olika perspektiv och hur kvinnans roller påverkas av hennes sjukdom. Den bristande kommunikationen kvinnorna möter i hälso- och sjukvård diskuteras också. Det är viktigt att kvinnorna får individanpassat stöd och hjälp att hantera sin livssituation, både av hälso- och sjukvård samt av anhöriga. Stödet ska skapa bra förutsättningar för en god egenvård och hälsa. Att främja hälsa och lindra lidande är grunden för vårdvetenskapen.