Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten. Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ”utan närrelation”, ”otillräckliga vänskapsband”, ”avvikande” och ”alienerad”. De två faktorerna ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället. Förhoppningen är att detta ska leda till kunskap som är användbar inom det sociala arbetet. Uppsatsen är litteraturbaserad och tillvägagångssättet utgörs av en begreppsanalys. Uppkomsten av ensamhet har utifrån faktorerna analyserats med hjälp av vetenskapliga rapporter och texter. Analysen visade att ensamhetskänslor på grund av ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” kan förklaras av separeringen av hushåll och företag vilket leder till en försvagning av gemenskap familjemedlemmar emellan. Ytterligare förklaringar är distanserade kontakter och en blaserad attityd i samhället. Känslan av att inte passa in och att vara missförstådd i ett samhälle med mycket press och många val är förklaringar till uppkomsten av ensamhetskänslor utifrån den andra faktorn, ”avvikande”. Förklaringarna till ”alienerad” som en faktor till ensamhetskänslor är ytlig gemenskap på arbetsplatsen, organisationsförändringar samt en osäkerhet på både arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Vidare är känslan av meningslöshet ett grundläggande problem i det moderna sociala livet. Slutligen är kunskap om ensamhet användbar för socialarbetare då det möjliggör ett bättre bemötande och bättre insatser.

This qualitative interview based essay aims to examine how managers perceive their management role in an organization and more specified to what extent management is shaped by the individual’s personal attributes versus how much is controlled by the organization. The essay’s second central aspect is how scope for action is perceived by managers in their profession, as well as their reasoning concerning their and other managers’ exchangeability. To examine this, we used semi structured interviews with four managers active in different lines of business. Our theoretical framework aimes to enlighten the relationship between organizational and individual. Our results and thereby the conclusion of the essay is that the management role is affected by a correlation between organization and individual. The organization gives the manager space to act/scope for action under the preresquisite that the organization’s goals and demands are achieved. These demands from the organization create a sense of duty in the manager, which results in them tempering their personal values to benefit the organization. The managers’ scope for action also makes it possible for them to put their own stamp on the profession, which in turn leads to them being harder to replace (as a manager). We have found that the personal attributes, in organizations where the manager has been given a lot of scope for action, then have greater significance in shaping the profession. Despite this we found that the organization affects the profession in a greater extent than the individual’s attributes, since the scope for action is given only if the organizations’ goals and demands are achieved.

Syfte – Studiens syfte har varit att öka förståelsen för de effekter som kan uppstå genom en kompetensväxling när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori. Syftet har också varit att undersöka vilken roll styrning har i att påverka dessa effekter. För att undersöka syftet har följande forskningsfrågor adresserats; (1) Vilken påverkan har en kompetensväxling på de professioner vilka möts av ett sådant koncept? (2) Hur kan styrmedel förstärka positiv och lindra negativ påverkan av en kompetensväxling? Metod – Multipel fallstudiedesign av en kvalitativ art med en kombinerad induktiv och deduktiv ansats. Insamling av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och ledning inom Region Norrbotten. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys.  Resultat – Resultatet visar att en kompetensväxling, när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori, påverkar professioner både arbetsmässigt såsom personligt. Fem teman kopplade till påverkan har identifierats: rädsla för övertalighet, minskad stress i arbetet, arbetsglädje, skepsis mot servicepersonalens vårdkännedom samt effektivitet. Resultatet visar även att styrmedel kan ha en betydande roll för hur denna påverkan tar sitt uttryck och att ledningen därmed har en stor roll här att spela.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar med en djupare förståelse kring kompetensväxling när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori. Studien bidrar även med insikter gällande en sådan kompetensväxlings påverkan på yrkesverksamma vilka möts av ett sådant koncept. Ett annat teoretiskt bidrag är en belysning av en sådan organisationsförändring i kombination med styrning.  Praktiska implikationer – Vårt resultat antyder att styrmedel kan ha en betydande roll för utfallen av en kompetensväxling. Vi ser därför att vårt resultat kan fungera som ett stöd för personer inom en ledningsposition vilka står inför utmaningen att införa ett liknande koncept inom sin organisation. Vi ser också att studien kan fungera som ett beslutsunderlag för chefer och högre beslutsfattare vilka utforskar möjligheterna att hantera en hög arbetsbelastning och personalbrist. / Purpose – The purpose of this study has been to increase the understanding of the effects that can emerge through task-shifting when it occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation. The purpose has also been to examine the management control systems role in affecting these effects. To investigate this purpose, following research questions have been addressed; (1) What effect does task-shifting have on the professions that face such a concept? (2) How can management control systems increase positive and alleviate negative effects of task-shifting?  Method – Multiple case study of a qualitative character with a combined inductive and deductive approach. Collection of data has occurred through semi-structured interviews with orderlies, nurses and management within Region Norrbotten. The collected data has been analyzed through thematic analysis.   Result – The result shows that task-shifting, when this occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation, affects professions both operationally as well as personally. Five themes linked to effects have been identified: fear of redundancy, reduced stress at work, job satisfaction, skepticism towards the service personnel’s understanding of healthcare and efficiency. The result also indicates that management control systems can have a considerable role in how this effect is manifested and that management therefore has a big part to play.  Theoretical implications – This study contributes with a deeper understanding regarding task-shifting when this occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation. This study also contributes with insights regarding such a concepts effect on professionals that face such a concept. Another theoretical contribution is the illumination of such an organizational change in combination with management control systems.  Practical implications – Our result indicates that management control systems can have a significant role in the outcomes of task-shifting. Therefore our result can function as support for individuals within a management position who face the challenge of implementing a similar concept within their organization. Furthermore we also see the study’s potential of being a basis for managers and higher-ups decision making who are exploring different opportunities of managing a high workload and staff shortages.