Denna uppsats är en studie med fokus på det teoretiska begreppet psykiskt avstånd. Det introducerades av Johansson och Vahlne på 70-talet som en del av Uppsalamodellen, en modell som beskriver ett företags internationaliseringsprocess och etablering på nya marknader. Den här studien tillämpar delar av deras teori på Grängesbergsbolagets deltagande i Lamcoprojektet, med fokus på åren 1958-1967. Detta sker med hjälp av en analys, inspirerad av innehållsanalys men med kvalitativa element, på tre olika protokollstyper från Grängesbergsbolagets liberiaavdelning. Denna analys resulterar i en lista av kategorier som hjälper till att förstå och konkretisera begreppet psykiskt avstånd. Förutom de åtta kategorier som under undersökningens gång skapas så finner undersökningen stöd för att psykiskt avstånd är en god analysvariabel vid en analys av Grängesbergsbolagets utlandsetablering. Detta märks framförallt i samband med deras behov av kompetent arbetskraft i Liberia samt vissa administrativa svårigheter.

Title: Theory and Practice: A study of Swedish Research on the Internationalization in Swedish Business and its Relevance to Practice´s, according to The Camber of Commers, Swedish Trade Council and researchers. Main issue: Within marketing science, there is an general ongoing discussion about the gap between researchers and practitioners, this leads to the thesis main issue on whether the Swedish marketing research conducted in the internationalization of Swedish companies, is relevant to practitioners and provides essential tools for practitioners to applicable in real business situations. Purpose: The purpose is to answer the problems of theory and practice, what it looks like and what the underlying factors and impact difference between internationalization theory and practice are.Method: The thesis has a qualitative methodology mainly based on theory, as well as empirical findings from researchers and organizations working with Swedish company's internationalization. Results: The result shows that there is a difference between theory and practice and that there are several factors underpinning this. Theories primary purpose is not to be practical but to explore an unanswered need to create an understanding to the researcher’s audience, which is other researchers, thereby are theories based on knowledge not demands from the practitioners. The result also shows that the internationalization theories can be applied in practice´s reality on the internationalization of companies. Research degree of generality has a sense of reality given by the empirical studies which therefore reflects the reality of the theory which gives theory a content of truth. Conclusion: The gap that exists between theory and practice has both positive and negative effects. The parties are active in different industries and uses different contexts of language, making them difficult to reconcile, and maybe they should not be reconciled. However, there are similarities between scientists' theories and the company's performance, as demonstrated; the company's internationalization process is very similar to the theories of the internationalization process. Whether the research on internationalization today is relevant is impossible to determine, researchers work within the future, the answer can therefore be obtained in the future. / Titel: Teori och Praktik: En studie beträffande svensk forskning om internationalisering i svenska företag och dess relevans för praktiker utifrån Handelskammaren, Exportrådet och forskare. Problemet: Inom marknadsföringsforskning argumenteras det för huruvida det finns ett gap mellan forskare och praktiker och om detta gap kan och bör överbyggas. Vilket leder till studiens fråga i huruvida den svenska marknadsföringsforskning som bedrivs inom internationaliseringen av svenska företag är relevant för praktiker och om forskningens teorier om internationalisering kan appliceras i praktikernas verklighet. Syfte: Syfte är att besvara hur problematiken mellan teori och praktik ser ut samt vilka de bakomliggande faktorerna är till detta och vilka effekter differensen mellan teori och praktik resulterar i. Metod: Studien har en kvalitativ metod som främst baseras på teoretisk kunskap, samt empirisk data från forskare och organisationer som arbetar med svenska företags internationalisering. Resultat: Resultatet visar att det finns en differens mellan teori och praktik samt att det är ett flertal faktorer som ligger till grund för detta. Teoriernas primära syfte är inte att vara praktiskt användbara utan att utforska ett obesvarat behov för att erhålla en förståelse samt att forskarnas målgrupp är andra forskare vilket gör att teorierna bygger på en kunskap som inte främst efterfrågas av praktikerna. Resultatet visar även att internationaliseringsteorier kan appliceras i praktikers verklighet beträffande internationalisering av företag. Slutsats: Den differens som faktiskt finns mellan teori och praktik har såväl negativa som positiva effekter. Parterna verkar inom olika branscher och använder sig av olika språkbildningar, vilket gör dem svåra att förena, de bör rent av inte förenas. Det finns dock likheter mellan forskarnas teorier och företags verkliga utförande vilket bevisas då företags internationaliseringsprocess har stora likheter med teorierna om internationaliseringsprocessen. Huruvida forskning idag är relevant går inte att avgöra, då forskningen arbetar gentemot framtiden, vilket resulterar i förskjutning av tidaspekten gentemot verkligheten, svaret kan därmed erhållas i framtiden.

<p>Establishment can be described in many terms. This term is about a company that is establishing on the European market. For many companies, this can appear as a difficult, time- and resource taking process but to advance and develop it is not enough to have a good position on the Swedish market. The company Akzo Nobel Nippon Paint AB, which this composition is about, has taken the risk to leave the home country and explore the unknown. The process was careful and long-termed but also profitable. The employers experience that the company is on a stabile position abroad. They also experience that the knowledge exists and that the involvement is great.</p><p>The purpose of this composition is to study Akzo Nobel Nippon Paint AB’s present establishment situation and also to analyse and evaluate which establishment strategies there are for the company to further establish on the extended European market.</p>

Establishment can be described in many terms. This term is about a company that is establishing on the European market. For many companies, this can appear as a difficult, time- and resource taking process but to advance and develop it is not enough to have a good position on the Swedish market. The company Akzo Nobel Nippon Paint AB, which this composition is about, has taken the risk to leave the home country and explore the unknown. The process was careful and long-termed but also profitable. The employers experience that the company is on a stabile position abroad. They also experience that the knowledge exists and that the involvement is great. The purpose of this composition is to study Akzo Nobel Nippon Paint AB’s present establishment situation and also to analyse and evaluate which establishment strategies there are for the company to further establish on the extended European market.

Författarna till detta examensarbete har intresserat sig över hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis små innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie undersöker författarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfrågan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats där undersökningen har sin utgångspunkt från teorin. Den teoretiska referensramen innefattar modeller som beskriver organisationsprocesser vid en internationalisering, samt teorier riktade mot innovation, internationalisering samt internationell marknadsföring. Därefter har författarna i empirin, redogjort för hur de olika fallföretagen författarna har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i sina internationaliseringar. Analysen i denna forskningsstudie är uppdelad utefter tre fokusområden, innovation, internationell marknadsföring och internationalisering där författarna analyserar företagens upplevelser från fokusområdena och företagen analyseras i följd. Utifrån den information författarna har fått från de tre semistrukturerade intervjuer och en observation kommer författarna att belysa svar på forskningsfrågorna i de tre slutsatserna nedan; Digitalkommunikation är väsentligt för innovationsspridning hos små innovativa företag. Internationaliseringsmodeller kan ses mer som stöd istället för strategi Innovationsspridning sker i ett tidigt i en innovationsprocess Med tanke på att denna forskningsstudie är genomförd på endast tre företag och en organisation som utgångspunkt kan författarnas slutsatser inte antas att gälla som en generell beskrivning av innovationsspridning till andra nationer.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är: Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen. För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler. Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land. Varumärket och att synas är viktigt. Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt.