Syfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svenska pensionärer ser på sin användning av sociala medier och på vilka sätt som sociala medier upplevs påverka både skapandet och upprätthållandet av relationer med den nära omgivningen. Studien ämnar även undersöka hur de uppfattar eventuella konsekvenser av sitt lägre deltagande i sociala medier, i relation till digitalt utanförskap.   Hur beskriver pensionärer 67 år och äldre sitt användande av sociala medier?   Hur upplever pensionärer att sociala medier har förändrat deras sätt att skapa och upprätthålla relationer med sin omgivning?   Om deltagandet i sociala medier är lågt, hur upplever pensionärer att det kan medföra konsekvenser för att upprätthålla relationer med sin omgivning?   På vilka sätt kan användandet av sociala medier bidra till att nyttja eller öka individers sociala kapital? Metod och material: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 17 seniorer (67-86 år).   Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de använder sociala medier på daglig basis och att deras kommunikation med omgivningen har påverkats av sociala medier. Vidare beskriver respondenterna att ett lågt deltagande inte nödvändigtvis hänvisas till ett digitalt utanförskap – och att sociala medier är ett verktyg för att nyttja sitt sociala kapital.

The aim of this study is to explore hiphop music as an aspect of youth socialization and the relationship between music creation and identity. The study is conducted through five semi- structured qualitative individual interviews. Our theoretical starting points are Putnam’s (2000) bridging and bonding social capital symbolic interactionism. We also have used a model of learning presented by Fornäs, Lindberg and Sernhedes (1989). In our study it is presented as " model of learning." The study results have shown three important skills. The first conclusion is that involvement in hiphop culture can lead to an alternative learning about the society. Our second conclusion is that the alternative socialization of hiphop leads to integration. A third conclusion is that hiphop leads to a conscious identity.

Sociala medier och användningen av dessa är enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att lämna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den använda metoden är enskilda intervjuer med utvalda respondenter. Som teoretiskt ramverk i arbetet och som grund i min förförståelse av ämnet har jag använt mig av litteratur om identitetsbildning av bland annat Giddens och Thompson. Fältet är intressant i synnerhet ur ett samhällsperspektiv, då ett val att lämna sociala medier leder till förändringar i individens kommunikation och interaktion. Efter avslutad studie har jag funnit att det sker en förändring i och med ett avhopp ifrån sociala medier, dock finns det inte en generell ram för hur individerna som deltagit i denna studien arbetat med sin jagbildning i samband med ett avhopp. Det är istället individuella parametrar som ligger till grund för beslutet att lämna.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle som är i ständig rörlighet, något som gjort att också den svenska skolan ser annorlunda ut än för bara några år sedan. Mitt i denna rörlighet så har också lärarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kräver mer, men kanske också även ger mer? Denna uppsats är en studie om lärarnas upplevelser om att vara en del utav en mångkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemötandet mellan lärare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad gäller ungdomarnas integreringsprocess? / Today we live in a multicultural society that is in constant movement, which means that also the Swedish school system looks different than just before a few years ago. In the midst of this movement, also the teachers' roles has expanded, putting them in a context that requires more, but perhaps also gives more? This paper is a study on teachers' experiences of being a part of a multicultural school context. How do they experience their workplace, how does the response between teacher and student take form, and what impact are they talking about in terms of theese young people's integration process?