När en konstruktion byggs på det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan åstadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nå upp till sin ursprungliga nivå och därmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas på olika sätt, där rapporten beaktar två olika sätt att motverka hydraulisk bottenupptryckning på: genom en bottenplatta som är tyngre än grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag. Genom att uppmärksamma och sammanställa projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hänsyn till ovan nämnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att åstadkomma kunskapsåterföring av de problem som uppstått i projekten och deras lösningar. Utöver att skapa en rapport där de berörda projekten sammanställs ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hänseende till bottenplattans tjocklek och dess bärförmåga mot genomstansning för olika förankringstyper. Optimeringen ska ske i enlighet med, huvudsakligen Eurokod 2 kapitlen 6.4 och 7.3. Det har bestämts att tre tjocklekar på bottenplattan ska beaktas, och dessa är 400, 550 och 800 mm. Genom diskussioner med våra handledare, sakkunnig personal på Tyréns och representanter inom branschen, valdes ett antal förankringstyper som skulle jämföras. För att kunna jämföra kombinationerna av de olika tjocklekarna på bottenplattan och de olika förankringstyperna, har Tyréns projekt Biomedicum med dess förutsättningar, utnyttjats som referensobjekt. Att ta fram de inre krafterna i bottenplattan via handberäkningar är mycket komplicerat och tidskrävande för att rymmas inom ramen för denna studie. Därför används programmet FEM Plate (Strusoft) för att ta fram dessa krafter. De inre krafter som tas fram från FEM Plate utnyttjas sedan för att med hjälp av handberäkningar, i enlighet Eurokod 2, dimensionera Biomedicums bottenplatta enligt de moment som krävs. Jämförelsen av de olika kombinationerna visar på att bottenplattan 400 mm med förankringstypen stålkärna av diameter 80 mm från Inexa Profil är den optimala lösningen för Biomedicums bottenplatta. Denna förankringstyp (för bottenplattan 400 mm) är den enda som får en tillräcklig bärförmåga mot genomstansning av bottenplattan, endast med åtgärden skjuvarmering runtomkring förankringen. En föreslagen lösning på hur förankringstypen bör monteras i bottenplattan har tagits fram. Diskussioner med sakkunnig personal från Minova (tillverkare av MAI-förankringen) har lett till övertygelsen om att föreslagen lösning fungerar utan några kapacitetsförsämringar på förankringen. En modellering av bottenplattan 400 mm med föreslagen lösning på MAIförankringen och efterföljande handberäkningar, visar att lösningen optimerar bottenplattan än mer. föreslagen lösning på monteringen i bottenplattan bör dessutom kunna tillämpas på de andra förankringstyperna, men har endast beaktats för MAI-förankringen. Eftersom fokus endast är på att den optimala bottenplattan är 400 mm och ingen hänsyn tas till kostnaderna, är föreslagen lösning på MAI-staget den optimala lösningen. Det är den enda förankringen som har en tillräcklig bärförmåga mot genomstansning för bottenplattan 400 mm, utan några som helst extra åtgärder. En bottenplatta med vot under förankringen bör undvikas, eftersom förtjockningen av bottenplattan under förankringen kräver mycket extra tid i utförande. Därför rekommenderas det att en jämntjock bottenplatta dimensioneras med eventuell skjuvarmering, om bottenplattans bärförmåga mot genomstansning inte är tillräcklig utan skjuvarmering. Den optimering som tagits fram är en generalisering av Biomedicums bottenplatta. Detta leder till att de modeller och beräkningar som gjorts, enkelt kan implementeras på andra bottenplattor med samma problem genom att justera indata.

No description available.

Concrete buttress dams are relatively light structures and less demandingon foundations; because of that, they may have problems with upliftforces and horizontal joints in the area of the dam´s foundation maypresent a failure mode through sliding. The Storfinnforsen dam, thelargest concrete dam in Sweden, had its foundation studied recently andthe discovery of sub-horizontal joints in the bedrock led to the necessityof having the safety of the dam foundation to sliding assessed.The safety is dependent on the pore pressure, which can vary throughtime. The implementation of an alarm system to monitor and assess thevalues of the pore pressure is necessary to improve the dam´s operation.In this thesis, a new system on how to define alarm limits for measuredpore pressures is suggested.The proposed alarm system will monitor the pore pressure of the joint,calculate the safety factor against sliding, compare it to the alarm limits ofthe system (adopted from RIDAS) and present countermeasures to theproblem.The analysis and implementation of the alarm system on monolith 42 ofStorfinnforsen showed that it does not comply with the Swedishguidelines with respect to sliding stability, but the measured porepressures are low enough to allow the creation of an alarm system thatwill monitor the pore pressure continuously. Furthermore, thecharacteristics of the local geology exclude any quick development of porepressure allowing countermeasures to be applied.However, further research on the definition of alarm limits for this kindof problem is needed. / Lamelldammar av betong är relativt lätta konstruktioner med mindrepåkänningar på grunden jämfört med konventionellagravitationsdammar. Till följd av detta är de också känsliga för upptryck.I kombination med förekomsten av sub-horisontella sprickplan iberggrunden kan detta utgöra en risk för glidning. Vid Storfinnforsensbetongdamm, vilken är Sveriges största lamelldamm, har undersökningarav berggrunden genomförts. I samband med dessa undersökningaridentifierades sub-horisontella sprickplan i berggrunden ochmonoliternas glidstabilitet har därför analyserats med avseende påglidning. Dränage har även borrats och portrycksmätare installerats föratt övervaka portrycket i berggrunden.Portrycket, och därmed dammens säkerhet mot glidning, kan emellertidvariera över tid. Det är därför nödvändigt att utveckla och implementeraett alarmsystem för att övervaka portrycket och säkerställa dammenssäkerhet. I följande examensarbete har ett nytt system utvecklats för attdefiniera alarmgränser för uppmätta portryck. I det föreslagnaalarmsystemet övervakas portrycket över sprickplanen, säkerhetsfaktornmot glidning beräknas och jämförs mot gränser baserade på acceptablasäkerhetsfaktorer från RIDAS. Om uppmätta portryck överstigeralarmgränserna implementeras fördefinierade åtgärder.I detta arbete implementerades alarmsystemet på monolit 42 iStorfinnforsens lamelldamm. Resultaten från en inledandestabilitetsanalys visade att säkerhetsfaktorn mot glidning inte uppfyllerställda krav enligt RIDAS riktlinjer. De uppmätta portrycken äremellertid tillräckligt låga för att möjliggöra användningen av ettalarmsystem som övervakar portrycken kontinuerligt och därmedsäkerställer att säkerheten mot glidning uppfylls. Om portrycken skulleöverstigas ges förslag på möjliga åtgärder som kan genomföras för attsänka portrycken. Vidare indikerar de lokala geologiska förhållandena attVsnabba höjningar av portrycken till följd av exempelvis urspolning avfyllnadsmaterial från sprickplan är osannolika, vilket möjliggörimplementering av de fördefinierade åtgärderna om portrycket skullestiga. Vidare forskning rekommenderas emellertid på hur snabbtportrycken kan stiga till följd av olika scenarier såsom nedbrytning avinjekteringsridåer.